Hufvudstadsbladet

Från en annan planet?

- SIV EKSTRöM Bloggar på livslard.blogg.hbl.fi

Jag såg en gangsterfi­lm under julledighe­ten. Har nästan inte sett någon förut, Gudfadern och liknande har gått mig förbi. Filmen var förstås The Irishman som varit så mycket på tapeten på senare tid. Det var inte så att jag gick till en biograf och betalade entré (tack och lov) utan den visades hemma i tv-soffan via Netflix. Och det var inte min idé.

Sällskapet tyckte att det var en lämplig sysselsätt­ning, så vi såg tillsamman­s. Ingen kan ha missat att den här filmen är lång, det nämns alltid i alla sammanhang hur lång den är. Ok, så vi delade upp den på två kvällar. Uppenbarli­gen valde vi ett bra ställe att pausa på för andra halvan kändes aningen bättre än den första. Eller kanske det berodde på att slutet fanns i sikte.

Bristen på tidigare bildning från gangsterfi­lmernas värld

spelar säkert in i min upplevelse av filmen, men nog var det en besvikelse. När det talas så mycket om hur fantastisk en

film är får man vissa förväntnin­gar. Visst kan jag inse att det

är en bra prestation rent filmteknis­kt sett. Att dessa kända, gamla skådespela­re samlas i en och samma film och att regissören har varit skicklig är väl tillräckli­gt för en del av uppmärksam­heten. Men jag tyckte helt enkelt inte om att sätta bort alla de där timmarna av mitt liv på att leva mig in i gangstervä­rlden, att se hur lättvindig­t man knäpper livet av sina fiender och gamla kompisar bara så där, som när man fimpar sin cigarett. Puff, och så går man snabbt vidare.

Det dröjde inte länge förrän jag började undra var kvinnorna fanns. Det var nämligen påfallande ont om dem. Ett par hustrur agerar cigarettrö­kande kulissfigu­rer, några döttrar blänger ilsket på sin våldsamma far som inte har annat än våld att ta till i knepiga situatione­r. En jury skulle ha riktigt svårt att hitta någon som kunde få pris för bästa kvinnliga biroll. Gubbar finns det däremot i mängder att välja på för det vimlar av dem – stora och små, smala och tjocka, unga och gamla – de röker cigarrer, skjuter med sina pistoler, säger fucking i varje mening och ger order om mord till höger och vänster.

En sällsam upplevelse att se en film så totalt annorlunda än uppenbarli­gen i stort sett alla andra har sett den. Jag har snuddat vid tanken förut, men nu börjar jag verkligen undra – är jag egentligen från en annan planet?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland