Många praor fattar tycke för sitt jobb
Var tredje praoelev fattar tycke för den bransch de bekantar sig med i högstadiet. Det visar en ny enkätundersökning – den första i stor skala. Men en befolkningsgrupp fick inte alls delta i undersökningen.
Den första enkätstudien någonsin om praoelevers upplevelser har nu gjorts. Den visar att praons uppgifter mest är att städa och sätta saker i ordning, men praoeleverna upplever att de bemöts bra.
Många elever lär sig också att gilla just det yrke de får insyn i under praotiden.
Organisationen Talous ja nuoret har gjort en enkätundersökning på hur elever i åttan och nian upplevt sin praoperiod.
Det är första gången någonsin som elevernas tankar kring praoperioden undersöks i stor skala: 800 elever runtom i Finland deltog.
Var tredje elev som besvarade enkäten uppgav att deras intresse för branschen växte under praoperioden.
– Det visar på vikten av att välja med eftertanke, säger Ala-Löytty.
Det är bra att veta även för arbetsgivare som behöver fler anställda, tillägger hon.
De andra i min klass jobbade främst i butiker eller daghem. Men vi alla lärde oss att arbetslivet kan vara ganska tungt. Dania Al-Jafari
Vart försvann de svenskspråkiga?
Ur undersökningen framgick att fyra av fem elever hittade en praktikplats själv, och att tre av fyra fick napp på den första eller andra arbetsplatsen de sökte prao hos.
Det hette också att hela 98 procent av eleverna som deltog tyckte att de bemöttes väl på sina praktikplatser.
Trots att eleverna i snitt gav praoperioden berömligt betyg, var arbetsuppgifterna enligt många enformiga eller tråkiga. Att ställa saker i ordning, städa, lasta föremål i hyllor och sköta sociala medier var de vanligaste uppgifterna under en praodag.
Enkäten besvarades direkt efter praoperioden i höstas av skolor runtom i Finland. Ändå var det en befolkningsgrupp som enkäten inte skickades ut till över huvud taget: elever i svenskspråkiga skolor.
– Det var helt enkelt ett beslut som fattades. Ofta görs undersökningar bara på finska. Dessutom var tidtabellen tajt.
Det säger Marjo Seppä, projektchef på företaget T-Media som gjorde undersökningen.
Men det tar väl inte så länge att översätta enkäten? – Nej, absolut inte.
Liisa Tenhunen-Ruotsalainen, direktör för Talous ja nuoret som beställde undersökningen, inflikar att organisationen ska göra en uppföljande, ännu mer omfattande undersökning. Den ska skickas ut till 14 000 elever i hela landet.
– Den enkäten borde definitivt göras på båda språken.
En parameter som däremot togs med i enkäten var om eleven hade invandrarbakgrund. Orsaken var att Barnombudsmannen upptäckt diskriminering våren 2019.
– Intervjuer med praoelever i en stad i mellersta Finland visade att elever med invandrarbakgrund har svårare att hitta en praoplats.
– Vi såg inga tecken på det nu, men det låter helt bedrövligt, säger hon.
Andra som upplevde praon som jobbig var de som fick bristande upplärning.
När undersökningen i veckan presenterades i Stadshuset lyfte publiken upp frågan om socioekonomisk bakgrund. Liisa TenhunenRuotsalainen och Marjo Seppä svarade att det är svårt för 14–15-åringar att uppskatta sin socioekonomiska bakgrund.
Men att fråga om invandrarbakgrund var inte oetiskt? – Vi gjorde det eftersom vi tänkte att det skulle ha inverkan på resultatet, säger Tenhunen-Ruotsalainen.
Dania Al-Jafari går i nionde klass i Engelska skolan i Helsingfors. Hon gjorde prao på finska taekwondoförbundet.
– Jag hörde av mig per mejl och fick svar efter två dagar. Flera av mina kompisar var också intresserade men det fanns bara en praoplats.
Dania Al-Jafari tillhör dem som gjorde en så kallad idrottsprao. Taekwondo är hennes hobby och hon jobbade mest på kvällar och på veckoslut.
– Jag fick åka till S:t Michel och räkna poäng i en tävling. Dessutom ledde jag träningar för småbarn, berättar hon och fortsätter:
– De andra i min klass jobbade främst i butiker eller daghem. Men vi alla lärde oss att arbetslivet kan vara ganska tungt.
Liknande var det för Antti Kraappa. Han bor i den lilla orten Koskis i Egentliga Finland och gjorde sin prao på totalt tre olika företag.
Kraappa hade inte lika många valmöjligheter som Helsingforsbördiga Dania Al-Jafari.
I framtiden vill Dania Al-Jafari ändå jobba med någonting helt annat än taekwondo. Hon drömmer om att någon gång leda ett företag som designar möbler.