Nu krävs tillstånd för överklagan till HFD
Nu krävs besvärstillstånd för att få sin sak prövad i HFD – med ett undantag. Tanken är att ändringen ska leda till kortare behandlingstider och allt högre kvalitet.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) blev vid årsskiftet en så kallad besvärstillståndsdomstol. Det innebär att man måste ansöka om besvärstillstånd för att få sin sak prövad i HFD.
Enligt HFD:s kanslichef Emil Waris är det fråga om en ändring som är principiellt stor.
– Det är en klar förändring mot hur det var tidigare. Förut var huvudregeln enligt processlagstiftningen att man får överklaga förvaltningsdomstolens beslut utan besvärstillstånd genom att bara anföra besvär, säger Emil Waris.
– Nu har huvudregeln vänts om. Nu är utgångspunkten att det behövs besvärstillstånd innan ärendet tas upp till prövning.
HFD genomför fortsättningsvis en granskning av vartenda ärende som kommer in, men om ärendet inte uppfyller kriterierna för besvärstillstånd tas det inte upp till fullskalig prövning.
Kriterierna för att ett ärende ska tas upp till prövning är att det är prejudicerande, att det har skett ett uppenbart fel i den tidigare behandlingen eller att det finns ett annat vägande skäl, till exempel att ärendet har stor samhällelig betydelse.
Om något av de här kriterierna uppfylls är HFD skyldigt att ta upp ärendet. Om kriterierna däremot inte uppfylls kan ärendet avgöras snabbare.
Målsättningen är att halvera behandlingstiden i ärenden som inte beviljas besvärstillstånd och i stället lägga mera resurser på de verkligt svåra frågorna. För närvarande är den genomsnittliga behandlingstiden för besvär i HFD kring ett år.
Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta domstolen i förvaltningsärenden, det vill säga ärenden som gäller myndigheternas beslutsfattande.
Ett undantag
Även om ändringen är principiellt stor är de praktiska konsekvenserna mindre. Kring 80 procent av HFD:s ärenden var redan tidigare underkastade besvärsförfaranden med stöd av olika undantagsregler.
De här ärendena har i regel avgjorts betydligt snabbare än övriga ärenden. Den genomsnittliga behandlingstiden i dessa har varit kring sex månader.
– Nu talar vi om den sista 20 procenten. Bland dem finns några större ärendekategorier, till exempel allmänna kommunärenden och handikappservice, säger Waris.
Ett typiskt allmänt kommunärende som väcker känslor är till exempel ändringar i skolnät, för det mesta nedläggningar av enstaka skolor. Inom handikappservicen gäller ärendena ofta personlig assistans.
Fortfarande kvarstår en kategori med ärenden som inte är underkastade systemet med besvärstillstånd:
ärenden som gäller omhändertagande av barn. Det innebär att alla beslut som gäller omhändertaganden av barn tas upp till fullskalig prövning i HFD. I sådana frågor räcker det med att anföra besvär, precis som hittills.
Utlänningsärenden dominerar
Sedan flyktingvågen 2015 har arbetet på både förvaltningsdomstolarna och HFD präglats av så kallade utlänningsärenden. För närvarande utgör utlänningsärendena nästan 60 procent av alla ärenden.
– Mängden asylärenden ser ut att minska, men i stället ser vi en ökning i andra utlänningsärenden, särskilt uppehållstillstånd, säger Waris.