Rapport från ett havsbad
Jag har som ambition att dagligen simma eller vattenlöpa ute vid havsbadet på Skatudden, lekfullt även kallat på de fattigas Teneriffa, Las Allas.
Och? …tänker du efter denna upptakt. Vem angår det? Låt mig, bästa läsare innan du hinner vända på bladet, övertyga dig om att även denna rapport från min enkla vardag är intresseväckande.
Poolområdet är en mikrokosmos där hela världen möts. Möten sker inte alltid friktionsfritt. I omklädningsrummen råder kaos, liksom i bastun. Kasta bad eller inte, det är frågan?
Skåpen rymmer inte allt en vinterbadare behöver. En herreman som lever på stor fot blev frestad att lämna skorna utanför. Det skulle han inte ha gjort, för vips blev han bestulen på sina skor i nummer 48 och fick cykla hem i flipflops av dammodell som personalen vänligen lånade ut.
För att detta inte ska hända mig knuffar jag in allt jag äger i skåpet. Vid behov lämnar jag den ena skon utanför innan jag trippar ut i kylan och blåsten. Jag försöker nå allt som går att gripa tag i för att inte halka på den hala rimfrostklädda bassängkanten, göra en mindre elegant vurpa och därmed bryta vrist eller handled.
Väl nere i det turkosblåa vattnet stortrivs jag oberoende av väder – snöstorm, regn eller sol går bra. Vattenlöpning är en befriande sport. Att i icke svettigt sällskap få trampa vatten med likasinnade motionärer stärker hälsan och förlänger livet med någon minut. Ett skenbart oförargligt tidsfördriv.
Skenbart är ordet. Det finns de som irriterar sig på vattenlöpare som likt förankrade bojar guppar strax ovan vattenytan. En dag simmar en herreman lugnt i spåret för långsamma simmare då han tillrättavisas av en snorkig crawlare. Min bassängvän, vattenlöparen, glider fram för att försvara den långsamma simmaren och meddelar att det är snabbsimmaren som simmar på fel bana. Att råka i handgemäng med den högfärdiga crawlaren är att akta sig för. Hans tunga slinter. Han skäller ut alla sura vattenlöparkossor som tar över landets bassänger. Där lullar de lyckliga över att vara omgivna av varmt vatten och lägger sig regelbundet att flyta på ytan och tar plats.
Visserligen ber crawlmannen på uppmaning av simvakten om ursäkt, men man förvånar sig inte över att det finns krig och elände i världen när det redan i en litet vinterparadis intill torget går chockvågor av ilska.