Haatainen: Fler ministerier med för att hitta nya jobb
Den färska arbetsministern Tuula Haatainen (SDP) vill avdramatisera uppgifterna om det magra resultatet i arbetsgrupperna som ska höja sysselsättningen. Samtidigt letar regeringen efter fler lösningar på egen hand.
Tidigare i januari fick regeringen mellanrapporter från de sju arbetsgrupper som ska spåna hur Finland får upp sysselsättningen till målet i regeringsprogrammet: 75 procent eller 60000 fler jobb under regeringsperioden.
I år väntar en milstolpe då regeringen lovat uppvisa åtgärder som ger 30 000 fler jobb senast då budgeten spikas i augusti.
– Det finns ännu mycket att göra, medger arbetsminister Tuula Haatainen (SDP).
Olika parter i arbetsgrupperna sade tidigare till HBL att resultaten i grupperna hittills varit rätt så abstrakt, att koordineringen varit stökig och att det fanns en förväntan på tydligare politiska linjer.
”Jag förstår otåligheten”
Haatainen svarar på kritiken med att arbetet är i den tidtabell som regeringen föresatt sig.
Behandlingen i regeringens aftonskola har skjutit upp med en vecka till den 29 januari, följande mål är budgetramförhandlingen den 7 april, då det ska finnas kalkyler över vilken sysselsättande effekt olika åtgärder kan ha.
Nu ska den politiska koordineringen utökas, säger hon.
– Det har diskuterats en del i offentligheten om läget i trepartsgrupperna. Jag förstår otåligheten, men i grupperna finns företrädare för olika åsikter och det kan bubbla fram i offentligheten. Själv anser jag att så här stora frågor kräver bra beredning och det är precis ett sådant förberedande arbete som gjorts.
Haatainen tar inte ställning till några enskilda åtgärdsförslag.
Regeringen kom i höstas kom med en lista på 25 förslag att gå vidare på. Till dem hörde bland annat mer individuell service för arbetslösa, enklare system för lönesubventioner, mer läroavtal och omskolning, experiment i kommunerna, att stödja kostnaderna för dem som måste flytta till nya jobb och att förenkla processen för utländsk arbetskraft.
Systemet med lönesubventioner har gått vidare i en arbetsgrupp, men kräver politiska beslut om vem som ska omfattas och hur stort stödet ska vara. Målsättningen är att de lagar som behövs ska kunna träda i kraft om ett år.
Kommunexperimenten ska komma i gång i vår, men resultaten av dem finns inte tillhanda förrän efter halva regeringsperioden.
❞ Jag förstår otåligheten, men i grupperna finns företrädare för olika åsikter och det kan bubbla fram i offentligheten. Själv anser jag att så här stora frågor kräver bra beredning och det är precis ett sådant förberedande arbete som gjorts. Tuula Haatainen (SDP)
– Det är inte meningen att alla förslag ska finnas nu i vår, utan nu ser vi vilka åtgärder som kan leda till 30 000 jobb, och så kommer det småningom mer, säger Haatainen.
Regeringen beslöt också i höstas att slopa aktiveringsmodellen, och den är borta från och med början av det här året. Hur bidragspolitiken kan förändras i fortsättningen bereds inom Social- och hälsovårdsministeriet, likaså familjeledighetsreformen, där Haatainen pekar ut en del kvinnors frånvaro från arbetslivet som en av utmaningarna. Enligt Helsingin Sanomat kan aktiveringsmodellen komma att ersättas med att den individuella servicen innehåller ett krav på aktivt arbetssökande.
Ohisalo föreslår miljöskatteskifte
För att hitta tillräckligt med åtgärder har Tuula Haatainen bett om sysselsättningsförslag från flera ministerier. Ett av dem som nämns är Miljöministeriet, och dessutom ska regeringens klimatmöte i början av februari innehålla en jobbdimension.
De grönas ordförande Maria Ohisalo föreslår i sin blogg att sysselsättningsåtgärder kopplas till klimatpolitiken.
– De grönas långsiktiga mål är att flytta tyngdpunkten från att beskatta arbete till att beskatta negativ miljöpåverkan. Att höja miljöskatter och sänka inkomstskatter är ett effektivt sätt att främja både jobb och klimat.
En del av regeringspartierna driver också att trappa ner behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Tuula Haatainen kommenterar det med att den nuvarande behovsprövningen består, men att processerna ska försnabbas, och att enheten för arbetskraftsinvandring därför flyttats från Inrikesministeriet till arbetsoch näringsministeriet.