Nytt genomcenter oroar experter
Den nya genomcenterlagen är missriktad ur medicinsk synvinkel. Det anser flera experter, som också varnar för att finländarnas genuppgifter hamnar hos Google och läkemedelsjättar. Social- och hälsovårdsministeriet framhåller däremot patientnyttan.
Individen kan förlora makten över sina mest personliga hälsouppgifter: sin genuppsättning och sin patientinformation.
Så sammanfattar genetikern Juha Kere, professor vid Karolinska institutet, de potentiella konsekvenserna av den nya genomlagen som kommer till behandling i riksdagen den här våren.
Genomlagen, eller genomcenterlagen, ingår i en förnyelse av patientdatabehandlingen som initierades under Juha Sipiläs (C) regerings tid. Tanken är att upprätta en nationell genomdatabas där finländarnas genetiska information registreras.
Genomcentret oroar en grupp experter som ser medicinska och potentiellt också juridiska stötestenar.
– Om lagen träder i kraft i den form som föreslagits har individen inte längre rätt att bestämma om sina personuppgifter. Då är vilken som helst persons gener registerinformation som sparas hos FPA. Geninformation är aldrig anonym. Det är som att ge ut namn, adress och personnummer, säger Juha Kere, som är en av Finlands internationellt mest ansedda genetiker.
Gener bara en faktor
Syftet med genomcentret är enligt Social- och hälsovårdsministeriet att främja folkhälsan. Med hjälp av geninformationen ska det bli lättare att förutse och förebygga exempelvis demenssjukdomar och kranskärlssjukdomar. Då man känner till olika individers genetiska risker att insjukna kan åtgärder vidtas tidigare, enligt strategin.
Juha Kere säger däremot att visionen bygger på en missuppfattning om hur genetiska riskfaktorer fungerar.
– Geninformation är viktig inom specialiserad sjukvård där man har att göra med ovanliga, ärftliga sjukdomar, men har inte samma roll när det gäller vanligare sjukdomar som påverkas av många olika faktorer i livsstilen och miljön.
Kere tar upp kranskärlssjukdomar som exempel där miljön påverkar mer än genomet.
– En hjärtinfarkt går inte att förutse enbart utifrån gentester. Om du röker 20 cigaretter per dag ökar det din risk för hjärtinfarkt lika mycket som om du skulle tillhöra den högsta procenten i den genetiska riskgruppen.
Motsvarande gäller också för Alzheimers sjukdom, säger Kere.
– Ungefär en tredjedel av finländarna bär på den mest kända riskgenen för Alzheimers sjukdom, men det är ju inte var tredje person som får den. Och många som inte har genen får alzheimer ändå. I fråga om sådana här vanliga sjukdomar finns det inga bevis för att genominformationen gynnar folkhälsan.
”Ingen patientnytta”
Kere och fyra andra experter uttrycker därför skarp kritik i en artikel som inom kort ska publiceras i Finlands Läkartidning.
– Det finns ingen patientnytta i ett genomcenter. Det kostar mycket att samla ihop och lagra så stora mängder data. Genomuppgifterna för bara en halv miljon finländare skulle redan kräva 30 gånger mer utrymme än hela den nuvarande patientdatabasen Kanta. FPA har i nuläget inte den kapaciteten, vilket även ministeriet bekräftat, säger Kere.
Enligt Kere finns det redan både inhemska och internationella forskningsresultat som tyder på
att människor inte reagerar och förändrar sin livsstil på grund av gentester.
– Vad gör det för skillnad för dig om du vet att din genetiska risk för kranskärlssjukdom är två procent eller fem procent? undrar han.
En annan fråga är om individen vill få vetskap om att hen i framtiden med stor sannolikhet kommer att insjukna i en genetiskt betingad sjukdom som inte går att bota.
Enligt expertgruppen skulle genomcentret kunna öppna ett slags Pandoras ask av dylika känsliga frågor. I en intervju för Yle säger Jukka Moilanen, docent i genetik och överläkare vid Uleåborgs universitetssjukhus, att en genomdatabas samtidigt skulle vara ”ett nationellt faderskapstest för hela befolkningen”.
– Inte bara för dig och din generation, utan för hela släkten. Utifrån genominformationen kan du kolla om din mormor och farmor varit trogna eller inte, säger Juha Kere.
Kommersiellt intresse
Kere och hans kolleger vill väcka en bredare diskussion om genomcenterlagen, i synnerhet när det gäller användningen av genomuppgifter.
Social- och hälsovårdsministeriet intygar att genominformationen sparas ”i enlighet med principerna i EU:s allmänna dataskyddsförordning, vilket innebär att informationen bara kan användas under övervakade förhållanden och med stöd av förordningens grunder för behandling.”
Men Kere befarar att systemet i praktiken kan öppna för kommersiell användning av uppgifterna.
– Läkemedelsbolag har ett enormt intresse av registerinformationen, bland annat för att förbättra träffsäkerheten i läkemedelsutvecklingen. Då kan man uppge forskning som syfte, säger Kere.
Ett forskningsprojekt som Kere nämner är Finngen, vars mål är att utifrån hälsoregisteruppgifter göra en bred kartläggning av det genetiska arvets inverkan på hälsan och därigenom förbättra vården. Projektet förverkligas som ett samarbete mellan bland annat Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, THL, biobanker, sjukvårdsdistrikt och läkemedelsbolag.
På sin webbplats skriver Finngen att alla finländare kan bidra till undersökningen genom att godkänna att personliga uppgifter sparas i biobanker. Forskningsledaren, professor Aarno Palotie, berättar att Finngen redan har tillgång till 224 000 finländares genomuppgifter som kombineras med hälsovårdsregister.
Bland samarbetspartner med tillgång till uppgifterna nämns elva internationella läkemedelsbolag. En annan samarbetspartner är Google Ireland Ltd.
– Om du har gett godkännande till att skicka dina prover till biobanker kan det hända att din information redan analyseras i USA. Jag misstänker att få läser på innan de ger sitt medgivande, säger Kere.
Aarno Palotie på Finngen ser inte saken i det här ljuset.
– Vi jobbar hårt för att projektet ska vara så säkert som möjligt och för att vi ska kunna leverera resultat som hjälper den finländska vården. De 11 globala medicinföretag som är inkopplade kan se uppgifterna på individuell nivå, men de får inte dessa data och äger dem inte, säger Palotie.
– Google valdes efter en upphandling eftersom Google Cloud kunde ge de bästa kvalifikationerna för datasäkerhet och ger möjlighet att använda de analysverktyg som behövs, fortsätter han.
Palotie försäkrar att man har noggrann kontroll över hur uppgifterna används.
– I något skede kommer projektet att producera resultat som går att använda för kommersiella ändamål inom vården. Ett av de ändamålen kan vara nya och bättre mediciner. Men resultaten kommer då också att bli offentlig information, säger han.
Juridiska frågor
Juris doktor och docenten Marjut Salokannel, specialist på personuppgiftsfrågor och biodata inom hälsosektorn, delar däremot de genetiska experternas oro. Hon efterlyser en utförligare juridisk debatt om genomcenterlagen.
– En människa måste ha rätt att besöka hälsovården utan rädsla för att personliga genetiska uppgifter om en själv och ens släkt utnyttjas för andra syften, ifall man inte vill det, säger Salokannel.
Hon hänvisar till den europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna, vars åttonde artikel ger privatlivet ett starkt skydd mot myndighetsingripande – ifall inte tvingande samhälleliga skäl kan anges. Behandlingen av personuppgifter regleras också av den europeiska dataskyddsförordningen och biomedicinkonventionen från 1997.
– Enligt konventionerna går den enskilda individens rätt före samhällets vid behandlingen av personliga biodata. Om genetiska uppgifter registreras automatiskt och individen förlorar kontrollen över hur och av vem de egna uppgifterna används är det problematiskt ur människorättsperspektiv, säger Salokannel.
Geninformation är viktig inom specialiserad sjukvård där man har att göra med ovanliga, ärftliga sjukdomar.
Juha Kere genetiker
Finland är inte det första landet där ett genomcenter diskuteras. Bland annat i Danmark inledde ett motsvarande center sin verksamhet i fjol. Där har varje medborgare rätt att kräva att hens uppgifter inte används för andra syften. Patienten kan också kräva att de egna biobanksuppgifterna förstörs.
Hög sekretess krävs
Tuula Helander, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att detsamma skulle gälla också för det finländska genomcentret. Helander välkomnar diskussionen, men tonar ned experternas oro.
– Det handlar om oerhört viktiga saker som kommer att utredas i detalj. Meningen är uttryckligen att genomcentret ska kunna erbjuda tjänster som främjar finländarnas hälsa utan att äventyra personuppgiftsskyddet.
Hur skyddas personuppgifterna?
– Registeruppgifterna i genomcentret skulle ha högsta möjliga sekretessnivå och privatpersoner ska erbjudas möjlighet att förbjuda sekundär användning av sina genetiska data. Var och en ska också ha rätt att inte ta emot information om sig själv om man inte vill.
Hur ser ni på kontaktytan till företagsvärlden?
– Oron är förståelig, men det är ändå företagen som utvecklar nya läkemedel och tekniska lösningar, inte universitet och sjukhus. Utmaningen är att utnyttja hälsodata för produktivt samarbete, men på ett sådant sätt att personlig information skyddas. Det är verkligen inte meningen att enskilda företag ska komma åt privatpersoners genetiska uppgifter.
Gentester kan förvilla
Helander lyfter också fram att många privatpersoner redan i dag medvetet eller omedvetet sålt sin genetiska information till företag som erbjuder gentester. De här testerna är enligt Juha Kere i regel ”lika trovärdiga som horoskop”. Också därför anser Helander att det nya genomcentret skulle fylla en viktig funktion.
– Det är svårt för en vanlig människa att avgöra vilka gentester som är tillförlitliga. Många av de dyra testerna på marknaden ger företaget obegränsade rättigheter till personlig geninformation. Det är en förvildad marknad som vi hoppas genomcentret ska bringa bättre ordning i, säger hon.
Hon framhåller att centret skulle erbjuda vanliga människor jämlik rådgivning, skydda känslig information och dra upp riktlinjer också för aktörer som utför gentester.
– Genominformation samlas hela tiden inom sjukvården. Därför är det förnuftigt att koncentrera uppgifterna till ett ställe där de kan skyddas och komma patienterna till nytta.
Patientnyttan är ministeriets högsta prioritet, enligt Helander.
– Om du verkligen löper risk att insjukna vill du nog att saken utreds och att du får information som kan leda till åtgärder som gör att sjukdomen aldrig bryter ut. Bland patienter med ovanliga sjukdomar finns det personer som väntar 20 år på en diagnos. Det skulle vara fint om genomcentret försnabbade diagnoserna, säger Helander.
– Men här finns många aspekter som måste utvecklas, och ministeriet beaktar kritiken.
Bland patienter med ovanliga sjukdomar finns det personer som väntar 20 år på en diagnos. Det skulle vara fint om genomcentret försnabbade diagnoserna.
Tuula Helander
specialsakkunnig, Social- och hälsovårdsministeriet