Konservativa attityder får kvinnor att lämna advokatyrket
Var fjärde kvinnlig advokat och jurist som svarat på Advokatförbundets enkät uppger att de överväger ett branschbyte. Branschen är konservativ, enligt advokaten Gisela Knuts, själv delägare och landschef. Hon betonar vikten av attitydarbete men också ekonomiska sporrar för att öka jämställdheten.
Av de nya advokaterna är över 60 procent kvinnor, men av alla Advokatsförbundets medlemmar är bara drygt 30 procent det.
Gisela Knuts är partner på advokatbyrån Roschier och ansvarig för byråns verksamhet i Finland. Hon leder också den arbetsgrupp i Advokatförbundet som jobbar för att förbättra ställningen för kvinnor i branschen och för dem som har familj.
Hon säger att problematiken från att ha varit en mer allmän jämställdhetsfråga nu också har blivit en strategisk fråga i branschen: Hur behålla de allra bästa juristerna?
Av de nyanställda juristerna på Roschier är hela 75 procent kvinnor. Möjligheten att bli partner, delägare, öppnar sig vanligen efter ungefär tio år och i det skedet har flera fallit av. I dag är en knapp femtedel av delägarna kvinnor, de vill säga i chefsposition.
Bortfallet sker framför allt då det är dags att bilda familj.
– Det kan lätt bli en självuppfyllande profetia. Man förväntar sig inte nödvändigtvis att unga kvinnor vill stanna kvar efter att de har fått barn, för att man tror att de ändå inte är intresserade, och det i sin tur leder till att unga kvinnor tänker att det inte finns någon chans för dem. Dessutom finns det ganska få rollmodeller.
I en undersökning som Advokatförbundet har låtit göra, och som presenterades på advokatdagen i går, överväger 27 procent av de kvinnor som har svarat på enkäten ofta ett branschbyte. Av männen är motsvarande siffra 10 procent. Den främsta orsaken för bägge könen är en hård arbetsbelastning, men det är också tydligt att kvinnorna i klart högre grad ser svårigheter med att kombinera arbete och familj.
Drygt 550 personer svarade på enkäten som riktade sig till de 2 900 advokater och övriga jurister som arbetar på de finländska advokatbyråerna.
Viktigt fördela ansvaret på sikt
Arbetsbördan och ett högt tempo är enligt Gisela Knuts i sig inget unikt för advokatyrket, utan typisk också för bland annat konsulter som även de måste vara tillgängliga för sina klienter.
Däremot skriver hon under att advokatbranschen är konservativ, vilket är något som också förbundets ordförande Jarkko Ruohola lyfter fram. Enligt honom måste byråerna öka sin medvetenhet i jämställdhetsfrågor.
Förutom attitydarbete säger Gisela Knuts att det centrala är att få fler män att ta ut en betydande del av föräldraledighet.
– När du som kvinna är borta från jobbet samtidigt som andra jobbar på för fullt får det lätt konsekvenser. Jag tycker själv inte det viktigaste är om du är borta ett halvt år eller ett år när du får barn, men att det inte enbart är du som styr upp vardagen när du är tillbaka.
Det är då som trycket kan kännas för stort, och fördelningen av ansvar för barn och hushåll segmenteras ofta under föräldraledigheten.
Njuggt mot män hemma med barn
Problemet inom advokatbranschen är att attityden till män som vill vara hemma med barn är njugg, vilket flera män också lyfter fram i undersökningen.
Knuts säger att hon som chef frågar både män och kvinnor om de tänker dela. Som ekonomiskt lockbete betalar byrån full lön i ett halvår till den som är föräldraledig.
Byrån funderar dessutom på möjligheten att införa en ekonomisk sporre som tydligare skulle motivera en jämnare fördelning, lite som den kvotering av föräldraledigheten som också diskuteras på politiskt håll.
– Ju mer vi kan få män att ta ut föräldraledighet, desto snabbare får vi tillbaka våra kvinnliga medarbetare men vi lyckas framför allt utjämna startfältet därför att de manliga juristerna också stannar hemma.
Kritik mot långsam process
Under advokatdagen kritiserade Advokatförbundet också de långa rättsprocesserna i Finland och kallar dem en skamfläck. Enligt förbundet är rättssäkerheten hotad då folk inte vågar driva sina ärenden på grund av de långa behandlingstiderna. Det behövs en slags ”rättslig vårdgaranti”.
– För många finländare kommer det som en total överraskning att deras tvister om mögelhus och byggande samt arbetstvister står i rätten i månader, säger Jarkko Ruhola i ett pressmeddelande.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson, som talade under advokatdagen, sade sig vara något förvånad över den hårda kritiken.
– Regeringen satsar nu på rättsvården efter en paus på många år.
Hon nämner att justitieministeriets förvaltningsområde i budgeten har tilldelats 23 miljoner euro mer än året innan. Hon medger ändå att långa handläggningstider är ett problem och säger att satsningen för att få ner dem är 5 miljoner.