Finland åldras snabbast i Norden
Vi behöver städer som allt mer är planerade för äldre, och ny befolkning utifrån – om vi inte vill bli färre. Det säger nordiska forskare om de nyaste befolkningssiffrorna i Norden.
Finland, Åland och Sverige åldras just nu statistiskt sett allra snabbast i Norden. Med sjunkande födelsetal och stora åldersklasser födda på 1940-talet gapar skillnaden mellan två viktiga grupper allt större. Det är gruppen barn och unga under 15 år, och i den andra ändan av skalan de som statistiskt är inne på sina 15 sista år i livet.
I Sverige har siffrorna inte förändrats mycket sedan 1985, men i Finland har det gått fort, säger forskaren Mats Stjernberg vid det nordiska forskningsinstitutet Nordregio.
Nordregio publicerar vartannat år ett stort material över data i olika regioner i Norden. I ett allmänt RPI-regionindex över hur regionerna mår också i fråga och ekonomi och samhällsstruktur, ligger många finländska regioner som Kymmenedalen och delar av Savolax svagt till – i en del mätningar till och med långt under siffrorna för Grönland med dess 55 000 invånare.
Ute på Atlantöarna Grönland, Island och Färöarna bor den statistiskt yngsta befolkningen i Norden. För samtliga nordiska länder är 65-åringarna i dag i snitt 17,5 procent av den arbetsföra befolkningen.
I Finland har vi enligt Nordregios demografiska kartor en ”ung nation” koncentrerad söder om linjen Björneborg–Tammerfors-Fredrikshamn. Några öar av en någorlunda optimistisk befolkningsstruktur finns också kring de större städerna Uleåborg och Joensuu. I Helsingfors utgör seniorerna i dag 13 procent av den vuxna befolkningen.
I statistiken visar hela det svenskoch tvåspråkiga Finland en förhållandevis ung zon. Dystrare undantag är Sydösterbotten och Kimitoön som har hög andel äldre.
I det finska Finland är läget krävande i de allra flesta gränsregionerna mot Ryssland, där siffran ligger på över 30 procent. På andra håll i Norden uppvisar bara Sverige i Norrlands inland lika dramatiska siffror, i kommunerna upp mot den norska gränsen.
Bygg städer för seniormassorna
Mats Stjernberg ser att demografin för med sig många utmaningar.
– Vi behöver få städer och samhällen som i högre grad planeras för de äldre. Vi behöver också se hur vi kan ta tillvara de äldres kunnande. Och inom EU ser man mycket till det som kallas ”silverekonomin”. De äldre är också en växande grupp konsumenter, säger han.
En annan demografisk förändring är invandrarna. I synnerhet för att få ett ökande antal barn och därmed på både kort och lång sikt arbetskraft, behöver vi invandring, säger forskaren Pipsa Suomilammi om de senaste siffrorna.
Vid Arbets- och näringsministeriet ser Anna Bruun, sakkunnig i integrationsfrågor, att andelen andra generationens invandrare växer fram. I själva verket har andelen barn till utlandsfödda som är födda i Finland redan sedan mitten av 2000-talet varit större än andelen barn i Finland som är födda utanför Finlands gränser.
– Områden vi behöver arbeta med är sysselsättningen, kvinnornas situation och den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Undersökningar visar att någon med ett somaliskt efternamn behöver skicka fyra gånger så många arbetsplatsansökningar som någon med ett finländskt efternamn, säger hon.
Regionekonomin går över gränser
När de nya regionsiffrorna presenterades i Helsingfors på torsdagen utmanade riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) de nordiska forskarna att i stället för geografiska regioner försöka identifiera de värdeskapande kluster som också uppstår över de nordiska gränserna.
I Vasaregionen som är Strands hemort och politiska bas har man utvecklat starkt samarbete över Kvarken. Bland annat genom en satsning på elflyg ser han goda möjligheter till en livskraftig finländsk-svensk region.
– Då kan man flyga från Skellefteå direkt till Kronoby, utan att åka via Helsingfors, sade Strand.