Förändrat klimat gäckar fåglarna
Drastiska förändringar i fåglarnas liv visar hur klimatförändringen slår mot redan rubbade miljöer. Om vi agerar snabbt kan vi åtminstone köpa tilläggstid för mångfalden i vår unika natur, lyder budskapet i en ny fågelbok.
Både tofsvipan och vårbruket säsongstartar tidigare än förut, men fågeln har lagt om sin tidtabell mer än bonden. Det ökar risken för att traktorn ska komma harvande först när äggen redan har lagts, och då kläcks färre vipungar (bilden).
Boken Linnut & ilmasto exemplifierar och sammanfattar hur klimatförändringen förändrar både fåglarna och faunan.
Att flyttfåglarna anländer tidigare om våren är bekant, men att fåglar också lägger äggen tidigare, att kattugglan ändrar färg eller att gråsparven krymper i storlek är mindre kända tecken på hur fågellivet reagerar på klimatförändringen.
– Det började samlas så mycket forskning på hög att vi ville sammanfatta den för att se helheten. Även om det mesta var bekant för mig var det slående att inse de sammantagna konsekvenserna. När en art reagerar på en viss miljöförändring påverkas tiotals andra arter eftersom de alla är delar av samma nätverk. Det är den här komplexa växelverkan vi vill visa med boken, säger Mari Pihlajaniemi.
Pihlajaniemi är biolog och journalist och står för texten i boken Linnut & ilmasto – Matka muuttuvaan luontoon (Docendo) medan Aleksi Lehikoinen, forskare vid Naturhistoriska centralmuseet och en av Finlands främsta ornitologer, står för den vetenskapliga substansen och Heikki Eriksson för bilderna.
Det är känt att naturen utarmas i skrämmande takt, både globalt och i Finland. Fåglarna är de bästa indikatorerna för att de reagerar snabbt på miljöförändringar och vi har klart bättre kännedom om beståndsförändringar hos fåglar än hos andra organismer, tack vare ett större allmänt intresse och systematiska karteringar.
Rödlistorna visar att 35 procent av Finlands fågelarter är hotade, främst för att deras livsmiljöer har försämrats. Här är ett för ensidigt och intensivt jord- och skogsbruk och en ohållbar exploatering av naturresurser en orsak. Klimatförändringen kommer som en extra börda ovanpå detta, och det avspeglas på fåglarna.
– Vi ser förändringar i fåglarnas hela livscykel, utbredningsområden, bestånd, fysiologi, färg, storlek och födointag. Det finns inte ett enda skede i fåglarnas liv som klimatförändringen inte skulle påverka alls, säger Lehikoinen.
Ibland är kopplingen inte genast uppenbar. När näktergalarna som är punktliga vårflyttare inte anlände i början av maj 2011 var förvåningen så stor att tidningarna uppmärksammade det. Forskarna slog senare fast att näktergalarna var två veckor sena på grund av svår torka i Afrikas horn. Torkan dödade växter, insekter, boskap och människor. Näktergalarna var tvungna att pausa tills de hunnit få tillräckligt med mat i sig.
Med tanke på att Afrikas horn och andra utsatta regioner är viktiga mellanetapper för tropikflyttande fåglar och med tanke på att klimatförändringen tenderar att rubba vädermönstren allt mer, kan man räkna med att fler långflyttare kommer att stöta på allt tuffare utmaningar.
Krock med vårbruket
Stannfåglarna blir i stället lurade av en ojämn klimatförändring här hemma. Orrens svar på tidigare vårar är att lägga äggen tidigare. Då äggen följaktligen kläcks tidigare på försommaren och då ungarnas tio första dygn är kritiska för deras överlevnad riskerar en allt större del att dö eftersom insekterna, som de ska leva på, fortfarande är passiva. Försommaren har inte blivit lika mycket varmare som våren.
Odlingslandskapets karaktärsfåglar, tofsvipan och storspoven, går i en
Det finns inte ett enda skede i fåglarnas liv som klimatförändringen inte skulle påverka alls. Aleksi Lehikoinen Forskare och ornitolog
liknande fälla. Också de häckar tidigare än förut. Också vårbruket inleds tidigare, men inte lika mycket tidigare. Så när bonden i sin traktor intet ont anande harvar åkern har tofsvipan och spoven ofta redan hunnit lägga sina ägg, vilket ödelägger häckningen.
– Med konkreta exempel försöker vi belysa fenomen så att vem som helst kan förstå att klimatförändringen får både direkta och indirekta konsekvenser för fåglarna. Boken är inte bara för fågelintresserade utan för alla som vill förstå genom vilka mekanismer klimatförändringen påverkar naturen, säger Pihlajaniemi.
Författarna påpekar att också människan är en art bland andra och beroende av samma ekosystem där fåglar drabbas.
– Vissa fåglar är klimatflyktingar, och det är en del människor också, säger Lehikoinen.
I Finland blir nordligare arter som dalripa och lavskrika alltmer till
bakapressade medan ägretthäger, rödglada och brandkronad kungsfågel är nya invandrare söderifrån. Faunans sammansättning förändras.
– Det skjuter över ett större ansvar på Finland för de arter som sprider sig norrut i Europa. Samtidigt betonas vårt ansvar för de allra nordligaste arterna som inte kan flytta på sig. Det är viktigt att vi skyddar deras livsmiljöer, säger Lehikoinen.
Än finns det tid
Han anser att den nya naturskyddslagen måste bli tillräckligt flexibel, så att den beaktar hur klimatförändringen förändrar fåglars utbredningsområden och anpassar skyddet efter det. Det finns mycket forskning som visar att också hotade arter som är på tillbakagång på grund av klimatförändringen klarar sig bättre på skyddsområden.
– Skyddsområdena kan ha precis så mycket gynnsammare miljöer att de fungerar som buffertzoner, de ger naturen lite mer tid att anpassa sig, säger Lehikoinen.
Och även om det är viktigast hur naturen brukas på annat håll menar Pihlajaniemi att skyddsområdena också är viktiga.
– De är ett sätt för oss att köpa fågelskyddet lite mer tid, säger hon.
Om boken hjälper läsaren att inse hur djup naturens mångfaldskris är och hur den förvärras av klimatkrisen kan man kanske sätta mer press på makthavarna för att de ska beakta naturens mångfald i all politik, resonerar författarna.
– Folk borde se kopplingarna mellan klimatförändringen, dikning av skogar, torvtäkt, övergödning och rekreation i närnaturen, och förstå att vi fortfarande hinner ingripa, säger Lehikoinen.
– Finländarna säger sig bry sig om naturen. Vi vill ruska om folk lite och påminna om att det finns många sätt att värna om vår natur, säger Pihlajaniemi.
peter.buchert@ksfmedia.fi
PETER BUCHERT