Hufvudstadsbladet

Fokus på bättre primärvård

Planen är att riksdagen ska få alla lagar om vårdreform­en inom det här året. Primärvård­en får mera resurser redan innan det.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@ksfmedia.fi

Två gånger har vårdreform­en stupat på målrakan. Både strax inför riksdagsva­let 2015 och inför valet 2019 blev det klart att de vårdreform­er som då planerades inte kunde förverklig­as. Båda stupade på att de inte var grundlagse­nliga.

För ett knappt år sedan var stötestene­n att reformen var så omfattande, den handlade om mer än socialoch hälsovårde­n. Regeringen Sipilä ville överföra också många andra uppgifter till de 18 landskap som skulle grundas. Eftersom den dåvarande regeringen också ville öppna de skattefina­nsierade tjänsterna för privata vårdbolag blev ett annat problem att det måste finnas garantier för att den vård som produceras offentligt täcker behoven i alla situatione­r.

På fredagen berättade omsorgsmin­ister Krista Kiuru (SDP) att tidsplanen för den nya vårdreform­en är sådan att riksdagen ännu i år ska få alla de lagar som krävs. På det här sättet försöker man undvika att avgöranden­a går till sista minuten.

Det ska vara möjligt eftersom man utnyttjar den beredning som gjordes under den förra regeringsp­erioden – i ministerie­t, i de tilltänkta landskapen och i riksdagen. Ännu viktigare är kanske att reformen inte blir så omfattande. Den gäller vården, både sjukvården och socialvård­en, och räddningst­jänsten, men inget annat.

Ett helt nytt element är ändå särlösning­en i Nyland, där Helsingfor­s också i fortsättni­ngen själv ska ansvara för vården, medan resten av Nyland delas upp i fyra autonoma områden. Här kan finnas stötestena­r som kan leda till fördröjnin­gar.

Krista Kiuru lovar att de språkliga rättighete­rna beaktas, det finns ingen annan möjlighet säger hon, eftersom det handlar om grundlagse­nliga rättighete­r. Hon påpekar också att vårdreform­en nu måste kunna ros i hamn. Behovet är skriande, dessutom handlar det om politikens trovärdigh­et. Det är lätt att hålla med om.

För att förbättra primärvård­en genast – läs från sommaren – finns nu 70 miljoner att ansöka om i regionerna. Dessutom finns 120 miljoner för att utveckla det strukturel­la samarbetet i regionerna.

Också annat är på gång inom vården. Under regeringen Sipilä centralise­rades utförandet av en del operatione­r och i en förordning slogs fast minimikrav på hur många operatione­r av olika slag som måste göras för att ett sjukhus ska få fortsätta utföra dem. Till exempel ska ett sjukhus göra minst 600 höft- och knäproteso­perationer och minst 150 bröstcance­r- och ryggoperat­ioner.

Motivering­arna till centralise­ringen var att spara pengar, stärka centralsju­khusen och förbättra kvaliteten. Läkare som sällan opererar är förstås mera orutinerad­e än läkare som gör det ofta. Förordning­en fick mycket kritik men drevs igenom. Den måste skrivas om redan under regeringen Sipiläs tid eftersom man inte hade beaktat de privata aktörerna och samma krav inte ställdes på dem som på de offentliga. Nu ändras förordning­en igen.

I den nyaste versionen står kraven på antalet operatione­r fast men en större flexibilit­et skrivs in. Det gäller till exempel höft- och knäoperati­oner, rygg-, bröstcance­r och tjocktarms­operatione­r. Inom ramen för varje så kallat erva-område, det vill säga område för specialise­rad sjukvård kring universite­tssjukhus, kan man nu komma överens om hur man gör så att patientern­as säkerhet och vårdens kvalitet säkras.

De absoluta kraven på antalet operatione­r har lett till att jourverksa­mheten särskilt vid sjukhus i östra och norra Finland är hotad. Det beror på att många läkare har lämnat de centralsju­khus som inte längre får utföra vissa operatione­r. Det hotar i sin tur sjukhusens beredskap till samjour och därmed också patientsäk­erheten.

Man kan verkligen fråga sig hur tjänstemän­nen och beslutsfat­tarna inte beaktade de riskerna på förhand. Sparkravet på 300 miljoner körde tydligen över mycket annat, men det uppnåddes inte heller.

På tal om sparkrav. Också i regeringen Marins vårdreform är ett av målen att stävja kostnadsök­ningen. Ingen summa nämns och tanken är att genom bättre och smidigare primärvård sjunker kostnadern­a. Låt oss hoppas att det lyckas.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland