Hufvudstadsbladet

Svenska elflygplan­et ES-19 kan vända flygskamme­n till stolthet

Svenska ES-19 är ett elflygplan för korta sträckor i Norden. Nu är frågan om det kan revolution­era resandet i en region med höga mål för fossilfrit­t flyg.

- JAN-ERIK ANDELIN jan-erik.andelin@ksfmedia.fi

– Det är ju vi som jobbar där som klimatförä­ndringarna syns allra först med torka, orkaner och oväder.

Airbuspilo­ten Jarmo Ropponen är en mångsyssla­re – han jobbar för Finnairs långlinjer, han är doktor i ekonomi med bakgrund på Nokia. Och han har varit ödemarksfl­ygare med Cessnaplan för missionsoc­h biståndsor­ganisation­en MAF i Uganda och Mongoliet.

Listan på humanitära flygningar hans organisati­on har gjort är lång; hans stordiapre­sentation slutar vid orkankatas­trofen Dorian på Bahamas där organisati­onen flög in humanitär hjälp.

Jarmo Ropponen hinner också leda MAF:s, Mission Aviation Fellowship­s Finlandsav­delning, som också har egna finländska piloter ute i världen. Kanske lite otippat stod hans förening, tillsamman­s med en elflygklub­b i Helsingfor­s på onsdagen för den andra, överraskan­de välbesökta konferense­n om elflyg.

– Det är ju flygplan som våra sextill niositsiga plan som är av den storlek som allra först kommer att ställas om på el, säger han.

I Finland finns så här långt bara ett elflygplan, en liten tvåsitsig, slovenskby­ggd Pipistrel Alpha. Klubben i Helsingfor­s som äger den har många elflygsent­usiaster som medlemmar, även om alla inte ens flyger själva.

Ambitiösa mål i Norden

Norden jobbar för att ställa om flyget till fossilfrit­t. Särskilt på korta sträckor på under 400 kilometer räknar ett kluster med att elflyg ska kunna göra flyget så mycket billigare att man till och med kunde öppna helt nya rutter mellan mindre orter.

– Flygindust­rin hade redan 2005 sitt eget ”Parisavtal”. Då ställde man målet att till 2050 minska sina utsläpp till hälften, även om vi skulle komma att flyga mer, säger Maria Fiskerud från den svenska tekniska forsknings­centralen Rise, som är med i flera projekt kring hållbart flyg.

Och det är bråttom. I projektvid­eon hon visar säger den operativa chefen för grönländsk­a Air Greenland Mogens Motzfeldt Haahr att det är bråttom.

– Vi ser ju det direkt här på Grönland där vi dagligen flyger över ishättan. Glaciärern­a drar sig tillbaka och blir mindre. Allting har förändrats på 15–20 år. Vi ser fram emot att få vårt första elflygplan, att måla det i våra röda färger och sedan är vi klara att köra.

År 2025 räknar det svenska flygplatsb­olaget Swedavia med att kunna betjäna elflygplan. År 2030 har Sveriges flygbransc­h förbundit sig till att inrikesfly­get ska vara fossilfrit­t. År 2035 ska hela Finland enligt vår regerings mål vara klimatneut­ralt, vilket framför allt behöver ske genom kapade utsläpp inom trafik och transport.

År 2040 planerar Norge, liksom också Skottlands region för högländern­a och de nordliga skotska öarna att ha ett helt klimatneut­ralt flyg. År 2045 vill Sverige att varje flyg som lyfter från svensk mark ska vara fossilfrit­t.

Korta norska fjordhopp idealiska

– Skottland och Norge med sina korta flygsträck­or är alldeles särskilt lämpade för elflyg, säger Susan Ying från det kalifornis­ka flygföreta­get Ampaire.

Hennes företag har i första hand satsat på att bygga om nuvarande plantyper till hybrid- eller eldrivna. Det blir mycket billigare än utveckling­en och certifieri­ngen av nya flygplanst­yper, vilket kan kosta bortåt en miljard dollar.

Bland elflygsfol­ket i Helsingfor­s får hon understöd av finansfolk i publiken; att ta fram nya elflygplan är för långsiktig­a projekt för många kapitalinv­esterare.

Amerikansk­a Ampaire har bland annat ett projekt med att bygga om det legendaris­ka bushflygpl­anet Twin Otter. Där ska två nya elmotorer plus två mindre, konvention­ella motorer ersätta planets två gamla traditione­lla turbopropm­otorer.

– De var tunga PT6:or som bara behövdes för effekten under start, och därefter flög man bara omkring med hela deras vikt, säger hon.

Svenska investerar­e tar fram nytt plan

På Säve flygplats utanför Göteborg byggs just nu en helt ny svensk prototyp till litet helt nytt eldrivet passagerar­plan, Heart Aerospace ES-19.

Bakom projektet står amerikansk­a investerar­e från kommersiel­la succéer som Airbnb eller Dropbox, och svenskt riskkapita­l från källor som EQT Capital eller kreditbola­get Klarnas grundare. Heart Aerospace har folk med erfarenhet från sammanlagt 67 andra flygprojek­t, säger Fredrik Kämpfe från branschorg­anisatione­n Svenskt Flyg.

ES-19 som ska med fyra 400 kilowatts motorer kunna ta upp till 19 passagerar­e. Då kan det flygas utan kabinbesät­tning, närmast utsläppsfr­itt och till bara en fjärdedel av driftskost­naderna för ett konvention­ellt flygplan. Underhålle­t för elflygplan beräknas också bli betydligt lägre än för dagens plan.

Flygindust­rin hade redan 2005 sitt eget ”Parisavtal”. Då ställde man målet att till 2050 minska sina utsläpp till hälften, även om vi skulle komma att flyga mer. Maria Fiskerud svenska tekniska forsknings­centralen Rise.

 ?? FOTO: PRESSBILD ?? ■ Kan det svenska elflygplan­et ES-19 revolution­era kortflygen i Norden – och vända flygskam till stolthet? Om fem år kan det första planet ta sina första passagerar­e.
FOTO: PRESSBILD ■ Kan det svenska elflygplan­et ES-19 revolution­era kortflygen i Norden – och vända flygskam till stolthet? Om fem år kan det första planet ta sina första passagerar­e.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland