De etiska problemen med att hyra en livmoder är ganska uppenbara och det är svårt att undgå att det på många sätt finns paralleller till adoption.

Befolkningsökningen i världen har redan länge setts som ett problem som måste stävjas. Man har talat om planetens bärkraft och ändliga resurser. Problemet brukar särskilt anses gälla utvecklingsländerna, och Afrika och de afrikanska länderna tas ofta som exempel. Nästan alla verkar ha en åsikt om kvinnornas sexualitet och familjeplanering.

Samtidigt utvecklar man i väst medicinska metoder för att göra det möjligt att sätta barn till världen också i situationer då graviditet med ”traditionella metoder” inte lyckas.

I USA och Brasilien har det fötts två barn av mammor som fått en livmodertransplantation av en avliden donator. Fler barn har fötts med hjälp av livmoderdonationer av levande donatorer. I Sverige har den första transplantationen av en livmoder från en avliden donator gjorts, och enligt uppgift ska kvinnan som fick livmodern kunna föda nästa år.

I fjol anlände fler barn till Sverige som resultat av att man hyrt en livmoder än genom adoption. I Finland diskuteras återigen om surrogatmödraskap som bygger på frivillighet, alltså att man ”lånar ut” sin livmoder, borde göras möjligt. Att hyra en livmoder ses hos oss fortfarande som etiskt suspekt, då det innebär en risk för människohandel.

De etiska problemen med att hyra en livmoder är ganska uppenbara och det är svårt att undgå att det på många sätt finns paralleller till adoption. I bägge fallen finns en risk för att kvinnor som inte har en tillräcklig utkomst blir tvungna att bära de barn och eventuella hälsorisker som en graviditet och födsel innebär för att mer förmögna familjer ska kunna fullborda sin familjelycka.

I USA förefaller praktiska lösningar och ekonomi gå före etik. I Kalifornien, som har landets mest liberala lagstiftning gällande surrogatmödraskap, har verksamheten vuxit till en lönsam business. En del av de stora teknologijättarna, som Facebook och Google, underlättar till och med för anställda att få barn genom surrogatmödraskap genom att bidra med upp till 17 000 euro, rapporterade Helsingin Sanomat i somras. Samma företag erbjuder ekonomiskt stöd också till anställda som vill skaffa barn genom till exempel adoption, och längre vårdledigheter för de nyblivna föräldrarna. Därmed handlar det inte bara om att få de anställda att stanna kvar på jobbet och att undvika eventuell sjukfrånvaro och frånvaro på grund av barnafödande.

I takt med att teknologin och medicinen går framåt är det viktigt att utvecklingen går hand i hand med en ansvarsfull diskussion om etik och lagstiftning, som tryggar rättigheterna för såväl dem som önskar få barn som dem som möjliggör det genom födande eller livmoderdonation. Och då vi talar om befolkningsökningen måste vi också beakta att barn för det mesta föds önskade och efterlängtade också i det globala syd, och inte alltid som en naturkraft som den västliga expertisen måste stävja. Översatt till svenska av Jenny Bäck.

”Och då vi talar om befolkningsökningen måste vi också beakta att barn för det mesta föds önskade och efterlängtade också i det globala syd, och inte alltid som en naturkraft som den västliga expertisen måste stävja.”