Uppmärksamma vikten av småbarnspedagogik

SMåBARNSPEDAGOGIK På daghemmet Meri på Drumsö utvecklar barn sina sociala färdigheter i noggrant planerad pedagogisk verksamhet. Genom rollspel lär de sig vara empatiska genom att ta hand om andra djur som råkat i knipa. ”I dag hjälper vi varandra att säga förlåt” säger en av Bävrarna. Bävrarna är en integrerad grupp bestående av barn med funktionsvariationer som under vuxnas ledning får utvecklas tryggt och målinriktat tillsammans med de andra barnen – Pingvinerna. Vardagen på Meri beskrivs i en artikel (HS 20.2) som på ett glädjande sätt skiljer sig från många andra nyheter om småbarnspedagogiken som möter oss i medierna.

Nyligen samlade AnnaMaja Henriksson till en diskussion om hur bristen på svenskspråkiga daghemsplatser i Helsingfors kan avhjälpas. Helsingfors stad, fonder och intresseorganisationer deltog.

Låg avlöning och låg yrkesstatus lyftes fram som de främsta orsakerna till bristen på behörig personal inom daghem och förskola. Återkommande nyheter om stora grupper och sjuka byggnader har inte gjort saken bättre. En därtill rätt allmän missuppfattning om att småbarnspedagogik bara är ett finare ord för lekskola och en förvaringsplats för arbetande föräldrars barn bidrar till att få ungdomar i dag, utifrån uppgifter om söktrycket, är intresserade av branschen.

Pasi Sahlberg, professor i utbildningspolitik vid University of New South Wales, lyfter fram investeringar i småbarnspedagogiken som det bästa sättet att motarbeta illamående bland barn och unga.

Därför ser han en tvåårig förskola som ett bättre stöd mot avbruten skolgång och utslagning än den nu föreslagna förlängda läroplikten.

Verksamheten i daghem och förskola utjämnar de skillnader i förutsättningar för att lära som olika socioekonomiska bakgrunder skapar. Färsk forskning visar på starka band mellan småbarnspedagogiken och senare framgång i studier och arbetsliv: Barn som deltagit i den lär sig bättre och uppvisar mindre riskbeteende. De har i regel starkare språkliga, emotionella och sociala färdigheter och skaffar sig en högre utbildning än de som går direkt till förskola eller skola.

Yrkeskunniga pedagoger stöder framväxten av en god självkänsla och en positiv självbild bland barn i en kritisk ålder. Docent Tanja Ääreläs doktorsavhandling som utreder gemensamma mönster i fångars bakgrund pekar åt samma håll: vilken riktning ett barns liv tar är starkt avhängigt det stöd och det bemötande det får i tidig ålder. Därför uppfattas småbarnspedagogiken i dag av en del forskare som den bästa preventiva insatsen mot utslagning och marginalisering.

För att råda bot på bristen på småbarnspedagoger behövs både kort- och långsiktiga lokala och nationella lösningar. Bland dagens ungdomar ser jag intresse och ett ansvar för framtiden som skiljer sig från min egen generations. Deras engagemang för hållbar utveckling syns i aktioner mot klimatförändringen, i konsumtionen av varor och i viljan att bidra till samhälleliga gemensamma intressen.

Vid sidan av förbättrade anställningsvillkor och ett allmänt erkännande av värdet i det arbete som utförs i daghem och förskola anser jag också att ett positivt uppmärksammande av småbarnspedagogikens stora betydelse för ett kvalitativt samhällsbygge skulle stärka ungas intresse för de studieplatser inom branschen som högskolorna i dag har svårt att fylla.

Svenska folkskolans vänner vill medverka till att förändra samhället till det bättre genom att stödja projekt som utvecklar småbarnspedagogiken och som höjer kompetensen bland dem som jobbar inom den. Vi vill också göra allmänheten medveten om småbarnspedagogikens samhälleliga betydelse.

Förutom diskussion i medierna behövs också artiklar och nyheter som i positiv anda lyfter fram det värdefulla arbete som utförs bland vårt samhälles bävrar och pingviner. Det budskapet är viktigt just i dag inför vårens gemensamma ansökning till andra stadiet och högskolorna.