Många blev utan löneersättning i kommunal tvist

För två och ett halvt år sedan framgick det att tiotals kommuner hade tolkat kollektivavtalet fel och gjort avdrag på lönen till sina obehöriga anställda. Tusentals anställda har yrkat på retroaktiva löneersättningar. Nu blir många av dem utan sina pengar.

Enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet från 2012 har det inte varit tillåtet att betala lägre lön till obehörig personal ifall den anställda har samma arbetsuppgifter som sina behöriga kolleger. Många kommuner hade missat de här bestämmelserna, vilket innebär att löneavdragen inte var förenliga med kollektivavtalet.

Frågan berörde tusentals kommunalt anställda socialarbetare, närvårdare och barnträdgårdslärare som från och med 2018 har yrkat på en retroaktiv rättelse av felaktigt betalda löner. Enligt fackförbundens bedömningar uppgår kommunernas nota för trasslet till cirka 20 miljoner euro.

– Det råder inga juridiska tvivel i frågan. Arbetsgivaren får inte göra automatiska avdrag på lönen på grund av att den anställda är obehörig, säger avtalsspecialisten Kari Matela på fackförbundet Talentia.

Helsingfors: 387 avslag

Enligt Matela är det över etttusen av Talentias medlemmar som har hört av sig och bett om hjälp för att retroaktivt få tillbaka sina uteblivna pengar. En del av dem väntar fortfarande på sina löneersättningar.

I Helsingfors är det 1 770 kommunalt anställda som har yrkat på retroaktiva löneersättningar. 387 personer har enligt Helsingfors stads uppgifter hittills fått avslag på sin ansökan.

– Det handlar om fall där vi har bedömt att den obehöriga inte har haft lika krävande arbetsuppgifter som sina behöriga kolleger. Sedan finns det sådana fall där tidsfristen för ett rättelseyrkande har löpt ut, säger Asta Enroos, chef för Helsingfors stads personalpolitiska avdelning.

Har tidsfristerna löpt ut på grund av er långsamma handläggning? – Nej, tidsfristen räknas från det datum som personen har lämnat in sitt rättelseyrkande. Vi har följt de tidsfrister som lagen föreskriver. Vi har därtill anställt två personer som jobbade uteslutande med de här frågorna för att påskynda handläggningen.

Enligt lagen har man två år på sig att yrka på löneersättning för felaktigt utbetald lön efter att anställningsförhållandet har avslutats. I anställningsförhållanden som gäller tillsvidare är tidsfristen fem år och när det gäller tjänsteförhållanden tre år.

– Det är inte helt okomplicerat att avgöra om till exempel en obehörig barnskötare på ett kommunalt daghem har gjort exakt samma jobb som sin behöriga kollega. Därför finns det fortfarande olösta fall, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas på Kommunarbetsgivarna.

Enligt Nybondas-Kangas har Kommunarbetsgivarna inga exakta siffror på hur många som har blivit utan sina löneersättningar och hur många som har fått avslag på sina ansökningar.

– Enligt vad jag vet har inte kommunerna vägrat betala retroaktiva ersättningar i enlighet med våra instruktioner. Det handlar snarare om förseningar och pågående utredningar. Antalet tvister är relativt få. Vi hanterar ett trettiotal tvister som gäller dessa yrkanden.

Vill inte bränna broar

Att behandlingen av ett rättelseyrkande kan ta tid är något som en källa bekräftar för SPT. Hon vill förbli anonym eftersom hon ”inte vill bränna broar till kommunala arbetsgivare”.

– Helsingfors stad svarade inte ens på mitt yrkande till en början. När jag sedan mejlade flera påminnelser fick jag till sist ett svar. Det tog ett år och åtta månader att få stadens ersättning och då fick jag inte det belopp som jag yrkade på, säger hon.

Enligt SPT:s källa har staden bland annat underlåtit att betala dröjsmålsränta för den försenade utbetalningen av den uteblivna lönen.

– Den överenskommelse som vi kom fram till 2018 slår fast att arbetsgivaren ska betala en dröjsmålsränta på sju procent för de löneersättningar som betalas retroaktivt, säger Matela.

Rädslan för att synliggöra problemet är påtaglig bland Talentias medlemmar. Ingen av dem som har lämnat in ett rättelseyrkande till arbetsgivaren och blivit utan sina pengar vill ställa upp på en intervju.

– Många är säkert rädda för att bli intervjuade eftersom de befarar att det kan påverka stämningen på arbetsplatsen, säger kommunikatören Kaisa Yliruokanen på Talentia.

Upp till 10 procent av de kommunalt anställda som jobbar inom vården eller småbarnspedagogiken är obehöriga, uppger Talentia.