”Svensk” valkrets i delat Nyland?
Något måste göras åt Nylands valkrets. Den bara växer och det ger negativa effekter.
Riksdagens geografiska sammansättning utgår från valkretsarna. Antalet riksdagsledamöter som väljs in från varje krets bestäms utifrån invånarantalet. Den minst befolkade valkretsen är Lappland med sju ledamöter, medan det från Nyland väljs in 36 ledamöter i riksdagen.
Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen bidrar till att skillnaderna mellan valkretsarna kommer att växa ytterligare. Enligt Ilta-Sanomats (24.2) beräkningar med stöd av Statistikcentralens befolkningsprognoser skulle både Nylands och Helsingfors valkrets om 20 år ha fyra fler ledamöter än i dag. Nyland skulle då ha 40 riksdagsledamöter och Helsingfors 26. Var tredje riksdagsledamot skulle vara från Nyland/Helsingfors.
Det är inte bra att valkretsarna varierar så kraftigt i storlek. Framför allt blir proportionaliteten snedvriden. I Nyland är den dolda röstspärren cirka 2,7 procent, medan det behövs en nästan fem gånger större andel av rösterna för att bli invald i Lappland. Ett parti som inte når upp till ungefär 12,5 procent av rösterna i den lappländska valkretsen kammar noll.
Den andra huvudprincipen i vårt valsystem vid sidan av proportionalitet är regional representation. Det innebär att valkretsarna inte geografiskt kan bli hur stora som helst. Därför kan det vara svårt att jämna ut valkretsarnas storlek genom att slå ihop mindre valkretsar ytterligare efter att de små valkretsarna i östra Finland justerades inför riksdagsvalet 2015.
Nu borde i stället den överlägset största, Nyland, delas i två. Hur det skulle ske blir det en politisk armbrytning om eftersom nya gränser rubbar den potentiella utdelningen av mandat. Det kan vara politiskt svårt att få igenom en delning av Nyland då alla partier ser till sina egna möjligheter i en ny konstellation. Om en delning försvårar ett partis chanser att bibehålla sina mandat motsätter man sig en reform. Trots alla negativa sidor med rådande valkretsindelning.
Ju större valkrets, desto svårare blir det för en kandidat, speciellt från en mindre ort att samla tillräckligt många röster för att placera sig så högt bland det egna partiets kandidater att det räcker till inval. Det är också en ekonomisk fråga eftersom kampanjerna kräver synlighet och det kostar.
Situationen mellan valkretsarna förvrids även av att partier numera ofta låter sin ordförande och andra kända politiker kandidera i Nyland eftersom här finns många röster på spel och möjligheter att med höga personliga röstetal dra in flera andra kandidater. De lyskraftiga kandidaterna ska representera nyländska väljare, men gör de det då de har sina rötter, känslor och kunskap i en annan valkrets?
En naturlig delning kunde vara att Esbo, Vanda och Grankulla bildar en valkrets och övriga Nyland en annan. De skulle bli ungefär lika stora.
Det har också kastats fram förslag om att dela Nyland i en östlig och västlig valkrets där Esbo skulle ingå i den västliga och Vanda i den östliga. I en sådan lösning skulle Esbo och Vanda dominera stort inom varsin valkrets.
Ur svensk synvinkel kunde en delning av Nyland i en nordlig och sydlig valkrets vara ytterst intressant. Om de kommuner som i praktiken ligger längs kustremsan bildade en valkrets skulle visserligen Esbo också då vara klart störst, men det skulle också förena Östoch Västnyland och antagligen ge en stark svensk representation.
Samtliga partisekreterare ska de närmaste månaderna grunna på om och hur vallagen kunde reformeras. De borde äntligen komma till skott.
Valdirektör Arto Jääskeläinen vid Justitieministeriet har ett förslag till hur problemet med de höga röstspärrarna i de minsta valkretsarna kunde lösas utan att de slås ihop till jättekretsar. Det kunde ske genom att i de minsta kretsarna använda S:t Lagues uddatalsmetod i stället för d´Hondts metod som nu används i hela landet. Proportionaliteten är bättre, det vill säga valresultatet blir rättvisare med S:t Lagues metod.
Varför inte göra så och därtill dela Nyland? Vi vill ha ett så rättvist valsystem som möjligt.