Ungas språk påverkas i hög grad av webben
Ungdomarnas slang kommer allt mer från sociala medier och genom nätet har deras språkutveckling försnabbats. Engelsk slang blandas med det egna språket och nya ord bildas som är oförståeliga för någon som inte känner till kontexten.
”No cap”, ”bonari” och ”bet” är exempel på slangord som finskspråkiga 18-åriga Rosa Karlstedt, Anna Voynova, Lotta Juhola och 14-åriga Ronja Ylönen använder. Orden har de snappat upp från sociala medier och andra kanaler på nätet. För den som inte hänger med på nätet är orden svåra att förstå.
Enligt Mona Forsskåhl, rektor för yrkeshögskolan Arcada och tidigare professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, utvecklas de ungas språk snabbare i och med internet.
– De flesta unga har väldigt komplexa nätverk på nätet. De får språkliga influenser från väldigt många håll, säger hon.
Enligt Forsskåhl påverkar populärkultur och sociala medier ungas språkbruk mycket. Karlstedt, Voynova och Juhola håller med.
– Sådant som man hör och ser på nätet fastnar och så börjar man använda ordet eller uttrycket och sedan sprids det bland vänner, säger Karlstedt.
Också 14-åriga Romeo Tång tycker att sociala medier påverkar de ungas språk eftersom man hela tiden ser nya ord och uttryck i olika kanaler. Forsskåhl säger att sociala medier skapar språkliga bubblor.
– De som kollar på samma sorts Youtubevideor får ett gruppspecifikt språk och förstår varandra, men använder man samma språk utanför gruppen är det svårare att bli förstådd.
Slang är i sig ett gruppspecifikt språk som visar på grupptillhörigheter och skapar gemenskap inom gruppen. I dag är grupperna inte längre begränsade till regioner eller kompisgäng utan kan vara mycket internationella genom olika forum på nätet.
Engelskan påverkar
Speciellt engelska ord, förkortningar och uttryck som används på sociala medier och i populärkultur fastnar hos de unga.
– I vissa meningar är det lättare att använda engelska för att skapa den effekt eller betydelse man vill, säger Ronja Ylönen från Helsingfors.
Finlandssvenska unga byter ofta helt enkelt ut svenska ord och uttryck med engelska medan finskspråkiga unga oftare ändrar om de engelska orden för att de ska passa in i finskan.
– Finskans uttal är så annorlunda än engelskans att det är lättare för finskspråkiga att förfinska engelska ord och ge dem ett finskt uttal, säger Forsskåhl.
Enligt finskspråkiga Anna Voynova stämmer detta.
– Vi böjer engelska ord så de låter finska eller kopplar dem till finskan på andra sätt, säger hon.
Engelska kommer också in i språket andra vägar än från nätet, till exempel via underhållning och fritid, men också via utbildningen och arbetsliv.
– På högskolan märks det tydligt att engelskan får allt mer plats. Det är förstås på gott och ont. Det är väldigt fint att se hur våra unga klarar sig så bra i en internationell kontext eftersom de kan engelska, säger Forsskåhl.
Det är ändå inte så att engelskan har trängt undan finskan helt hos finlandssvenska ungdomar utan beroende på kontextanvänder sig unga av olika språk och slangord.
– Man använder olika typer av språk i olika sammanhang. Det kallas för språkliga domäner. Inom idrottsvärlden till exempel eller andra typer av verksamhet där man umgås mycket på finska influeras språket av finskan och den finska slangen. Datorspelvärlden däremot är påfallande engelsk, säger Mona Forsskåhl.
Tvåspråkiga Romeo Tång upplever att han använder mer finska slangord än engelska. Medan finskspråkiga unga böjer engelska ord så de låter finska böjer finlandssvenska unga ofta finska ord så de låter svenska, enligt Tång.
Det låter konstigt om vuxna använder slang eller förkortningar, speciellt om de inte vet exakt vad de betyder och hur och i vilket sammanhang de ska användas. Ronja Ylönen 14 år, Helsingfors
– Jag använder till exempel slangorden ”centti” som betyder centrum och ”kledju” som betyder kläder, säger Tång.
Språket mer komplext
På olika kanaler på nätet används olika språk. Till exempel är språket i chattar med vänner ofta kortfattat.
– Med chattandet har språket på sätt och vis blivit mer komplext, till exempel genom användningen av förkortningar och emojier. Språket blir genom symboler och förkortningar mindre precist och mer antydande, säger Forsskåhl.
Förkortningar används i någon mån också i det talade språket, ofta skämtsamt eftersom unga är medvetna om att det är förkortningar och de används med andra som känner till vad de betyder, enligt Forsskåhl.
Många förkortningar är dock ljudhärmande såsom till exempel siffran 4 som används för det engelska ordet for (sv. för), eftersom siffran fyra på engelska är four, vilket låter lika som for. Både dessa och emojier går därför inte att använda i talat språk.
Talar olikt med vuxna
Slangord och förkortningar lämnas ofta bort då de unga talar med vuxna.
– Med våra vänner kan vi tala mer fritt, vuxna förstår sällan slangord och förkortningar, säger Voynova.
11- åriga Jesse Äijänaho från Helsingfors upplever att han talar mer korrekt finska med vuxna och lämnar då bort engelska ord och uttryck. Överlag använder han mest finska slangord och förkortningar som ”läppä” (sv. skämt) och ”kyl” (sv. jo) i sitt vardagsspråk med vänner.
När vuxna försöker sig på att använda ungdomarnas slang uppfattar de unga det ofta som onaturligt.
– Det låter konstigt om vuxna använder slang eller förkortningar, speciellt om de inte vet exakt vad de betyder och hur och i vilket sammanhang de ska användas, säger Ronja Ylönen.
Vet den vuxna däremot hur ord och uttryck ska användas rätt så är det fritt fram.
– Mina föräldrar är inte så mycket på sociala medier, så när någon vuxen känner till slang och uttryck från sociala medier är det förvånande men trevligt, säger Rosa Karlstedt.