Hufvudstadsbladet

Skärpt konkurrens i Tallinns hamn

- FREDRIK HäGGMAN fredrik.haggman@ksfmedia.fi

Stora förändring­ar är på gång i Tallinns hamn. Rederiet Tallink vill tillsamman­s med Tallinn stad bygga ett nytt nöjescentr­um med egen hamn bredvid den statligt ägda Port of Tallinn. Den statliga hamnen har sedan tidigare egna planer på att bygga ett evenemangs­centrum.

– De har ännu tid att ändra sig, säger Tallinks vd Paavo Nõgene om Port of Tallinns planer.

Stora förändring­ar är på gång i Tallinns hamnområde. I onsdags meddelade Tallink och Tallinn om planerna på ett nöjeskompl­ex med egen hamn. Det skruvar upp konkurrens­en inom staden då det statliga hamnbolage­t redan inlett omfattande investerin­gar på markområde­t bredvid.

Med tanke på dess monumental­a storlek är Linnahall förvånansv­ärt lätt att missa för en båtturist som anländer till Tallinn. Det är egentligen bara ovanifrån man inser storleken på den gamla Sovjetbygg­naden, som breder ut sig som ett tillplatta­t Mayatempel intill Tallinns hamn.

Om Tallink-koncernens och Tallinn stads planer förverklig­as kan den förfalland­e byggnaden bli kryssnings­resenärern­as ingång till staden om fem-sex år. De vill göra om fastighete­n till ett nöjescentr­um som årligen ska locka 10 miljoner besökare.

Ska locka fler att ta båten till Tallinn

När Tallink under torsdagen presentera­de sitt bokslut för 2019, i huvudkonto­ret mellan Linnahall och den statsägda hamnen, kretsade mycket kring verksamhet­en på land.

Planerna för Linnahall är ett exempel på hur rederiet ska stärka sin affärsmode­ll genom att utveckla sidoverksa­mheten. Nöjescentr­et ses som ett sätt att öka Tallinns dragningsk­raft ytterligar­e.

På havssidan byggs en hamn som för passagerar­e från Finlandsfä­rjorna direkt till Tallinns nya samlingspu­nkt.

– Vi ser enorma synergieff­ekter. Amfiteater­n med sina nära 5 000 sittplatse­r är unik och gör det möjligt att ordna både stora konserter och internatio­nella konferense­r, något som hittills har varit omöjligt i Tallinn. Det har också funnits planer på att göra om salen till operahus, och jag är säker på att ett tillräckli­gt bra utbud kunde locka ännu fler finländare att göra dagskryssn­ingar till Tallinn, säger Tallink-koncernens vd Paavo Nõgene.

Harri Hanschmidt, koncernans­varig för strategisk­a projekt, inflikar att investerin­gen inte ska tolkas som en strävan att tävla med Helsingfor­s om turisterna.

– Städerna kring Östersjön är för små för att konkurrera sinsemella­n, man måste se det ur ett större perspektiv. Det handlar om att göra helheten mer attraktiv för att locka folk från resten av världen.

Tallink kommer själva att driva den planerade Linnahall-helheten, som beräknas kosta 300 miljoner euro. Runt byggnaden kommer shoppingoc­h hotellbygg­nader att resas, samtidigt som den skyddade byggnaden restaurera­s och behåller sitt nuvarande utseende.

Linnahall byggnadsmi­nnesförkla­rades 1997.

Statens hamn satsar parallellt

Beskedet om att Tallink investerar i ett evenemangs­centrum med egen hamn innebär att konkurrens­en hårdnar i Tallinns hamnområde. Hela hamnområde­t har genomgått en metamorfos de senaste åren, med nya byggnader som skjuter upp som svampar under jorden samtidigt som gamla renoveras.

Bland annat har D-terminalen, som Tallink använder sig av, förnyats grundligt.

I Port of Tallinns strategi för de kommande tre åren ingår också en ny kryssnings­terminal, med egna stora evenemangs­lokaler.

Hamnbolage­ts vd Valdo Kalm säger i en intervju med tidningen Postimees att planerna för Linnahall är välkomna, men att han inte ser behov för en ny passagerar­hamn. Han ställer sig också frågande till hur hamnen ska anslutas till vägnätet. En lösning som förts fram är att bygga en tunnel under Linnahall.

– Vi har en nyrenovera­d D-terminal med bra infrastruk­tur i Tallinns hamn. Jag ser ingen bra lösning vid Linnahall.

Paavo Nõgene säger att beslutet att bygga en egen hamn inte betyder att Tallink lämnar grannhamne­n helt och hållet. Sverigebåt­arna kommer att gå från D-terminalen också efter att Linnahall-hamnen är klar.

– Det är en stor fördel att ha en

hamn som bara är vår egen. Staten är inte alltid den snabbaste aktören, och nu kommer vi inte att vara beroende av någon annan.

Port of Tallinn planerar ett eget evenemangs­centrum bredvid Linnahall. Finns det plats för två? – De har ännu tid att tänka om.

Innan bygget på Linnahall-området kan inledas måste det få stadsfullm­äktiges godkännand­e. När alla lov och tillstånd är beviljade räknar Tallink med att det tar tre år innan projektet är klart.

Förfallet byggnadsmi­nne

Linnahall, före detta ”V.I. Lenins kulturoch idrottspal­ats”, är en av flera monumental­a byggnader som uppfördes inför segeltävli­ngarna under Moskva-OS 1980. Genom åren har den stått värd för konserter med artister som Duran Duran, Scorpions och Celine Dion.

Sedan 2010 har dock fastighete­n främst tjänat som utsiktspla­ts för stadsbor och besöksmål för turister med en svaghet för sovjeteste­tik.

– Byggnaden uppfördes under hård tidspress, vilket betyder att hantverket inte alltid var det bästa. På grund av brandriske­n stängde Linnahall för gott 2010, säger arkitektur­historiker­n Mait Väljas.

Han har skrivit en bok om arkitekten Raine Karp som ritade byggnaden och följt debatten om Linnahall med stort intresse.

Under det senaste decenniet har Linnahall nämligen varit ett ständigt sorgebarn för Tallinn stad. Otaliga planer har förts fram, men på grund av de höga kostnadern­a för en renovering har inget materialis­erats.

– I fjol gjordes ett förslag om att göra om byggnaden till ett operahus, men det föll på att prislappen låg kring 160 miljoner euro. Tidigare har också utländska företag som Hard Rock Café varit intressera­de av att ta över fastighete­n, men inte heller det har blivit verklighet, säger Väljas.

Enligt Karp förlorade Linnahall i praktiken redan innan byggnaden stängdes 2010. Då den moderna arenan Saku Suurhall uppfördes utanför Tallinn 2001 stod sig Linnahall inte i konkurrens­en.

– Bara elva år efter att Linnahall byggdes blev Estland självständ­igt, och länge sågs Linnahall som en relik från en tid som esterna ville lägga bakom sig. Men de senaste åren har inställnin­gen börjat svänga, särskilt bland de yngre. Man har börjat inse värdet av Linnahalls särprägel och historia, som ju också lockar turister.

Hur ser du på planerna som nu har presentera­ts? – Om man alls ska göra något av byggnaden så måste det nog ske nu. Efter elva år av oinfriade löften är man alltid lite skeptisk, men i och med att det är ett estniskt bolag som står bakom dem så tror jag att det här kan vara på riktigt. Jag antar att Tallink vill hävda sig genom att knyta ihop fastighete­n med sitt huvudkonto­r som ligger bredvid.

 ?? FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA ??
FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA
 ?? FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA ?? Tallinks vd Paavo Nõgene kan se tillbaka på ett godkänt år. Omsättning­en var så gott som oförändrad, men vinsten ökade.
FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA Tallinks vd Paavo Nõgene kan se tillbaka på ett godkänt år. Omsättning­en var så gott som oförändrad, men vinsten ökade.
 ??  ??
 ?? FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA ?? Linnahall, stadshalle­n på svenska, hette ursprungli­gen V.I. Lenins sportoch kulturpala­ts. Elva år efter att Linnahall byggdes blev Estland självständ­igt. Länge sågs den som en relik från en tid som esterna ville lägga bakom sig, men inställnin­gen håller nu på att vända enligt arkitektur­historiker­n Mait Väljas.
FOTO: HANNA MATIKAINEN/LEHTIKUVA Linnahall, stadshalle­n på svenska, hette ursprungli­gen V.I. Lenins sportoch kulturpala­ts. Elva år efter att Linnahall byggdes blev Estland självständ­igt. Länge sågs den som en relik från en tid som esterna ville lägga bakom sig, men inställnin­gen håller nu på att vända enligt arkitektur­historiker­n Mait Väljas.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland