Målmedvetna.
Carola Carpentier, Jessica Lindqvist och Anna MansnerLönnqvist hör till de första som blir utexaminerade från den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors. Alla tre har klarat av den fem år långa utbildningen på bara fyra år.
Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet startade 2016 och i vår utexamineras programmets första studenter.
– Jag är jättetacksam att man satte upp den här utbildningen. För oss som är lite äldre och redan har familj och barn skulle det ha varit omöjligt att studera i Vasa, säger Carola Carpentier.
Carola Carpentier från Helsingfors, Jessica Lindqvist från Esbo och Anna Mansner-Lönnqvist från Borgå hör till dem som förväntas bli klara i vår efter fyra år av studier. Vanligtvis tar utbildningen fem år, men alla tre har tidigare erfarenheter av studier eller av läraryrket och har studerat målmedvetet.
– De har varit väldigt flexibla och till exempel erbjudit kurser i ett tidigare skede än planerat för att det ska vara möjligt, säger Lindqvist som tidigare har studerat juridik.
Alltid har det inte varit enkelt, eftersom en stor del av kurserna har 90 procents närvaroplikt. Trots att den första studerandekullen har fått agera försökskaniner är de tre studenterna nöjda.
– Jag har en del arbetserfarenhet, men utbildningen ger ett djupare perspektiv, säger Mansner-Lönnqvist som har arbetat som obehörig lärare i Sibbo.
Mansner-Lönnqvist säger att hon gärna skulle ha gått utbildningen också om det inte var ett krav för att bli behörig. Hon gillar utbildningens fokus på normer, flerspråkighet och social rättvisa. De tre studenterna upplever också att det är viktigt att bekanta sig med forskningen om läraryrket.
– Under vår praktikperiod har de övriga lärarna talat om hur härligt det är då vi kommer in med ett akademiskt tankesätt, säger Lindqvist.
Brist på behöriga lärare
Erika Löfström är professor i pedagogik och ansvarar för det svenskspråkiga utbildningsprogrammet. Enligt Löfström är nästan alla lärare behöriga i årskurserna 1–6 i finska skolor i södra Finland, medan behörighetsgraden är endast 70-80 procent i svenska skolor.
– Klivet är så stort att det kommer att ta en tid innan utbildningen börjar synas i siffrorna.
Hon säger att det så gott som garanterat kommer att finnas jobb för klasslärarna som nu utexamineras. Utbildningen tar emot 40 studenter per år och Löfström tror att arbetsmöjligheterna är goda också på lång sikt. Enligt henne är pedagogiskt kunnande eftertraktat inom många branscher. Fokuset ligger ändå främst på skolorna.
– Just nu jobbar vi med det akuta behovet att få upp behörighetsgraden.
Löfström vill gärna höra de nyutexaminerade lärarnas respons efter att de kommit ut i yrkeslivet.
– Det är jättespännande att de första studenterna blir färdiga med studierna. Det är väldigt viktigt att höra om de upplever att utbildningen har gett dem de verktyg de behöver. Eller om de som redan har en del arbetserfarenhet har ändrat sitt sätt att tänka på sin uppgift som lärare.
Sund konkurrens
Innan Helsingforsutbildningen startade fanns endast en klasslärarutbildning på svenska i Finland: Åbo Akademis (ÅA) utbildning i Vasa. Fritjof Sahlström, dekanus för pedagogiska fakulteten vid ÅA, säger att den nya Helsingforsutbildningen inte har påverkat mängden sökande till Vasa.
– Det är glädjande att antalet sökande till och med har blivit fler, säger Sahlström.
Finns det någon form av rivalitet mellan linjerna? – Det finns en väldigt sund konkurrens om utbildningsalternativ och forskning. Vi ingår i ett större sammanhang och det är bra att skapa sig en egen profil. Det nya programmet innebär bättre rörlighet och fler möjligheter för forskare och studenter, vilket sällan är dåligt för någon.
Sahlström är också glad över det goda forskningssamarbetet mellan Helsingfors och Vasa. Innan den nya utbildningen grundades förhandlade ÅA och Helsingfors universitet om hur utbildningen skulle läggas upp. Universiteten lyckades inte komma överens och ÅA drog sig ur.
– Det fanns ett skede då man hade olika syn på hur utbildningen skulle se ut, men den tiden är förbi.