Hon har ingenting att förlora
Finns det någon i Finland som skulle kunna göra som Stina Nilsson och byta om till skidskytte?
den största skillnaden mellan idrottare i Finland och Sverige ligger mellan öronen. I Finland är man rädd för att misslyckas. I Sverige ser man en tävling som en möjlighet att lyckas.
Stina Nilsson är minsann inte rädd för att misslyckas. Efter att redan ha vunnit OS-guld, två VMguld, den totala sprintcupen, och sammanlagt tolv VM- och OS-medaljer så har hon redan etablerat sig som en av de stora stjärnorna i skidsporten.
Men i stället för att bara nöja sig med den trygga tillvaron som en av världens bästa sprintåkare, beslutar hon sig för att sadla om och pröva skidskytte. Det var alltså inte ett tidigt aprilskämt, utan Nilsson är helt seriös. Hon har tränat i hemlighet i Östersund. Redan förra sommaren var hon på läger med skidskyttarna.
Nilsson, 26, har redan vunnit så gott som allt i längdåkning. Det enda som saknas är en individuell guldmedalj i VM, men OS-guld väger ju ändå tyngre. Skidskytte är däremot en helt ny erövring. En ny utmaning. Det har säkert varit lockande.
De ekonomiska utsikterna är också svindlande. Nilsson är en stjärna i Sverige, och i den geografiskt begränsade skidsporten, men i skidskytte kan hon bli en stjärna ute i Europa.
Prispengarna är en sak. Sponsorernas intresse en annan. För samarbetsparterna är det en sak att ha Norden som skyltfönster, en helt annan att nå ut till de stora marknaderna i Tyskland, Österrike och Italien.
I skidskytte är prispengarna betydligt större än i längdåkning. I världscupen i längdåkning ger första plats 9 500 euro i prispengar. I världscupen i skidskytte är första plats värd 15 000 euro. Femte plats i längdåkning ger 2 850 euro, medan femte plats i skidskytte ger 6 000 euro.
Kaisa Mäkäräinen har i åratal toppat inkomslistorna i Finland, vid sidan om ishockeyspelarna. I Sverige drog skidskytten Hanna Öberg in mest prispengar av de svenska vintersportarna förra säsongen, 162 000 euro, enligt Expressen. Stina Nilsson var tvåa med 95 000 euro. Det här är alltså endast prispengar. År 2018 tjänade Kaisa Mäkäräinen totalt 248 686 euro, medan Krista Pärmäkoski drog in 197 954 euro.
Beslutet handlar förstås inte endast om pengar. Men det är åtminstone inte en ekonomisk risk att byta om till skidskytte.
Nilsson har fått beröm för sitt mod, men i sanningens namn har hon ganska lite att förlora. Hon kan satsa på skidskytte nästa säsong, men om det inte går så bra som hon tänkt, tar förstås svenska längdlandslaget emot henne med öppna armar inför OS-vintern 2021–2022.
Det kan gå hur bra som helst. Den svenska skidskyttelegendaren
Magdalena Forsberg var 27 då hon debuterade i världscupen i skidskytte 1994, efter hyfsad framgång som längdåkare. Redan under sin första säsong tog hon också sin första seger, fast det var säsongerna 1997–2002 som hon var som bäst.
Det återstår att se hur snabbt Nilsson lär sig att skjuta. Det handlar förstås inte bara om att kunna skjuta statiskt, utan om att träffa måltavlorna i en tävlingssituation. Det handlar också om att kunna anpassa sig till olika förhållanden och reagera i olika situationer. Men Sveriges landslag sitter med all expertisen som behövs.
Nilsson kommer förstås att vara en av de bästa skidåkarna i världscupen i skidskytte. Sprint motsvarar egentligen ganska långt kraven i skidskytte, där skidsträckan är uppdelad i kortare segment, med skyttet som vilopaus. Stina Nilsson är som bäst i ganska flack, lättskidad terräng, och det är sällan som det är riktigt krävande banprofiler i skidskytte. Hon är också bra i fristil, vilket sällan kan sägas lika lätt om finländska skidåkare.
Nilssons avhopp är förstås en förlust för skidsporten, som behöver sina stjärnamn kanske mer än någonsin förut. Stina Nilsson har varit en stor förebild, inte bara i Sverige, utan också i Finland och
Norge. Sverige har förstås nya stjärnor, som Linn Svahn och Jonna Sundling.
Skidskytte har – trots framgångarna – inte uppnått likadan popularitet i Sverige som längdåkning. Stina Nilsson kan förändra det, fast hon inte är en lika stor profil som Charlotte Kalla.
Det blir intressant att se hur Nilsson klarar sig. Ännu mera intressant skulle det vara om vi haft en finländare som ständigt skulle vara med och slåss om segrarna i världscupen, precis som Mäkäräinen gjort under hela årtiondet.
Finns det någon i Finland som skulle kunna göra som Stina Nilsson och byta om till skidskytte? Tankarna går osökt till Anita Korva, fyrfaldig bronsmedaljör i junior-VM.
Korva ser ju ut att tycka om att springa omkring med vapen, så varför inte? Korva är också duktig i sprint och fristil, som behövs i skidskytte. Den senaste vintern tog hon ett stort steg bakåt på grund av sin militärtjänst, men hon är 20 år, och har alla möjligheter att utvecklas. Det skulle förstås vara en stor förlust för skidlandslaget om Korva bytte gren, men skidskytte löper risk att helt falla i glömska i Finland utan en ny stjärna.