Våga diskutera radikalisering i skolan
Forskaren Katja Vallinkoski säger att skämt om nazism eller terrorism kan vara det enda sättet för en elev att ta upp ett svårt ämne till diskussion. Skolpersonalen har ett stort ansvar i arbetet mot radikalisering, menar hon.
Skolorna har en central roll i att förebygga våldsbejakande radikalisering, säger forskaren Katja Vallinkoski.
I stället för en riskprofilering av elever vill hon se en aktiv dialog. Resursbrist kan ändå göra att det brister i förverkligandet.
Inrikesminister Maria Ohisalo öppnar nu för pengar till program för avradikalisering.
Nyligen lanserades det uppdaterade åtgärdsprogrammet för att förebygga våldsbejakande radikalisering. Katja Vallinkoski, doktorand vid Helsingfors universitet, berättade om hur man kan motverka radikalisering i skolorna på ett seminarium om extremism i går.
– Skolorna har en central roll. Så gott som alla våra unga går i skola en stor del av livet.
Enligt Vallinkoski är det problematiskt att man ofta fokuserar på att identifiera elever i riskgruppen. Till exempel i Storbritannien är lärarna förpliktade enligt lagen att försöka identifiera radikaliserade elever, och misslyckanden kan leda till sanktioner.
– Eleverna profileras utifrån hur många riskfaktorer som uppfylls. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det omöjligt att sammanställa en lista över riskfaktorer.
De handlar om till exempel personliga motgångar, att känna besvikelse över demokratin eller att uppleva orättvisa.
– Vem har inte haft liknande upplevelser? Jag hittar största delen av de faktorerna i mitt eget liv.
Den brittiska modellen leder till att elever pekas ut utan orsak, medan de som verkligen blir radikaliserade sällan upptäcks. Enligt Vallinkoski har det lett till en situation där eleverna upplever att de ständigt är under bevakning.
– Det är ett typiskt exempel på en modell som utgår från säkerhetsmyndigheternas perspektiv.
Katja Vallinkoski anser att Finlands lag om elevvård ger bättre resultat. Det innebär att lärarna har en plikt att ingripa om man har en oro för elevens välbefinnande.
– Det kan vara frågan om psykisk hälsa, missbruk eller en våldsbejakande ideologi. Oberoende av orsaken är proceduren densamma.
Inom systemet för elevvård finns en grupp som funderar på vilka åtgärder som är bra för just den eleven.
Så vi har ett fungerande system redan i dag?
– Systemet fungerar, men resursbrist kan leda till problem när det gäller förverkligandet. Elevvårdens hälsovårdare, kuratorer och psykologer har ett stort antal elever på sitt ansvar och tiden räcker kanske inte till för att arbeta tillräckligt intensivt med en enskild elev.
Passande skämt
Lärarna har inte en lätt uppgift. Ofta kan elever skämta om till exempel
❞ Att försöka tysta ner eleverna är en vanlig reaktion. Men vår forskning visar att skämt kan vara det enda sättet för en ungdom i puberteten att lyfta fram svåra ämnen utan att förlora ansiktet. Katja Vallinkoski Doktorand vid Helsingfors Universitet
skolskjutningar, Hitler eller terrororganisationen Islamiska staten.
– Att försöka tysta ner eleverna är en vanlig reaktion. Men vår forskning visar att skämt kan vara det enda sättet för en ungdom i puberteten att lyfta fram svåra ämnen utan att förlora ansiktet. Det kan vara frågor som upplevs som skrämmande och då är det väldigt viktigt för pedagogen att ta tag i impulserna och starta en allmän diskussion kring temat.
Vallinkoski säger ändå att diskussionerna kan vara krävande och att ingen, vare sig pedagoger, forskare eller myndigheter, har svar på alla frågorna.
– Det centrala är inte att kunna svara på frågorna, utan att kunna erbjuda en diskussion. I stället för en auktoritär situation är det bra att kunna lyfta fram flera olika perspektiv och att kunna berätta öppet att man inte vet.
Utlovar pengar för avradikalisering
I åtgärdsprogrammet lyfts, som HBL har rapporterat, behovet av ett exit-program för avradikalisering fram. Finansieringen saknas ändå. Till exempel Diakonissanstalten i Helsingfors har sagt sig vara redo att starta ett nytt program. Finansieringen lades ner i fjol vintras och Finland har i dag inget exit-program.
Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) säger att det inte handlar om speciellt stora summor.
– Det måste vi få ordnat på Inrikesministeriet.
Enligt Ohisalo är frågan relevant bland annat med tanke på finländarna som har åkt till Irak eller Syrien för att stödja eller kriga för terrororganisationen IS. I förhållande till folkmängden har ganska många finländare åkt till konfliktområdet, säger Ohisalo.
– Det är hård press på västerländerna att ta ansvar för de här personerna – att ta hem dem och vid behov ställa dem inför rätta.
Samtidigt har högerextrema rörelser fått fotfäste också i Finland. Ohisalo nämner Soldiers of Odin och Nordiska motståndsrörelsen.
– Trots att processen för att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen har varit lång och arbetssam, och trots att verksamheten verkar återupptas under annat namn, så är rättsprocessen viktig.