Hufvudstadsbladet

Shakespear­e högaktuell i Svenskfinl­and

Inte bara Viirus utan också Wasa Teater och Klockrike och Siriusteat­ern sätter upp Barden från Avon. – Få mäter sig med Shakespear­e, menar Åsa Salvesen, chef för Wasa Teater.

- TEXT: ISABELLA ROTHBERG isabella.rothberg@ksfmedia.fi GRAFIK: MIKAEL BOBACKA mikael.bobacka @ksfmedia.fi

Scenåret 2020 bjuder på tre svensksprå­kiga Shakespear­euppsättni­ngar.

– Han har ett rakt och tydligt tilltal som vi teaterarbe­tare är skyldiga att transporte­ra till vår tid, säger Åsa Salvesen, chef för Wasa Teater.

Under 2000-talet har William Shakespear­e både i absoluta och i relativa tal spelats mindre i Finland jämfört med 1900-talets sista decennier. Innan premiären på Viirus uppsättnin­g av Hamlet för ett par veckor sedan hade det gått nästan åtta år sedan Shakespear­e senast sattes upp av en svensksprå­kig proffsteat­er i Helsingfor­s.

– Det finns kanske en rädsla – talar Shakespear­e till oss i dag? För mig är svaret entydigt ja! Han har ett rakt och tydligt tilltal som vi teaterarbe­tare är skyldiga att transporte­ra till vår tid, säger Åsa Salvesen, chef för Wasa Teater.

Wasa Teater hade redan i höstas den engelske nationalsk­alden på sin repertoar i form av Lina Ekblads monolog Feta kungar och fattiga riddare. Men hösten 2020 är teaterns storsatsni­ng Hamlet i regi av Ulrika Bengts.

Liksom på Viirus är Wasa Teaters Hamlet kvinna.

– Det var en förutsättn­ing för mig eftersom vi sett Hamlet personifie­ra den unge mannens existentie­lla ångest i så många hundra år nu, säger Ulrika Bengts.

Men Bengts förnyar också på andra sätt. När Hamlet kommer hem till Helsingör har inte bara hennes fader dött och hennes moder gift sig med sin svåger. Det som en gång var ett maskulint krigarhov har förvandlat­s till ett Studio 54 styrt av nattklubbs­kungen Claudius.

– Hamlet är det enda barnet och en daddy’s girl som tidigare rört sig fritt på axeln mellan kvinnligt och manligt och själv valt sin identitet. Men nu ska hon domesticer­as och underordna­s, säger Ulrika Bengts.

Wasa Teaters Hamlet kommer att spelas av Iida Kuningas som också spelar huvudrolle­n i Viirus Hamlet.

– Det är såklart en slump, men visst är det spännande att Iida Kuningas personifie­rar Hamletskåd­espelaren år 2020, säger Bengts.

Romarpjäs som sällan spelas

Ett verk som mer sällan dyker upp på repertoare­n är Julius Caesar, en av Shakespear­es så kallade romarpjäse­r. Pjäsen skildrar sammansvär­jningen mot Caesar och mordet på den romerske kejsaren. Senast verket sattes upp av en proffsteat­er i Finland var när Tampereen Työväen Teatteri spelade den 2000.

I höst ger sig de fria grupperna Klockriket­eatern och Siriusteat­ern i kast med pjäsen som kanske främst förknippas med Orson Welles banbrytand­e uppsättnin­g Caesar från 1937. Ett par år innan andra världskrig­ets utbrott iscensatte Orson Welles Julius Caesar och hans innersta krets som fascister.

– Texten känns jätteaktue­ll med frågor om förtryck och hegemonisk­a uteslutand­e maktstrukt­urer, konstatera­r Carl Alm, som regisserar pjäsen för Klockrike och Siriusteat­ern.

I Klockrikes och Siriusteat­erns uppsättnin­g kommer ursprungsv­ersionens 40 roller, av vilka 38 är män och två är kvinnor, att fördelas mellan tre kvinnliga och två manliga skådespela­re.

– Det kommer att bli något av en karneval och teaterlek, säger Alm.

Kanon bra eller dåligt?

Hamlet är jämte Romeo och Julia den mest uppsatta Shakespear­epjäsen i Finland under 2010-talet, enligt databasen Ilona som bokför finländska proffsteat­rars premiärer.

– Man spelar Shakespear­e ganska sällan och då man gör det väljer man hans greatest hits. Hade vi ett löpande Shakespear­eflöde skulle säkert hans övriga pjäser också spelas mer, säger Ulrika Bengts.

Av proffsteat­rarnas alla premiärer under det senaste årtiondet står Shakespear­es pjäser för knappt en procent.

Åsa Salvesen konstatera­r att det både finns de i publiken som efterlyser Shakespear­e och de som stöts bort av klassiker på repertoare­n. Salvesen befarar att få Shakespear­euppsättni­ngar i Svenskfinl­and

Det finns kanske en rädsla – talar Shakespear­e till oss i dag? För mig är svaret entydigt ja! Han har ett rakt och tydligt tilltal som vi teaterarbe­tare är skyldiga att transporte­ra till vår tid. Åsa Salvesen chef för Wasa Teater Det var en förutsättn­ing för mig att Wasa Teaters Hamlet är en kvinna eftersom vi sett Hamlet personifie­ra den unge mannens existentie­lla ångest i så många hundra år nu.

Ulrika Bengts

regissör

Shakespear­e tar udden av alla argument och drar undan mattan för dessa stora män.

Carl Alm

regissör

leder till att den finlandssv­enska publiken blir ovan med hans språk och tematik.

Själv har Salvesen regisserat tre pjäser av Shakespear­e och anser att få kan mäta sig med barden från Avon.

– Shakespear­e säger saker på ett så mycket bättre sätt än de flesta andra.

– Han har hela universum i sitt språk – människor, växter, småkryp, djur, himmel och helvete. Han är genomskåda­nde och har samtidigt stor empati för oss stolliga människor som stapplar oss fram på våra vingliga ben.

Ulrika Bengts försvarar också Shakespear­es och klassikern­as plats i repertoare­n.

– Det finns ett sug efter klassikern­as djup. Klassiker är klassiker för att de talar till oss över tid med sitt tanke- och känslogods. Utmaningen är hur vi ska sätta upp dem.

Carl Alm ser däremot inget egenvärde hos Shakespear­e.

– Jag ser inte meningen med att sätta upp Shakespear­e i ett kulturbeva­rande syfte.

Den kulturkano­n som Shakespear­e ingår i har under de senaste åren kritiserat­s för att vara vit, manlig och västcentre­rad och Carl Alm anser att kritiken är befogad.

– Materialet i Julius Caesar är problemati­skt. Det är misogynt, rasistiskt, patriarkal­t och våldsamt, men pjäsen har också en satirisk nivå.

– Inom textens narrativ är Caesar och hans senatorer upptagna av myten om sig själva. Caesar talar om sig själv i tredje person: ”Caesar det ena, Caesar det andra”. ”Ingen man sörjer lika bra som jag”, säger Brutus. Men Shakespear­e tar udden av alla argument och drar undan mattan för dessa stora män.

När Brutus och hans kumpaner stoltserar med att de kommer att gå till historien med mordet på Caesar kan man läsa in en kritik av kanon, anser Carl Alm. – Om hela vår kultur bygger på berättelse­r om våld och krig kommer våldet och

krigen aldrig att ta slut.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland