Justitieministern säger nej till utegångsförbud
Anna-Maja Henriksson: Stränga begränsningar har också negativa hälsokonsekvenser
Justitieminister Anna-Maja Henriksson säger att alla begränsningar som införs också kommer med konsekvenser som är mycket negativa. Hon vill därför inte se till exempel något utegångsförbud.
Konsekvenserna av att inskränka människors liv måste ständigt vägas in, säger hon.
– Det leder till att människor mår dåligt, psykiskt och ekonomiskt. Det kan också leda till dödsfall i den andra vågskålen, säger Henriksson.
När det gällde stängningen av Nyland säger hon att den vändning som förordade den drastiska åtgärden var att värna om sjukvårdsresurserna.
– Rörelsefriheten är en mycket viktig grundrättighet. Det är ändå så att rätten till liv är den mest centrala grundrättigheten. Om vi i hela landet får många coronafall som kräver intensivvård samtidigt så kommer också sjukvården i Nyland att överbelastas. Detta eftersom den mest specialiserade sjukvården finns i Nyland, säger Henriksson.
❞ Trafiken begränsas både in och ut ur landskapet Nyland. Alla får ändå återvända till sin hemort. Nylänningar får åka tillbaka till Nyland och övriga finländare får åka till sina hem i övriga Finland om de befinner sig i Nyland.
Frågor och svar kring de nya begränsningarna på sidan 4
Ännu i måndags såg justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) inte skäl att spärra av Nyland, men justitieministern säger att fakta om sjukvårdskapaciteten förändrade bedömningen under tisdagen. Något utegångsförbud vill hon inte se: – Begränsningar har också konsekvenser för hälsan, psykiskt och ekonomiskt.
– Jag är ganska trött.
Det är det korta svarat på den allra sista frågan – ”hur mår du”.
Inte en vanlig fråga till makthavare, men i det här läget har AnnaMaja Henriksson (SFP) varit justitieminister under de tio dagar det rått undantagsförhållanden i landet. I klartext en tid då medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter – det ministern värnar om – kan läggas på is.
– Det är något som ska användas som sista utväg när inget annat kan skydda befolkningen tillräckligt, säger Henriksson.
– Vi är nu i verkligt exceptionella förhållanden, där vi hotas av ett virus som sprider sig i världen och också i Finland. Det är ofrånkomligt att det kommer att sätta spår.
Grundlagen skyddar också rätten till liv, den mest centrala grundrättigheten, säger Henriksson.
Den paragrafen har i det här fallet lett till inskränkningar i bland annat rörelsefriheten, friheten att ordna sammankomster och näringsfriheten.
Att det för första gången i fredstid råder undantagsförhållanden – och hur väl regeringens utökade makt används – är ändå svårt att analysera då allt ännu pågår, säger Henriksson.
– Mitt inne i en kris finns inte tid att analysera det, så min uppgift är att fatta beslut som på bästa sätt skyddar mot smittspridning – även om man inte kan hindra den i sig kan vi bromsa den för att skydda kapaciteten på sjukhusen, säger Henriksson.
Begränsningar också vådliga för hälsan
Som justitieminister säger hon att hon fått agera något av en väckarklocka – ”och kanske inte alla tycker om det” – som påminner om att regeringen inte får överskrida befogenheterna.
– Alla som har suttit i riksdagen en längre tid vet hur viktigt det är, och att vi respekterar grundlagsutskottets roll. För mig som själv suttit i utskottet är det naturligt att tänka i de banorna, men för alla är det inte lika naturligt, säger Henriksson.
– Det finns riksdagsledamöter, också i regeringspartierna, som i förväg efterlyst olika strängare åtgärder. Men vi har fört en bra diskussion, och medvetenheten är nu större än för någon vecka sedan.
En sak vill Henriksson åtminstone inte se:
– Bevare oss för det – jag vill inte se något utegångsförbud, säger hon och varnar för att konsekvenserna av att inskränka människors liv också har negativa hälsoeffekter.
– Det leder till att människor mår dåligt, psykiskt och ekonomiskt. Det kan också leda till dödsfall i den andra vågskålen – det kan vara självmordsbenägenhet, familjevåld. Det här är det resonemang jag ständigt för.
Ingen oppositionsbroms
Anmärkningsvärt är att det i det här läget inte finns en sådan opposition som skulle opponera sig mot att ge regeringen utökade befogenheter. Den parlamentariska bit som i vanliga fall är en bromskloss har i vissa fall varit ännu mer beredd på krafttag än regeringen själv.
– Det känns väldigt, väldigt konstigt. Samtidigt är det en styrka att vi har ett starkt parlamentariskt stöd, men det får inte förleda regeringen att tänka att vi ska göra allt det som oppositionen vill. Den nuvarande oppositionen med Sannfinländarna i spetsen kommer att ropa efter strängare åtgärder och tro att man löser allt med det. Det finns inte någon ”grundrättighetsopposition” just nu – och det ställer krav på regeringen. Vi måste själva klara av att inte överskrida våra maktbefogenheter.
Grundlagsutskottets roll som portvakt har blivit mer central. Är det en lättnad att utskottet inte släppt igenom allting – även om du sitter i regeringen som gett förordningarna? – Det visar styrkan i vår parlamentarism, och det är oerhört bra. I en sådan här tid, då regeringen jobbar under fruktansvärd press, är det verkligt viktigt att utskottet fungerar väl. Det är inte bara bra utan nödvändigt att de utövar kontroll. Även om justitiekanslern går igenom allt är det inte vattentätt och JK kan inte axla hela kontrollen. Utskottet är en resurs, även om många sett det som ett problem.
Ännu i måndags var också Henriksson själv tveksam till att ta till en såpass stor begränsning som att stoppa rörelsefriheten in och ut ur Nyland, och upplevde att det inte var dags.
– Ska man isolera Nyland ska det ske utifrån fakta som visar att det är helt nödvändigt. I måndags var det ännu inte så.
Henriksson säger att det som förändrades var folkhälsomyndigheten THL:s kalkyler över scenarierna, inklusive vårdresurser i olika delar av landet.
– Kalkylerna förändrades till den delen, att fler skulle komma att in
sjukna samtidigt, i kombination med behovet av sjukhusvård, intensivvård och den mest krävande intensivvården. I Nyland finns de största resurserna för sjukhusvård, men om smittan sprids till resten av landet kommer Nylands kapacitet att behövas i resten av landet. Då räcker kapaciteten inte till. Man kan tvingas stå inför att välja vem som ska få ligga där på avdelningen, säger Henriksson.
Kritik från författningsexperter
Måndagen den 16 mars konstaterade regeringen att undantagsförhållanden råder. Veckan innan, på torsdagen, hade Henriksson uttalat sig på regeringens presskonferens där man beslöt begränsa allmänna tillställningar. Hon hade nämnt att det i beredskapslagens förarbete står att undantagsförhållanden kan råda redan då en pandemi härjar ute i världen – innan den brutit ut i Finland.
– Som juristutbildad vet jag att man ska gå till förarbetet i en lag för att se vad lagstiftaren avsett med den. När jag såg det här tänkte jag själv att vi är jättenära, och jag tyckte det var viktigt att säga det rakt ut.
Uppenbarligen hade också president Sauli Niinistö följt med vad hon sade och noterat det. Följande dag när ministerutskottet för utrikesoch säkerhetsfrågor satt med presidenten hade Niinistö konstaterat att han anser att det råder undantagsförhållanden.
Men då hade Henriksson talat om den punkt i lagen som gäller pandemi. Ändå gick regeringen och presidenten in för att också konstatera att det råder undantagsförhållanden på grund av en kris i befolkningens försörjning och näringslivet – en helt annan punkt.
Det fick omedelbar kritik av människorättsexperten Martin Scheinin, som skrev i grundlagsbloggen Perustuslakiblogi att regeringen inte får utlysa undantag ”för säkerhets skull”, för att det kan uppstå ekonomisk försörjningskris senare.
Så hur hände det?
– Det kom i ett betydligt senare skede. Jag var själv inte ... det var inte den punkt som jag ansåg mest väsentlig, formulerar sig Henriksson.
– Justitiekanslern har godtagit det och det har gått igenom riksdagen. Det är inte jag som har laglighetskontrollen. Så här ville riksdagen ha det, säger Henriksson och tilllägger att regeringen ändå i praktiken inte har infört någon sådan undantagsparagraf som gäller ekonomiska undantagsförhållanden, bara sådana som gäller vid pandemi.
Ett exceptionellt beslut var också att föreslå stängning av barer och restauranger med direkt hänvisning till grundlagens paragraf 23 om undantagsförhållanden, den grundlagsparagraf som beredskapslagen lutar sig mot. Men i beredskapslagen finns ingen färdigt utarbetad paragraf som handlar om att stänga krogar.
Henriksson säger att det är en brist i beredskapsplagen, och att man efterhand upptäcker att det finns saker man inte kommer åt. Om krogarna anser hon att det var uppenbart att folk alltjämt samlades på restauranger, samtidigt som det på skidorter i Alperna visat sig att krogar blev smittspridare.
– Att man inte kan stänga dem är en brist i beredskapslagen. Då får man ta sitt eget ansvar, och riksdagen som högst beslutande organ kan stifta lagar. Vi lever ”online” med det vi har, och det finns brister, men också säkerhetslås.
I det här fallet påtalade grundlagsutskottet flera krav för att krogstängningarna ska kunna ske i vanlig lagstiftningsordning.
Vilka konsekvenser alla de första gångerna har – första gången man tar i bruk beredskapslagen och första gången man inför ett undantag från näringsfriheten direkt med stöd av grundlagens paragraf 23, är svårt att filosofera kring när man är mitt i, säger Henriksson.
– Många kommer att komma med efterklokheter, och det är lätt med facit på hand.
Inte heller kan hon i det här skedet gå in på följande stora fråga – vad det har för konsekvenser att ändra beredskapslagen på det sätt som också diskuterats efter händelserna vid den grekisk-turkiska gränsen, och ge verktyg för hybridhot. Vad det skulle innebära för en regering som kan få större maktbefogenheter då det står migranter vid gränsen – allt det måste grubblas över med tid, menar hon.
– Det är en lång diskussion och kommer inte att gå snabbt. Men överlag ska man inte fundera över att ändra lagar just när man är mitt inne i ett pressande läge. Det är inte rätt tid.
Bland dem som inte berörs av spärrarna i Nyland just nu finns förtroendevalda, också riksdagens folkvalda representanter som kan åka till sina valkretsar. Henriksson säger att hon kommer att göra det och åka hem då hon kan – ”för att hållas på benen”.
– Men jag kommer inte att springa på stan. Jag kommer att gå i skogen och vara hemma.