Det ska vara lönsamt att leva hållbart
Det räcker inte att lova att sluta utarma naturen. Vi behöver striktare lagar och bättre uppföljning av framstegen. Dessutom ska det vara lönsamt att leva miljöhållbart. Det är ungdomens budskap till makthavarna.
När världen misslyckades i sitt mål att hejda utarmningen av den biologiska mångfalden till 2010 sköt man fram målet till 2020. Men när också det har misslyckats duger det inte att bara flytta fram målet ytterligare.
Eftersom det handlar om framtiden, och mångfalden ska debatteras på ett globalt miljötoppmöte i Kina i oktober, har de nordiska länderna börjat med att rådfråga ungdomen hur vi bäst ska säkerställa att människan slutar utarma naturen.
När Pohjola-Norden och Miljöministeriet kallade ungdomar till en verkstad i går duggade förslagen tätt: ”De befintliga målen är bra men se till att de verkställs också, låt dem som utarmar miljön betala notan, skärp miljölagstiftningen, kräv genuint ansvar av företag och skogsbruk, främja hållbara odlingsmetoder i jordbruket, återställ försämrade livsmiljöer” och så vidare.
Kort sagt kräver ungdomarna att Kinamötet ska slå fast ambitiösa miljömål, men också en plan för att garantera att de verkställs. Där ligger fokus bland annat på företagens samhällsansvar och på ekonomins miljöbelastning.
Ungdomarna frågar också om bnp verkligen är det optimala verktyget för att mäta hållbarhet och de föreslår också en särskild internationell naturdomstol kunde inrättas för att se till att de värsta övertrampen mot naturen bestraffas.
Förslagen ska förädlas och gå vidare till ett nordiskt ungdomstoppmöte i vår och därifrån ända till miljötoppmötet i Kina i höst.
– Jag kan lova att vi tar de här förslagen vidare och utnyttjar det jobb ni gjort, säger miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) till det sextiotal ungdomar från hela landet som jobbat fram förslagen.
”Skyddsbehovet brådskar”
Ett orosmoment är att den biologiska mångfalden, som bland annat illustreras av artrikedomen, ständigt faller i skymundan för klimatfrågan.
– Biodiversiteten är svårare att greppa än klimatfrågan. fastän vi hör om arternas massutdöenden ser vi inte direkt hur det påverkar vår vardag, säger Anna Korkman från Åbo Akademi.
Hon och ett par andra ungdomar som HBL talar med säger att de två problemen är intimt sammanflätade och lösningarna delvis desamma.
– Behovet av att skydda mångfalden är alltmer aktuellt. Vi måste ändra på markanvändningen. Det brådskar och det behövs ekonomiska styrmedel så att hållbar konsumtion blir billigare och ekologiskt skadlig konsumtion dyrare, säger Auli Elolahti från Luonto-Liitto.
Samtidigt, säger Jonathan Vik från Ungdomarnas miljörörelse på Åland, måste man betona att miljöhållbarhet inte betyder att vi ska tillbaka till stenåldern.
– De förändringar som behövs ska inte försämra livskvaliteten, som många tror.
Kontrollmekanism
Ett annat problem är att en utarmning av den biologiska mångfalden inte är lika lätt att mäta som klimatförändringar. Det finns rödlistor men de är aldrig kompletta och de får aldrig samma uppmärksamhet. Mer resurser för naturkarteringar, föreslår ungdomarna som en lösning.
Bland de åtgärder ungdomarna föreslår finns också en kontrollmekanism för att alla länder inom FNkonventionen för biologisk mångfald ska åläggas att mäta och rapportera hur naturen utarmas eller hur hotade arter kommer igen, och en sådan mekanism föreslås också i de dokument som Kinamötet ska jobba vidare på.
Anna Korkman säger att biologisk mångfald är helt avgörande för människan och att allmänhetens svaga förståelse därför måste åtgärdas med information från småbarnspedagogiken och genom alla utbildningsstadier. Auli Elolahti säger att
Behovet av att skydda mångfalden är alltmer aktuellt. Vi måste ändra på markanvändningen. Det brådskar och det behövs ekonomiska styrmedel så att hållbar konsumtion blir billigare och ekologiskt skadlig konsumtion dyrare. Auli Elolahti, Luonto-Liitto
det också handlar om hur man talar om biologisk mångfald, vilka ord man använder.
– Begreppet biodiversitet öppnar inte själva problemet, säger hon och påpekar att det finska ordet elonkirjo kanske bättre beskriver mångfalden av allt det levande.
Ungdomarna vill tro på en bättre framtid, och på att de har avgörandet i sina händer, även om oddsen inte är de bästa.
– Så gott som allt det vi föreslår har föreslagits förut, men vi är förstås den generation som måste kräva att ord blir handling. Därför är det viktigt att vi är rätt många, säger Elolahti.