Barnbokskompetens på export
– Barnlitteraturen är som ett lackmuspapper för vad som är på gång i samhället, säger Mia Österlund som är ordförande för Augustprisjuryn för årets svenska barn- och ungdomsbok.
Mia Österlund är den första finländaren som leder en jury för svenska Augustpriset. I hennes fall handlar det om att vaska fram kandidater till årets barn- och ungdomsbok.
– Jag ser utnämningen som ett kvitto på att vi har stor kompetens inom barnboksforskningen i Svenskfinland, säger hon.
Världens bästa bokklubb, helt enkelt.
Med de orden beskriver Mia Österlund, docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi samt litteraturkritiker i HBL, juryn som nominerar kandidaterna till Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok. I fjol läste jurymedlemmarna över 180 barnböcker innan de valde ut sex kandidater till priset.
– Det är allt från pekböcker till ungdomsromaner, säger Österlund.
Augustpriset är det mest prestigefyllda priset inom den svenskspråkiga litteraturen och priset delas ut i tre kategorier: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok.
Första finländare som ordförande
Ekenäsbördiga Mia Österlund har suttit med i barn- och ungdomskategorins jury i två år, och i år utnämndes hon till juryns ordförande. Ingen finländare har tidigare varit ordförande för en Augustprisjury.
– Det känns väldigt hedrande, det är en prestigefull post. Jag ser utnämningen som ett kvitto på att vi har stor kompetens inom barnboksforskningen i Svenskfinland.
Åbo Akademi har erbjudit kurser i barnlitteratur sedan 1970-talet, berättar Österlund och tackar litteraturvetarna Janina Orlov och Maria Nikolajeva för att vetenskapsgrenen växt sig stark vid Akademin.
Österlund själv avlade sin magisterexamen i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi 1996 och hade inledningsvis inga planer på en akademisk karriär.
– Jag hade redan försvunnit till skolvärlden och arbetade som modersmålslärare, men sedan fick jag ett brev av dåvarande professorn Clas Zilliacus. Han skrev att nu får det vara nog med skolvärlden och att det är dags för mig att komma tillbaka. Då återvände jag till Akademin, säger Österlund med ett skratt.
På den vägen är det. Österlund har gjort hela sin akademiska karriär vid Åbo Akademi och fokuserat på barnböcker både som forskare och som lärare.
– Barnlitteratur är spännande eftersom den handlar om synen på vad det är att vara barn, men också om vad det är att vara vuxen. Barnböcker är väldigt snabba på att snappa upp vad som rör sig i omvärlden. Barnlitteraturen är som ett lackmuspapper för vad som är på gång i samhället.
Sjudande intresse för barnlitteratur
För Österlund är det självklart att den finlandssvenska barnlitteraturforskningen behövs. Hon säger att det kommer ut högst tjugo finlandssvenska barnböcker per år men att böckerna håller hög klass. Enligt Österlund har den finlandssvenska barnlitteraturforskningen en viktig roll som länk mellan finska och svenska forskare inom ämnet.
Österlund drömmer om att Åbo Akademi ska inrätta Finlands första professur i barnlitteratur, men konstaterar att det för tillfället inte verkar finnas pengar för det. I väntan på att drömmen uppfylls kan hon glädjas över att studier i barnlitteratur är populära vid Akademin.
– Det är roligt att se att det finns ett sjudande intresse för barnlitteratur bland studenterna. Många väljer kurserna i barnlitteratur och skriver sina avhandlingar om ämnet. Det är fint, för jag värnar om återväxten. Barnlitteraturforskningen vid Åbo Akademi ska inte vara lika med Mia Österlund.
För tillfället är Österlund tjänstledig från tjänsten som universitetslärare för att leda forskningsprojektet Konkurrerande tidsordningar – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar. Projektet pågår till slutet av 2022 och finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland.
”Böckerna ska vara nyskapande”
Augustprisen 2020 delas ut på Augustgalan den 23 november i Stockholms konserthus. De nominerade böckerna presenteras en dryg månad tidigare, den 19 oktober.
Mia Österlund berättar att barnoch ungdomskategorins jury har möte ungefär en gång per månad under urvalsprocessen för att diskutera böcker som jurymedlemmarna läst. Till slut väljer juryn ut sex verk som nomineras till Augustpriset.
– Böckerna ska vara nyskapande och kvalitativt högtstående. De ska förvalta traditionen inom barnlitteraturen men ändå vara något nytt, säger Österlund.
Vinnarna väljs ut av elektorer
Österlund medger att det är svårt att mäta och rangordna kreativitet och kultur, och beskriver urvalsprocessen som en förhandling mellan jurymedlemmarna. När sex kandidater är nominerade är juryns arbete gjort.
– Sedan får vi inte bestämma längre. Det är elektorer som vi inte känner som läser igenom de nominerade böckerna och poängsätter dem. Så när vi går på den där glassiga galan vid Hötorget i Stockholm vet vi inte vem som vinner. Det är jättespännande.
Vinnarna av Augustpriset belönas med 100 000 kronor och en bronsstatyett som formgivits av den svenska konstnären Mikael Fare.