Vi behöver ett avgiftstak på vården

HäLSOVåRD Institutet för hälsa och välfärd uppger att de lägst utbildade och de som har de lägsta inkomsterna i allmänhet är sjukare och dör yngre än högt utbildade och de med höga inkomster. De som arbetar är friskare än de arbetslösa. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora i Finland och ökar hela tiden. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med flera nivåer som vi har i Finland leder rent av till större skillnader i och med att de med högre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga med flera) har bara ett. Regeringen Marins målsättningar för vårdreformen är första steget mot ett bättre och jämlikare system.

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat sina planer om programmet Framtidens social- och hälsocentral. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna för att förverkliga programmets fem huvudmålsättningar. De är 1) förbättra tillgången till vård, 2) satsa på förebyggande verksamhet, 3) trygga kvaliteten, 4) stärka integrationen och 5) få kontroll över kostnadsökningen.

Av denna 70 miljoner euros helhet kommer Nyland troligtvis att få omkring 17 miljoner euro.

Minskade hälsoskillnader förbättrar välfärden och sparar samhällets pengar. De direkta besparingarna kan stiga till flera miljarder euro och antalet invalidpensionerade kunde sjunka med cirka 20 000 personer. Också sysselsättningsgraden skulle stiga. Det står i allas intresse, också de förmögnas, att hälsoskillnaderna minskar.

En undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd visar att fler än var tionde pensionär har valt att inte gå till läkaren eller att köpa mediciner på grund av brist på pengar. Nu när programmet för Framtidens socialoch hälsocentral äntligen kör i gång och vårdreformen framskrider är det dags att se över klientavgifterna och avgiftstaket. Vi behöver ett avgiftstak som bättre beaktar människors olika livssituationer och behov. Tandvården bör inkluderas i helheten. Kundavgifterna bör också vara skäliga och till exempel kunde man göra besöken hos skötare avgiftsfria.

ANETTE KARLSSON

socionom (YH) Ordförande för Finlands svenska socialdemokrater