Klimatförändring bakom rekordbränder
De väderfenomen som bäddade för de extremt svåra bränderna i Australien i januari orsakades i hög grad av klimatförändringarna, fastslår en internationell studie.
Klimatförändringar som människan har orsakat ökade sannolikheten med minst 30 procent, troligen mer, för att förhållandena i Australien skulle vara så gynnsamma för intensiva bränder som kring årsskiftet. Det fastslår World Weather Attribution, ett forskarsamarbete mellan universitet i Australien, Europa och Nordamerika.
Australien drabbas årligen av bränder under södra halvklotets sommar, men när klimatförändringarna ger högre temperaturer och svårare torka ökar sannolikheten för att bränderna ska bli riktigt svåra, som i år.
Årets väderförhållanden i Australien var extremt gynnsamma för bränder, men också exceptionella för det rådande klimatet. Om klimatförändringen höjer den globala medeltemperaturen till 2 grader över förindustriell tid kan de omständigheter som rådde i år bli minst fyra gånger vanligare, säger studien. I dag är vi, trots klimatpolitiska löften om något annat, på väg mot en medeltemperatur på 3–4 grader över förindustriell medeltemperatur.
De förhållanden som orsakade exceptionellt stor förstörelse i Australien i år ser med andra ord ut att utvecklas från undantag till regel om vi inte hejdar klimatförändringarna. Australien har redan förändrats, menar forskarna.
– Den extrema hettan som gynnar brandförhållandena påverkas tydligt av en klimatförändring som människan orsakat. Det finns bevis för att Australiens brandsäsong har förlängts och blivit intensivare, och att de extrema temperaturerna spelar en roll här, säger Sophie Lewis, forskare vid University of New South Wales i Australien, i ett pressmeddelande.
Forskarna har granskat ett så kallat brandväderindex – ett mått på risken för mark- och skogsbränder – för de regioner i sydöstra Australien som drabbades hårdast under brandsäsongen 2019–2020. Man har tittat på väderdata 120 år bakåt och på klimatmodeller, främst på temperatur och nederbörd.
Numera är det minst dubbelt så sannolikt att en så extrem hetta som den sydöstra Australien nyligen upplevde, ska infalla i december än det var i början av 1900-talet, och det beror på klimatförändringarna som människan orsakat.
De australiska värmeböljorna är numera 1–2 grader varmare än vid motsvarande omständigheter för 120 år sedan.
Perioder med extremt lite nederbörd påverkar också brandrisken. År 2019 var det torraste året som uppmätts i sydöstra Australien, men forskarna kan ändå inte direkt koppla torrperioden till klimatförändringarna. De påpekar ändå att andra aspekter på torkan, som låg grundvattennivå eller torr jordmån som inte omfattas av deras studie, i och för sig påverkas av högre temperaturer och på så sätt har en klimatkoppling.
Forskarna noterar också att brandväderindex visar att förhållandena sedan 1979 har förvärrats snabbare än klimatmodellerna kunnat beräkna eftersom modellerna har underskattat värmeböljornas ökade intensitet över sydöstra Australien. Därför säger forskarna att även om modellerna beräknar att klimatförändringen i dag ökar sannolikheten för svåra bränder med 30 procent, antyder index att sannolikheten egentligen har ökat klart mer.