Räcker guldläget hela vägen för Joe Biden?
Med helt omritad spelplan rasar Demokraternas primärvalskamp vidare mot de viktiga vågmästarstaterna Michigan, Ohio och Florida. Frågan är hur lång tid det tar för Joe Biden och Bernie Sanders att göra upp om vem som blir Donald Trumps motståndare presidentvalet i höst.
– En av dem kan vinna en majoritet av delegaterna inom några veckor. Men det kan också gå så långt att ingen får majoritet före partikonventet, säger Raphael Sonenshein, statsvetare och chef för Pat Brown Institute for Public Affairs vid California State University i Los Angeles.
Klart är att Joe Biden har medvind, ”Joementum”, efter supertisdagens övertygande resultat. Den förre vicepresidenten var nästan uträknad för några veckor sedan, men har gjort en hisnande comeback som startade med helgens primärval i South Carolina. Denna kröntes med att New Yorks förre borgmästare, miljardären Mike Bloomberg, på onsdagen avslutade sin presidentkampanj och ställde sig bakom ”den store amerikanen” Biden.
– Häpnadsväckande. Han har tagit hem delstater som ingen trodde att han skulle vinna, som Oklahoma och Massachusetts, säger Sonenshein.
– Och de närmaste primärvalen är i vänligt sinnade områden,
På tu man hand
Det betyder platser som antingen har stora minoritetsbefolkningar, som Florida där 17 procent av befolkningen är svart och 26 procent spansktalande, eller delstater där Bidens arbetarbakgrund och förflutna som Barack Obamas vicepresident innebär fördelar.
Den vänsterorienterade Vermontsenatorn Bernie Sanders är dock fortfarande stark. När jättedelstaten Kalifornien är färdigräknad efter supertisdagen lär han få ett stort delegattillskott. Och Sanders har lyckats vidga sin väljarbas, jämfört med 2016 då han tampades med Hillary Clinton om presidentkandidaturen. Vid nomineringsmötena i Nevada fick han stort stöd från den spansktalande befolkningen där.
Resten av primärsvalsprocessen kommer att vara en kamp på tu man hand mellan de båda herrarna.
Demokraternas själ?
Men den blir också kamp om Demokraternas ideologi, om var partiets själ egentligen står. Många partitoppar anser att Sanders – som bland annat vill ha allmän sjukvård, gratis högskoleutbildning och förmögenhetsskatt – är för vänsterradikal för att kunna vinna ett presidentval, i synnerhet mot Donald Trump.
– Ett mardrömsscenario för Demokraterna vore att Sanders kommer till konventet med flest röster, men inte majoritet. Och så kliver de så kallade superdelegaterna (obundna partitoppar) in och utser
Joe Biden till presidentkandidat. Då skulle partiet se toppstyrt ut, noterar Sonenshein.
Men det finns också intern kritik mot Joe Biden, som anses representera en generation politiker som inte direkt står för förnyelse. Biden är 77 år och Sanders är 78 år. Skulle någon av dem vinna mot Donald Trump blir vederbörande den äldste presidenten någonsin.
Nästa slagpåse?
Under fjolåret framhöll bedömare ofta att den politiskt erfarne Biden (åtta år som vicepresident och 36 år som senator) var den president Trump fruktade mest.
Men Biden gjorde inget vidare ifrån sig i debatterna och i fjol anklagades han dessutom av flera kvinnor för att vara alltför närgången. Det lär Trump ta fasta på om han ställs mot Biden.
– Trump kommer att gräva upp saker han kan använda, han har alltid sett Biden som ett stort hot, säger Sonenshein och lägger till att exvicepresidenten nu sannolikt blir Trumps slagpåse.
– Presidenten lär också spela på känslan att Sanders anhängare känner sig lurade av partiet. Han är bra på sådant.
Närmast i primärvalskalendern väntar sex val nästa tisdag, bland annat i Michigan där många vita arbetare bor (en grupp som Trump haft stora framgångar hos). Veckan därpå går fyra delstater till val, bland dem vågmästarstaterna Florida och Ohio som båda anses vara måsten för en blivande president att vinna i.
Många demokrater väntar också på besked om expresident Barack Obama ställer sig bakom någon aspirant.