Mina middagar är trasiga

Mina middagar är alltid trasiga … jag måste varje dag laga dem. Alla som har eller har haft barn och samtidigt ett heltidsjobb vet vad det innebär. Det innebär att agnarna sållas från vetet.

Jag vet inte om jag är agn eller vete, men jag vet att min personlighetstyp lider mer än den andra av den här trasiga matsituationen.

Vi har person A, en noggrann människa som gillar att planera. Att göra upp en veckomeny är en barnlek för A, det kan till och med hända att hen gör en meny för en månad framöver. Inte heller har A några större problem med att utifrån menyn skriva en lång inköpslista där också dagligvarorna finns med, samt chips och läsk till helgen. A missar inte mycket – förmodligen ingenting.

A har också planerat så att den dag när A vet att hen har ett sent möte samtidigt som fotbollsträningen börjar tidigt, just den dagen är det något riktigt snabbt och lättlagat som står på menyn.

Det är svårt att tro, men A:s upplägg går också ut på att grönsaker med kort hållbarhetstid finns med i rätterna tidigt i veckan och tvärtom, sådant som håller länge är grundstommen i fredagsmiddagen.

Sedan har vi person B, alltså undertecknad. Planeringen gör jag när jag kommit in i affären, med andan i halsen eftersom träningen är en knapp timme bort. Jag hade tänkt köpa middag för åtminstone två dagar, men eftersom det är så knappt med tid hinner jag inte det. Jag får göra ett nytt besök nästa dag.

Jag glömmer bort att köpa färsk pasta, utan får klara mig med potatis i stället, men den tar för lång tid att koka. När den ligger och puttrar i kastrullen och tiden flyger i väg tvingas jag stå med en vass kniv och försöka skära potatisen i mindre bitar för att den snabbare skall bli klar.

Mikron arbetar för högtryck när den tinar fisken till oigenkännlighet, men fort går det. Ofta behöver jag inte ens koka eller steka den, mikron fixar gräddningen. In med lite kryddor och middagen är klar.

När jag väl kastar mig in i bilen för att köra till träningen inser jag att jag dagen innan bestämde mig för att tanka i dag i stället när jag skulle ha mer tid, det kändes så i går i alla fall.

Det är inte bara maten som är trasig, själen får sig också sina törnar. Och det vete sjutton vem som kan laga den.