Kan ”Trötta Joe” knocka Trump?
Joe Biden kom igen och tog hem Supertisdagen och greppar nu favoritskapet hos Demokraterna.
Det svänger snabbt i amerikansk politik. Tidigare vicepresidenten Joe Biden har gjort en strålande comeback i Demokraternas primärval. Han har på ungefär en vecka stigit från att vara nästan uträknad efter en miserabel insats i de första delstatsvalen till att efter supertisdagen vara den största favoriten till att segra och bli den som slutligen utmanar Donald Trump.
Biden tog hem nio av de fjorton delstater där val hölls på tisdagen. Han vann inte bara i de sydliga delstaterna, där han tack vare sin tid som Obamas vicepresident är populär bland många färgade. Han vann även till exempel i Massachusetts och Minnesota där han ännu för några dagar sedan ansågs helt chanslös. Det var också anmärkningsvärt att Biden tog hem den näst största delstaten Texas.
Vad hände? Den konkreta vändningen kom i och med Bidens strålande valresultat i Syd-Carolina under veckoslutet.
Efter det steg också två av hans moderata konkurrenter, Amy Klobuchar och Pete Buttigieg, av tävlingen och meddelade omedelbart att de härefter stöder Biden.
Han fick samtidigt också många framstående demokratiska ledare och inte minst afroamerikanska frontfigurer i olika delstater bakom sig. Deras uttalade stöd för Biden hade effekt i tisdagens val. För att vinna Demokraternas nominering är de afroamerikanska väljarna i en nyckelställning.
Det finns säkert flera orsaker till den tvära vändningen i Demokraternas primärval, men en avgörande sak måste vara att de demokratiska väljarna lyfte blicken från primärvalet till det egentliga presidentvalet i november. Bernie Sanders har under de senaste veckorna förefallit som den främsta demokratiska kandidaten, men tvivlet har växt huruvida en socialist verkligen kunde samla alla demokrater och andra väljare då det gäller själva presidentvalet. Sanders är för radikal.
Biden måste ses som ett säkrare kort och borde ha större chanser att verkligen ena väljarna och klå Trump.
Donald Trump kallar sina potentiella motståndare för ”Galna Bernie” och ”Trötta Joe”. Det är talande för hurdan den slutliga presidentvalskampanjen kommer att bli från hans sida.
Demokraternas primärval har också bjudit på världens dyraste politiska flopp. Miljardären Mike Bloomberg har satsat omkring en halv miljard dollar på reklam, men resultatet under Supertisdagen blev en enorm besvikelse. Han vann inte i en enda delstat och fick inte en enda delegat i nio av de fjorton delstater som röstade. Det överraskade ingen då han på onsdagen kastade in handduken.
Bloomberg hoppade helt över de första små delstater där primärval hölls och satsade allt på att göra bra ifrån sig under tisdagen. Han deltog inte heller i Demokraternas tv-debatter förrän för några veckor sedan. Där blev han attackerad av snart sagt alla medkandidater och gjorde ett mycket svagt intryck.
Det är bra att allt inte kan köpas för pengar, inte ens i USA.
Bloombergs avhopp från racet ger rimligen Biden ytterligare medvind i kampanjen. Det har då samtidigt den effekt som Bloomberg önskade med hela sin kampanj – att hindra Sanders från att bli Demokraternas presidentkandidat. Om Bloomberg hade hängt kvar och fortsatt pumpa in reklampengar skulle Sanders ha dragit nytta av det eftersom Bloomberg kunde ha tagit avgörande röster från Biden, som är Sanders enda reella hot.
På motsvarande sätt kan den fjärde kandidaten Elisabeth Warren ge Sanders tilläggsröster om hon skulle ge upp sin kandidatur.
Även om Biden nu har rejäl vind i ryggen är det fortfarande möjligt att det blir en jämn kamp mellan honom och Sanders ända till det bittra slutet då Demokraternas partikonvent hålls i Wisconsin i juli.
Oberoende vem av de demokratiska kandidaterna som slutligen tar sig an Trump så är det en ålderstigen man. Om Sanders eller Biden lyckas besegra Trump blir det 80-årskalas i Vita huset under deras presidentperiod. Det är ingen vidare vital signal från demokratiskt håll.