Egyptens expresident Hosni Mubarak död
Han blev president efter ett dödligt attentat, fälldes av folket och friades från mord. Egyptens auktoritära expresident Hosni Mubarak, ibland kallad en modern farao, har gått bort.
Hosni Mubarak vinkade, tåget dunkade. Mubarak fortsatte att vinka och tåget dunkade vidare längs Nilen. I timmar vinkade Hosni Mubarak, president i arabvärldens mest folkrika stat, till undersåtar och tvtittare utan att avbrytas.
De omåttligt tråkiga nyhetsbilderna på den vinkande Mubarak, från en resa utmed Nilen på 90-talet, vittnade om hur han dominerade Egypten: som en farao.
Muhammad Hosni Said Mubarak, känd som Hosni Mubarak, föddes i Nildeltat 1928. Han gjorde militär pilotkarriär, blev flygvapenchef och 1975 vicepresident.
I de egenskaperna hann han också ha en aktiv roll i Nasser-erans politik, arabsocialismen, då landet hade nära kontakter med Sovjetunionen.
Mubarak tillträdde presidentposten 1981, en vecka efter mordet på Nassers efterträdare Anwar Sadat.
Mordet förebådade en växande konflikt: det utfördes av en militant islamist. Sadat hade på 70-talet fört Egypten i krig mot Israel, men han hade också slutit fred med Israel, vilket väckt ont blod. Den freden spräckte den arabiska sammanhållningen, men även Mubarak var realpolitiker.
Kall fred
På sin 66-årsdag, den 4 maj 1994, kunde han se hur också den palestinska ledaren Yasser Arafat och Israels premiärminister Yitzhak Rabin slöt en preliminär fred, som visserligen skulle haverera efter några år men aldrig hade kommit till stånd om den inte föregåtts av egyptisk separatfred med Israel.
Fortsatta fredsförsök i regionen stödde Mubarak, om än med distans. Han samarbetade med åtta israeliska premiärministrar, men besökte grannlandet bara en gång.
Freden förblev kall men höll även när uppsvinget för militant islamism – redan före dåden i USA 2001 – ledde till attentat mot israeliska turister i Egypten.
Fram till 2011 och den folkliga protestvåg som fällde honom lät sig Mubarak inte besväras nämnvärt av krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Han överlevde också flera mordförsök, bland annat i Addis Abeba 1995.
Militärmakt
Under de stökiga år som följde på Mubaraks fall lyckades varken frihetstörstande sekulära grupper eller islamistiska rörelser – som var betydligt större och mer välorganiserade – stöpa om Egypten. De militära kretsarna var dessutom mer ovilliga än många hoppats att lämna ifrån sig makten.
Det fanns de som saknade lugnet – kontrollen – under Mubarak. Men den framtid som återstod för hans egen del var en oöverskådlig räcka av rättsprocesser och domar. 2017 frikändes han från anklagelser om att ha beordrat dödsskott mot demonstranter, men då pågick ännu utredningar mot honom om korruption.
Den egyptiska regeringen säger i ett uttalande att man sörjer ”krigshjälten” Mubarak och tre dagars landssorg är utlyst från och med i dag.
Hosni Mubarak blev 91 år.
KÄRNVAPENFÖRBUD Nu då dammet lagt sig efter höstens tumult kring regeringen, må det vara dags för Finlands styresmänniskor att lyfta blicken och se världen. En redan vapenladdad, orolig värld rustas upp allt mer. Inlägget ”Massiv krigsövning i Europa” i HBL 16.2 visar detta skrämmande tydligt. Även kärnvapenarsenalerna effektiveras för gigantiska kostnader. Nio kärnvapenländer har i dag omkring 14000 atommissiler utspridda över klotet. De stora kärnvapenmakterna USA och Ryssland har närapå tvåtusen atomvapen i ständigt hög beredskap – bara någon minut från avfyrning. Ett mänskligt/tekniskt misstag, eller en kallblodig knapptryckning, kan störta mänskligheten i en nukleär avgrund. Denna risk är nu mer uppenbar än någonsin. Sedan januari i år visar atomforskarnas – Bulletin of the Atomic Scientists – symboliska domedagsklocka 100 sekunder i midnatt. Domedagsklockan har aldrig sedan starten 1947 varit så nära apokalypsens tolvslag. Visst måste vi inse allvaret i insiktsfulla vetenskapares alarmsignal. Makthavare i kärnvapenländer har under senare tid uttalat möjligheten att kunna slå till med nyutvecklade ”precisions”stridsspetsar. En glidning från avskräckning till förstaslag, men fortfarande med kärnladdningens förödande effekt.
Frankrikes president Macron vill utveckla en europeisk kärnvapendoktrin och öppnar upp för EU-länder att delta i övningar med franska kärnvapen. Vad betyder det då att Finland sedan 2018 är med i Macrons militärklubb European Intervention Initiative?
Artificiell intelligens AI utvecklas brett och djupt inom olika sektorer, även inom militärindustrin. Hur långt borta är ett möjligt mardrömsscenario med en AI-gubbe vid avfyrningsknappen för kärnstridsspetsar?
Vad gör Finland då atomskuggan sänker sig över världen? Sommaren 2017 antogs FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen av 122 stater. Hittills har 81 signerat och 35 ratificerat förbudsavtalet, som träder i kraft när 50 stater har ratificerat det.
Finland har hittills stått utanför. När återupptar regeringen arbetet för en kärnvapenfri värld? En folklig beställning på att Finland ska underteckna FN:s avtal om kärnvapenförbud finns. I en opinionsundersökning hösten 2019 ansåg 84 procent att Finland
bör underteckna FN:s avtal om ett kärnvapenförbud. I Sverige är en lika klar majoritet för ett undertecknande. Även i europeiska länder som hyser kärnvapen – Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna – är en överväldigande del av människorna för ett undertecknande. Folket väntar på konkreta åtgärder. Finlands regering har en öppen fullmakt att verka för en kärnvapenfri värld – nationellt och på EU-nivån.
MATTS ANDERSÉN Sundom, Vasa