EN STAD I FÖRVANDLING.
I området kring Hagnäs torg i Helsingfors bor tusentals människor. På bara några år kommer Hagnäs att genomgå stora förändringar, kanske några av de största i dess historia.
När Tavastvägen i Helsingfors är helt klar 2021 kommer där att rulla 7 500 bilar färre per dygn än tidigare. Byggarbetarna kommer att ha installerat två kilometer nya vattenrör, fyra kilometer nya avloppsrör och 50 kilometer nya kabelskyddsrör. Samtidigt får cyklisterna två egna enkelriktade körfält. Redan i vår börjar spårvagnarna åter gå på Helsingegatan och passera kurvan i Sörnäs.
– Problemet med Hagnäs är att det varit en Törnrosa, ett sovande område, i ganska många år. Nu ska det få ett lyft och ta ett steg till modern tid, säger Sirpa Kallio som är projektchef vid stadskansliet i Helsingfors.
Enligt henne är det staden som står för den förnyade infrastrukturen, som bland annat ombyggnaden av Tavastvägen.
– Privata investerare spelar också en viktig roll, som Antilooppi, Ylva, Senaatti och AS Invest. För staden har det varit viktigt att alla har samma uppfattning och förväntningar om vad Hagnäs ska bli i framtiden, alltså ett trivsamt och attraktivt område.
1. TAVASTVäGEN
Arbetet med att förvandla Tavastvägen till en gata för kollektivtrafik, cyklister och fotgängare startade i fjol. Områdets livsnerv startar vid Hagnäs torg och passerar Linjerna, Torkelsbacken och Ås.
Förra våren drabbades bygget av flera vattenläckor.
– Den bristfälliga informationen om var den gamla kommunaltekniken är dragen och de sköra gamla rören har bjudit på utmaningar, säger Heidi Kekäläinen som är kommunikationsansvarig på Destia som ansvarar för bygget.
Senast efter valborg kan du hoppa på linjerna 1 och 8 och åter åka rutten via Helsingegatan och kurvan i Sörnäs.
Först någon gång mellan augusti och oktober kan du åka 6:an och 7:ans normala rutt på Tavastvägen. Nu tar de omvägen via Björnparken.
Resenärerna kan glädja sig åt att spårvagnsresan kommer att bli 1–2 minuter snabbare mellan Sörnäs och Hagnäs i höst.
När arbetena är klara i slutet av det här året kommer gatan att ha fått nya spårvagnsskenor, rör, kablar och enkelriktade cykelvägar. Sörnäs metrostation kommer också att få ett nytt tak.
2. LYYRA, BROHOLMSPORTEN
Studentkåren vid Helsingfors universitet ligger bakom det här stora projektet, som de kallar Lyyra. Det är kårens bolag Ylva som bygger två nya hus med forskarbostäder, kontorslokaler, en restaurang och ett hotell.
Byggena är klara i slutet av 2021. Rivningsarbetet på Andra linjen 7, där Helsingfors stads trafikaffärsverks kontor funnits sedan 1960-talet, väntas vara klart i mars-april. Efter det rivs Byggnadstillsynsverkets 1980-talsbyggnad på Broholmsgatan 13.
Just nu är ingången till Hagnäsmetron från Andra linjen stängd. Den öppnar i mars eller april igen, då ingången från Broholmsgatan stänger.
När studentkårens bygge är klart inleds renoveringen av metrons norra biljettförsäljningshall som ligger under Lyyra.
På adressen Broholmsgatan 13 fanns det på 1950–1970-talet ett tvåvåningshus i trä, Firula, där det pågick daghems- och ungdomsverksamhet. Byggnaden var donerad av föreningen Stockholms daghem för barn.
3. VANNAS, VäINö TANNERS PLAN
För tre år sedan revs Skatteverkets och arbetskraftsbyråns byggnad från 1970-talet på Aspnäsgatan 4. Tomten ligger bakom det som i folkmun kallas för Aspnäsplanen, men vars officiella namn är Väinö Tanners plan.
Statens fastighetsbolag Senaatti vill bygga Vannas, en åtta våningar hög tegelbyggnad med hotell, kontor och en liten butik. Högst upp blir det bostäder för små familjer som enligt planen ”uppskattar en urban kontext och en hög servicenivå”. Huset är designat så att det passar in i den industrihistoriska och kooperativa omgivningen. Tomten befinner sig just nu i en stadsplaneringsfas. I höst ska detaljplanen presenteras för stadsmiljönämnden. Byggstart troligtvis 2021.
4. KONSTUNIVERSITETET, KVARNTOMTEN
Det som finns kvar av den vita silon i hörnet av Sörnäs strandväg och Ekogatan, ritad av Martta och Ragnar Ypyä, har varit ett landmärke sedan 1942. Den är i dåligt skick, men är skyddad och får inte rivas. Men nu renoveras silon, som går under det nya namnet Fyren. Höstterminen 2021 flyttar nämligen Konstuniversitetets Bildkonstakademi in i den. Också silons angränsande byggnad blir en del av universitetsbyggnaden.
Den del av byggnaden som vetter mot Sörnäs strandväg har rivits och återuppbyggs för tillfället. Den flygelbyggnad som vetter mot Ekogatan rustas också upp. Den skyddade flygeln från 1914–17 är ritad av
Selim A. Lindqvist. Den nya universitetsbyggnaden kommer att länkas till den intilliggande Teaterhögskolan med gångar inomhus.
Den så kallade kvarntomten är ett stycke helsingforsisk industrihistoria. Redan 1898 fanns Gottfried Strömbergs fabrik för elgeneratorer här. Och från 1935 malde Helsingin Mylly vete- och rågmjöl här fram till tidigt nittiotal. På tomten har det också funnits en knäckebrödsfabrik.
5. ELANTOS GAMLA VARUHUS, BROHOLMSGATAN
Investeringsbolaget Antilooppi, som är den största privata ägaren på Broholmen, har stora planer för det gamla Elantovaruhuset från 1913. Adressen är Broholmsgatan 8–10 och renovering står på menyn. Hösten 2021 öppnar byggnaden på nytt, då med kontorslokaler, restauranger och kaféer. De intilliggande byggnaderna på Broholmsgatan 6 och Paasivuorigatan 4–6 rivs och slås samman med den gamla varuhusbyggnaden.
Den ståtliga varuhusbyggnaden, som är ritad av Onni Tarjanne, gick först under namnet Siltalas affärshus. Men de flesta minns säkert att Sokos varuhus huserat där. På bottenvåningen fanns det en parfymaffär. Under årens lopp har det också funnits bostäder högst upp i va
ruhusbyggnaden. Bland annat bodde Finlands tidigare statsminister Väinö Tanner där.
Fastigheten på Broholmsgatan 6, som är från 1979, har haft en S-market i gatunivå. Högre upp har det varit kontor. Matbutiken återvänder till sin gamla lokal. Paasivuorigatan 4–6, som är från 1980, har tidigare innehållit kontor, bank och post.
6. HAGNÄS SALUHALL
Hagnäs hall, ritad av Einar Flinckenberg och byggd 1914, är just nu inpaketerad och renoveras. En tillfällig hall, som blivit mycket populär, öppnade i början av 2018. Den gamla hallen väntas bli klar antingen sommaren 2021 eller i slutet av det året. Var sophämtningen och varuleveransen placeras är i nuläget oklart.
Fastighetsbolaget Antilooppi önskar bygga en torgparkering i två plan för 400 bilar under Hagnäs torg. Antilooppi vill bygga trettio meter längre ner i marken än den nuvarande detaljplanen tillåter, och har därför ansökt om en ändring. Stadsmiljönämnden har ännu inte behandlat ärendet. Torghandeln påverkas inte av bygget.
7. HAGNÄS BRO, HAGNÄSKAJEN
Varje dag susar runt 31 000 bilar om dagen över Hagnäs bro. Nu är planen att den ska ersättas av en ny bro, som kan stå klar 2023. Efter det rivs den gamla bron från 1961. Den nya bron har inga ramper vilket gör att det frigörs plats i stadsrummet.
Hagnäsbron är viktig, eftersom den slussar fordon till Öster-, Lahtisoch Tusbyleden. Cykelbanan kopplas loss från körfälten och löper längre ner mot vattnet så att cyklisterna inte behöver vänta vid samma trafikljus som bilarna.
Tidtabellen för Hagnäs bro är öppen, stadsstyrelsen ska under vårvintern ta ställning till om bron blir av. Bron finns med i den nya detaljplanen för Hagnäskajen. Om stadsstyrelsen ger grönt ljus röstar stadsfullmäktige om bron.
Bron väntar också på ett vattentillstånd från Regionförvaltningsverket.
Vattentillståndet behövs för att ha rätt att muddra vid Brobergssundet. Utan muddring kan marken vid sundet inte fyllas ut. Längs med strandlinjen fanns det i början av 1900-talet både metall- och färgindustri som dumpade kemikalier rakt i marken.
– Om allt går som i Strömsö är byggstarten 2021, men om inte så är det 2023, säger Sirpa Kallio vid stadskansliet.
8.KRONBROARNA, HAVSHAGEN
Den planerade broförbindelsen för spårvagnar, cyklar och fotgängare från Havshagen till Degerö via Sumparn ska starta i närheten av kulturbastun.
Bron kommer att bli ett led i den nya cykelleden Östra banan som fortsätter från Kronbroarna vidare över den nya Hagnäsbron och in till centrum.
Byggstarten kan bli någon gång mellan 2022 och 2025. Tidigast hösten 2026 skulle spårvagnen börja gå. Också här ska stadsstyrelsen rösta om den nya detaljplanen för Hagnäskajen. Det betyder att det slutgiltiga beslutet för Kronbroarna tas av kommunfullmäktige. Även dessa broar väntar på ett vattentillstånd. Innan bygget av Kronbroarna kan starta behöver den nya Hagnäsbron vara klar.
9. HAGNÄSKAJEN OCH SÖRNÄS STRANDVÄG
Här finns det planer på bostäder för cirka 2 400 personer. Bostadshus placeras på båda sidor av den nya Hagnäsbron, men också mellan Pannkaksparken och längs med Sörnäs strandpromenad. Byggnaderna har mellan 7 och 19 våningar. Också i fortsättningen kan man promenera vid vattenlinjen i området.
Precis som med de planerade broarna går ärendet med bostadshusen på Hagnäskajen nu vidare till stadsstyrelsen och eventuellt till stadsfullmäktige.
De hus som planeras till Sörnäs strandpromenad har inte kommit lika långt i stadsplaneringen.
Norska Arthur Buchardts investeringsbolag AB Invest vill bygga ett hotell med 400 rum vid Hagnäskajen. Hotellet är ritat av den hajpade norska arkitektbyrån Snøhetta och fasaden byter färg enligt hur många gäster hotellet har.
Om hotellet blir av är byggstarten tidigast 2022. I somras förkastade Helsingfors förvaltningsdomstol nämligen ett besvär om hotellbygget. Det handlade bland annat om missnöje med den ändrade strandlinjen och att utsikten begränsas. Beslutet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, där behandlingen pågår. Hotellbygget kräver också ett vattentillstånd.
Det ser ut som om statyn Världsfreden, som var en gåva från Moskva 1990, måste flytta på sig. Det kan också Miina Äkkijyrkkäs kor i metall i verket Joy tvingas göra. Näckens bro som löper över Sörnäs strandväg till Havshagen ska flyttas en meter. De nuvarande hamnarna i Brobergssundet kommer också att tillfälligt flytta på sig under de planerade byggena på kajen. Ett helt nytt promenadstråk är planerat invid vattnet vid Hagnäskajen. Det skulle heta Signe Branders terrass, efter den ikoniska Helsingforsfotografen.
Följande personer har intervjuats för den här artikeln: Jarkko Karttunen, enhetschef vid Helsingfors stadsmiljösektor, Teppo Pasanen, trafikingenjör vid Helsingfors stad, Heidi Kekäläinen, kommunikationsansvarig på Destia, Asmo Jaaksi på arkitektbyrån JKMM, Heidi Kerosuo från Antilooppi och Perttu Pulkka, arkitekt på Helsingfors stad.