Hufvudstadsbladet

Brexitsaga­n går mot sitt slut

Det som började som intern partitakti­k i London slutar som en svidande prestigefö­rlust för EU. Nu sätts punkt i sagan om brexit. Eller?

- WIKTOR NUMMELIN/TT

Den 31 januari 2020, klockan 23.00 lokal tid, halas EU-flaggorna i Storbritan­nien. Efter alla om och men under de senaste åren är allt snart klart för landets utträde ur unionen.

Formellt spikas utträdet i Bryssel på onsdag när EU-parlamente­t röstar om att godkänna utträdesav­talet. Därefter ska även de kvarvarand­e medlemslän­derna formellt säga sitt, skriftlige­n eller via sina ambassadör­er.

Sedan kan brexitörer­na skåla och bremainarn­a dricka gravöl.

– Ibland kändes det som om vi aldrig skulle komma över brexit-mållinjen, men nu har vi gjort det”, konstatera­de premiärmin­ister Boris Johnson i ett uttalande sedan det brittiska parlamente­t i onsdags slutligen godkänt utträdesre­glerna.

Camerons löfte

Brexitboll­en sattes i rullning när företrädar­en David Cameron utlovade en folkomröst­ning i ett tal i London 2013.

Han var dock inte ute efter att lämna EU, utan bara sätta press på övriga medlemslän­der att förändra unionen och ge britterna ett lösare medlemskap med fler undantag kring exempelvis den fria rörlighete­n.

– För oss är EU medlet för att nå våra mål, inte målet i sig. Jag är inte någon brittisk isolationi­st, men jag vill ha en bättre uppgörelse för Storbritan­nien – och inte bara för Storbritan­nien, utan för hela Europa, sade Cameron.

Tanken var att folkomröst­ningen samtidigt skulle lugna den växande del av det egna Konservati­va partiet som blivit allt mer högljutt EU-skeptiskt.

Merkel köpte mat

Camerons försök att förhandla om den brittiska relationen till EU gick dock inget vidare. På ett avgörande toppmöte i februari 2016 försökte premiärmin­istern få det att se ut som om stenhårda diskussion­er pågick in i det sista.

Det hindrade inte Tysklands förbundska­nsler Angela Merkel från att skapa klassiska pressbilde­r när hon mitt under mötet gick ut och köpte pommes frites på ett närliggand­e torg, i väntan på att Cameron skulle bli nöjd.

”Ynkligt” och ”illa dold fars” skrev sedan den brittiska pressen när resultatet endast blev löften om diverse undantag för utbetalnin­g av barnoch socialbidr­ag.

Två dagar senare åkte Cameron på nästa smäll när populäre partikamra­ten Boris Johnson – då fortfarand­e borgmästar­e i London – meddelade att han tänkte kampanja för ett utträde.

Mordet på Cox

Sedan dess har brexit dominerat nyhetsflöd­et, framför allt i Storbritan­nien, men även i resten av Europa. Själva folkomröst­ningen i juni 2016 vanns av lämna-sidan med en marginal på 1,3 miljoner röster – 51,89 procent mot 48,11.

Två nyval har hållits, två premiärmin­istrar har fallit, liksom otaliga andra partiledar­e och ministrar.

Sagans mörkaste kapitel skrevs redan innan folkomröst­ningen. Den 16 juni 2016 mördades den EUvänliga parlaments­ledamoten Jo Cox av en högerextre­m nationalis­t.

Förhandlin­garna med EU har gått fram och tillbaka. Det oeniga brittiska underhuset­s debatter och omröstning­ar har följts som rena såpoperan och gjort personer som talman John Bercow och ärkebrexit­ören Jacob Rees-Mogg till välkända namn långt utanför Storbritan­nien.

Johnsons val

Till sist var det Boris Johnson som chansade rätt om läget när han utlyste nyval till den 12 december 2019. Storsegern gav nödvändig majoritet för att infria hans löfte om ett snabbt slut på sagan.

– Vi ska få brexit överstökat! tjoade ledamötern­a glatt från främst den konservati­va sidan, när det nya underhuset samlades.

Det brittiska utträdet är en rejäl prestigesm­äll för EU som annars bara vuxit och vuxit sedan kol- och stålunione­n tog form i början av 1950-talet.

– Det är inte läge att fira, konstatera­de förre talmannen Antonio Tajani när EU-parlamente­ts ansvariga utskott sade sitt om utträdet i torsdags.

Somliga EU-anhängare hoppas visserlige­n att brexit ska innebära en nystart, när rest-EU inte längre behöver lägga kraft på att få Storbritan­nien att dra åt samma håll gällande exempelvis ekonomin.

Andra drömmer fortfarand­e om en brittisk återkomst. Men inte Boris Johnson. – Nu kan vi lägga de tre senaste årens hätskhet och splittring bakom oss och fokusera på att leverera en ljus och spännande framtid, lovar premiärmin­istern inför brexit.

 ?? FOTO: MATT DUNHAM/TT-AP ?? Ärkebrexit­ören Nigel Farage har med två olika partier – först Ukip, sedan Brexitpart­iet – tryckt på i brexitdeba­tten. Hans glädje var stor efter folkomröst­ningen i juni 2016.
FOTO: MATT DUNHAM/TT-AP Ärkebrexit­ören Nigel Farage har med två olika partier – först Ukip, sedan Brexitpart­iet – tryckt på i brexitdeba­tten. Hans glädje var stor efter folkomröst­ningen i juni 2016.
 ?? FRANK AUGSTEIN/TT-AP
FOTO: ?? Stanna eller gå? Demonstrat­ioner och protester har varit otaliga i Storbritan­nien under tiden som brexitfråg­orna diskuterat­s.
FRANK AUGSTEIN/TT-AP FOTO: Stanna eller gå? Demonstrat­ioner och protester har varit otaliga i Storbritan­nien under tiden som brexitfråg­orna diskuterat­s.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland