Raseborgs sjukhus testar stödet för svenskan
Raseborgs sjukhus hotas av en nedmontering. Regeringspartiernas representanter i HUS:s styrelse borde inse betydelsen av vård på svenska i regeringsprogrammets anda.
Västnylänningarna har igen aktiverat sig för att visa sitt stöd för Raseborgs sjukhus och för att försöka förhindra en hotande nedbantning eller till och med stängning av sjukhuset. Målet är att kunna påverka HUS:s styrelse före ett avgörande beslut om en knapp månad.
Då BB på samma sjukhus skulle räddas för ett tiotal år sedan demonstrerade man och bildade en människokedja, nu blir det en manifestation på Ekenäs torg om en vecka. På bara några dagar har en Facebookgrupp samlat ungefär 10 000 medlemmar och en adress med upprop för samjouren vid sjukhuset över 4 000 undertecknare.
Att Raseborgs sjukhus skulle kunna fortsätta som om ingenting hänt då såväl det ekonomiska läget som den demografiska förändringen skakar vårt samhälle är inte möjligt. Det kan säkert krävas både förändringar och effektiveringar, men den så viktiga samjouren kan behållas även om vissa åtgärder med sikte på sänkta kostnader vidtas.
En arbetsgrupp med sakkunniga från de västnyländska kommunerna och från HUS presenterade tidigare i vintras en rapport där man enhälligt framhöll att det bästa alternativet för Raseborgs sjukhus är att samjouren fortsätter men att vissa omstruktureringar görs för att minska platserna inom specialistsjukvården.
Varför HUS:s högsta ledning i sin beredning för styrelsemötet för några dagar sedan struntade i arbetsgruppens slutsats har väckt befogad förundran. I beredningen ifrågasätts samjouren starkt, men om den försvinner så innebär det att sjukhusets specialistjourer i anestesi, kirurgi och inre medicin skulle avslutas. I en insändare i HBL 6.3 konstaterar sjukhusets överläkare i inre medicin Fredrik Forsström att också operationernas antal skulle decimeras kraftigt liksom även den specialiserade avdelningsvården. Allt detta skulle ytterligare öka svårigheterna att locka läkare.
Beredningen betonar framför allt ekonomiska siffror men ”glömmer” helt att beakta de stora ökade ambulans- och övriga patienttransportkostnader som en slopad samjour på sjukhuset skulle leda till.
Raseborgs sjukhus fortsatta existens och omfattning är viktig för hela regionens framtid som en livskraftig och lockande region. Sjukhusets status är central för att kunna erbjuda jämlik vård i Nyland. Dess existens och den omfattning av vård som erbjuds där är livsviktig som garant för att vård ges också på svenska i Nyland, i det svenskaste av södra Finland.
Att besluta om inredningen i ett rum kort före hela huset ska renoveras är idiotiskt. Men det är vad HUS gör om beslut i vår fattas om Raseborgs sjukhus framtid innan man vet var den aktuella vårdreformen kommer att landa.
Raseborgs sjukhus är inte ett ärende för regeringen, som till exempel fallet med Vasa centralsjukhus. Men man kan inte låta bli att även nu kasta en blick mot regeringen.
Det har ofta konstaterats att vi nu har den bästa tänkbara regeringen ur svensk synvinkel och i regeringsprogrammet ingår många för svenskspråkigheten viktiga skrivningar. Men hur är det då man stiger ut från statsrådsborgen och ministerierna och till exempel vandrar in i HUS:s styrelserum?
Vid HUS-styrelsens första diskussion kring Raseborgs sjukhus framtid i måndags var det endast SFP:s representant som försvarade samjouren. SDP:s Raseborgsrepresentant var frånvarande, men stöder givetvis en fortsatt omfattande verksamhet på sjukhuset.
I samkommunen HUS sitter en styrelse som till sin sammansättning domineras av regeringspartierna. Nio av de femton politiska medlemmarna representerar regeringspartier. Men i det här sällskapet verkar de svenska frågorna väga lätt. Eller hur förklaras annars det svaga stödet för Raseborgs sjukhus där?
Trots att det inte är ett ärende som ska avgöras på regeringsnivå är det inte förbjudet för regeringspartierna att påminna sina förtroendevalda om att tänka på stödet för det svenska. Konkreta handlingar skapar trovärdighet.