Personalen inom vården mår allt sämre
Turerna kring vårdreformen har gjort situationen än värre
Nästan hälften av de anställda inom social- och hälsovården är oroliga för att de inte klarar av den ökande arbetsmängden, många är också oroliga för uppsägningar. Det visar en färsk, omfattande enkät bland de anställda.
– Vi tolkar det här som en respons på den halvfärdiga vårdreformen. Den utdragna osäkerheten i samband med reformplanerna återspeglar sig hos de anställda, säger Jaana Laitinen på Arbetshälsoinstitutet som låtit göra enkäten.
Det fysiska våldet personalen utsätts för har ökat markant. Det häller gäller framför allt de som jobbar på verkstadsgolvet, det vill säga närvårdarna och primärskötarna.
Nästan hälften av de anställda inom social- och hälsovården oroar sig för att inte orka med arbetsmängden, och turerna kring vårdreformen har gjort ont värre. Det visar färska uppgifter från Arbetshälsoinstitutet. Allt färre skulle rekommendera sin arbetsplats för någon annan.
De utdragna försöken att reformera social- och hälsovården tär på personalens välmående, rapporterar Arbetshälsoinstitutet.
Två av fem upplever att de inte kan påverka förändringar i arbetet, och en växande andel av sjukhuspersonalen upplever att förändringarna är negativa. Då den här andelen 2008 var 13 procent är den nu uppe i 20 procent.
Samtidigt som nästan hälften av de anställda inom social- och hälsovården är oroliga för att inte klara av en ökande arbetsmängd oroar sig en av fyra för att arbetet ska upphöra. Bara en av tre upplever sig ha kontroll över arbetet.
De här siffrorna framgår av två omfattande enkätundersökningar som riktar sig till anställda inom socialoch hälsovården, som Arbetshälsoinstitutet utfört under 2019. Enkäterna har besvarats av 30 000 anställda.
– Vi tolkar resultaten som en respons på den halvfärdiga vårdreformen, att den förra avbröts och man nu planerar nya förändringar. Den här utdragna osäkerheten och halvfärdigheten återspeglar sig på de anställda, säger Jaana Laitinen, ledande sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.
Osäkerheten kring vårdreformen har också inneburit utmaningar för en redan pressad kommunekonomi.
– I vissa fall har det avbrutna reformarbetet inneburit samarbetsförhandlingar, vilket lett till att folk kan vara rädda att förlora jobbet trots att jobben inom vården inte kommer att ta slut med tanke på den åldrande befolkningen. Samtidigt är proportionen mellan arbetsmängden och dem som utför arbetet skev, säger Laitinen.
Krävande patienter
Samtidigt som osäkerhet och förändringar utgör en belastning har arbetet också blivit mer krävande på andra sätt. Hälften av de anställda inom social- och hälsovården har upplevt våld eller hot från klienter under det senaste året.
Ser man på sjukhuspersonalen specifikt är andelen allra störst på verkstadsgolvet, och ökningen är markant sedan senaste mätning 2015. Drygt hälften av närvårdarna och primärskötarna och fem procent av läkarna har utsatts för fysiskt våld.
Exakt vad ökningen beror på kan Laitinen inte ta ställning till eftersom forskning saknas.
– Men det finns flera förklaringar till att det osakliga beteendet har ökat. Det viktigaste är att minska på våldet eftersom det utgör en hälsorisk, alla vinner på att arbetet kan utföras tryggt, säger Laitinen.
Etisk belastning
Också den etiska belastningen är stor, visar enkäterna. Etiskt utmanande situationer kan vara till exempel då man upplever att det inte finns tillräckligt med resurser för att utföra arbetet ordentligt.
I enkäten till social- och hälsovårdspersonalen uppgav drygt hälften av de svarande att etiskt utmanande situationer förekommer minst en gång i veckan. Mer än en av fem uppgav att de är tvungna att handla i strid med sina egna värderingar och 13 procent att de är tvungna att bryta mot regler.
Av tidigare undersökningar framgår att de yrkesgrupper som särskilt ofta upplever etisk belastning är närvårdare, primär- och sjukskötare, barnskötare, lärare inom småbarnspedagogik och socialarbetare. Till exempel inom äldrevården är den etiska belastningen ungefär dubbelt så stor som i kommunsektorn i snitt.
– Då det finns flera olika faktorer som belastar arbetshälsan ökar risken för att insjukna, och här är vissa yrkesgrupper, som närvårdare, särskilt utsatta, säger Laitinen.
Arbetshälsoinstitutet samarbetar med vårdorganisationerna bland annat genom en portal där organisationerna kan se sina enkätresultat per enhet. Vårdorganisationerna får beröm av Laitinen för sina insatser, men det behövs också mer övergripande insatser.
– Åtminstone borde det bli ett slut på osäkerheten då det gäller hur socialoch hälsovården ska reformeras. Man måste gå in för någon form av lösning. Osäkerheten är värst, och ökar oron i arbetet. Arbetshälsan har betydelse också för kvaliteten på vården, säger Laitinen.