Norska populister bäddar för valkamp

IS-kvinnan var ett svepskäl för norska Fremskrittspartiet att gå ur regeringen. Populistpartiet bäddar för valkampen 2021 genom att putsa skölden som antimiljöparti.

När partiledaren Siv Jensen förhandlade in Fremskrittspartiet i den norska regeringen år 2013 kallades det historiskt. Ett av vår tids äldsta populistpartier övergav den klassiska skälla på allt-rollen för ett riskfyllt regeringsansvar.

Men nu är det slut. Nästan sju år i regeringen har straffat sig i form av sviktande opinionssiffror. Det senaste året har partiet legat runt 10 procent i mätningarna. Lokalvalet i fjol sägs ha varit en varningsklocka om att det på den populistiska högerflanken seglar upp konkurrenter som partiet måste ta på allvar, till exempel ensaksrörelsen ”Folkeaksjonen nei til mer bompengar” och högerradikala ”Demokratene”.

Tongivande krafter i Fremskrittspartiet har tryckt på sedan dess för att få partiet ur regeringen. Det är val till Stortinget nästa år och den erkänt skickliga taktikern Siv Jensen har insett att om hon vill sitta kvar som partiledare måste stämningarna lugnas mellan de mer moderata krafterna knutna till regeringen och de mer ursinniga i resten av partiet. Till dem hör tidigare ministern Sylvi Listhaug som frustrerat deklarerat att det är dags att byta ut de tråkiga och gråa regeringskompromisserna mot en färgstark oppositionspolitik. Av med silkesvantarna, på med boxningshandskarna.

Det som är groteskt med Fremskrittspartiets avhopp är att det sker med en sjuk pojke som svepskäl. Den femåriga pojken är son till en omstridd IS-kvinna och precis som här hemma har åsikterna gått isär om pojken borde lämnas åt sitt öde tillsammans med mamman i Syrien eller tas hem. Statsminister Erna Solberg (Høyre) har sagt att åsikterna är delade också i hennes parti men när alternativet att bara ta hem pojken inte finns återstår det enda rimliga: att ta hem båda – och ställa mamman inför rätta.

– Att lämna pojken åt sitt öde var inte ett alternativ bara för att bevara ron i regeringen, säger statsministern.

Med tillägget att hon moraliskt inte vill sätta sig till doms över sin mångåriga finansminister som valde en annan väg.

Men man kommer inte ifrån att Fremskrittspartiet satte sin egen maktposition framför ett litet barns. En färsk mätning visar att 57 procent av norrmännen tycker att det var rätt att ta hem IS-kvinnan och hennes barn medan 28 procent anser att det var fel. Siv Jensens kommentar till det är betecknande: ”28 procent visar att det finns tillväxtpotential för Frp”.

Utträdet ur regeringen handlar alltså inte primärt om IS-kvinnan utan om valet nästa år. Statsvetaren Svein Tuastad säger till HBL att det borgerliga blocket hade fått det svårt med nuvarande upplägg av populister och liberaler i samma koalition. Med Frp ute ur ekvationen kan de borgerliga nu erbjuda väljarna två regeringsalternativ: Ett populistiskt alternativ med Frp och Høyre och ett mittenalternativ med Høyre, Venstre och Kristelig folkeparti.

När det gäller sakfrågor är det knappast heller IS-kvinnan och invandrarpolitiken som blir den stora valfrågan. Utan miljöpolitiken.

Det finns redan tecken på det. Miljöpartiet De Grønnes (MDG) Une Bastholm hoppas att den ombildade regeringen Solberg nu ska ta ett nytt grepp om klimatpolitiken när ”bilpopulistiska” Fremskrittspartiet är ute ur bilden. Hon efterlyser bland annat en översyn av bränslepriset. MDG vill också fasa ut oljeproduktionen på sikt, ett mål som övriga partier kalllar fanatiskt.

Venstres ledare, minister Tine Skei Grande varnar för att Fremskrittspartiet och Arbeiderpartiet kan ta varandra i hand i opposition om den omstridda strömkabeln NorthConnect mellan Norge och Storbritannien och därmed lägga i backen för ”en viktig klimatpolitisk satsning”.

En ännu mer eldfängd fråga är vad som händer när behovet av fler vindmöllor trampar in i det allra heligaste, den orörda och storslagna norska naturen.

Klimatet som valfråga passar Frp som hand i handske: Bilar, bränsle, vägtullar, oljan och vindmöllor är klassiska Frp-ämnen som det är lätt att återuppbygga sin image som motvallsparti på. Denna gång som antimiljöpartiet.

Det är upplagt för en rysare i oljelandet.