Så går förbuden nu över Norden
Danmark går i väntans tider. Det är nu, de kommande dagarna, som vi väntas få svar på om landets åtgärder mot det nya coronaviruset har bitit. Samtidigt rapporteras det från Stockholm att ”stormen är här”.
I Sverige är restauranger, kulturevenemang, idrottsträffar och skolor fortfarande i full gång. Sverige skiljer sig markant från de övriga nordiska länderna i covid-19-krisen ifråga om förbud och restriktioner. HBL har sammanställt vad som skiljer nordiska ländernas taktik åt just nu.
Norge förbjuder resor till landets fritidshytter. Island stänger frisörsalonger men hårdtestar och Finland inför som första ett regionalt reseförbud. I en analys av ”stormen” noterar Lena Skogberg den svenska debatten om att inte acceptera att låta viruset och ”naturen ha sin gång”.
Coronans tideräkning börjar på allvar i Danmark den 11 mars. Det var då regeringen Frederiksen stängde ner stora delar av det danska samhället.
De som har insjuknat eller dött hittills anses ha fått smittan före försöket till inbromsning. I skrivande stund är 1 851 danskar registrerade som smittade av totalt 15 981 testade. 34 personer har dött.
Danmark ligger därmed cirka en vecka före Finland med flera av sina åtgärder. Det är viktigt att komma ihåg när man jämför länder: förutom att sjukvårdskapaciteten och hälsovårdssystemen varierar, ligger länderna i olika faser när det gäller epidemins livscykel.
Skjuter i höjden eller behärskad linje?
Det var alltså för drygt två veckor sedan som den danska regeringen och en rad myndigheter meddelade att skolor, daghem och offentliga institutioner skulle stängas. Man skulle jobba på distans, helst med start följande dag men allra senast därpå följande måndag. Också restauranger, barer och serviceföretag som frisörer och tatueringssalonger uppmanades stänga. Följande vecka skärptes reglerna då det visade sig att det inte räckte med enbart rekommendationer. I dagsläget är mycket stängt men inte allt.
Därtill stängde Danmark sina gränser som ett av de första länderna i Europa lördagen den 14 mars. Finland gjorde samma sak torsdagen den 19 mars.
Med en inkubationstid på cirka två veckor betyder det att det är nu, i dessa dagar, som kurvan över insjuknade i Danmark antingen skjuter i höjden eller följer en behärskad linje. Det kan jämföras med färska besked från Stockholmsregionen som nu rapporteras ha gått in i ett skede med explosionsartad ökning av mängden sjuka som behöver intensivvård.
Det senaste dygnet rapporteras 18 personer ha dött och 65 ligga på intensiven, vilket är 17 fler än dagen innan.
– Stormen är här. Vi vet inte hur våldsam den blir men vi är mitt i den nu, sade hälsodirektören i Region Stockholm Björn Eriksson på onsdagskvällen.
I Danmark vågar ingen tro att kurvan planar ut, men direktören för den danska folkhälsomyndigheten, Sundhetsstyrelsens Søren Brostrøm, när en förhoppning om att toppen nås först veckorna efter påsk och att den inte är mer än en puckel.
Även flera andra sakkunniga har talat om ”en försiktig optimism”.
Leden rämnar
Samtidigt har det dykt upp fnurror på tråden. Danska medier rapporterar att den enighet som landets ledning och myndigheter har signalerat vid otaliga presskonferenser håller på att krackelera.
Den borgerliga tidningen Berlingske skriver att statsminister Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) i ett internt möte tagit smittskyddsmyndigheten i örat på ett inte särskilt snyggt sätt. I grunden handlar det om smittskyddsmyndighetens avvägningar kontra de politiska beslut Frederiksen fattat. Att stänga gränserna var till exempel inget som direktör Brostrøm gillade utan han sade offentligt att det var ”ett politiskt beslut”.
Nu har meningsskiljaktigheterna vandrat vidare till testerna. Det testas inte tillräckligt i Danmark, menar regeringen och pekar finger mot smittskyddsmyndigheten igen.
I början koncentrerade sig Danmark, precis som de flesta andra länder, på att spåra smittkällan, som ofta var en person som besökt ett annat land. I samband med nedstängningen i mars övergavs den strategin och fokus lades på att hitta smittade personer som riskerar bli livsfarligt sjuka och behöva sjukhusvård. Tanken
var att om man lyckades identifiera dem i ett tillräckligt tidigt skede kunde man undvika en överbelastning av sjukhusen.
Nu har den danska regeringen tagit intryck av hur framför allt Norge har gått till väga och kommit till att strategin måste ändras igen. När Danmark fram tills nu har testat 500–1 800 personer per dag, har Norge de senaste tio tolv dagarna testat omkring 5 000 personer per dag. Också Island och Färöarna har, givetvis som ett resultat av geografi och litenhet, använt sig av en mer sydkoreanskt offensiv testning med fina resultat.
De samlade erfarenheterna har fått den danska hälsoministern Magnus Heunicke att ifrågasätta Sundhetsstyrelsens riktlinjer. Vid en presskonferens på onsdagskvällen meddelade han att målet för Danmark nu måste vara att komma upp till 5 000 test per dag, precis som i Norge.
Senare på kvällen uppdaterade Sundhetsstyrelsen sina riktlinjer. Men exakt hur mängden test ska fås upp på kort tid är dock oklart. Universitet, industrilaboratorier och privata företag står vid sidlinjen och viftar: ”Hej, hallå, vi kan hjälpa”.
Till exempel medicinbiologen Peter Kamp Busk vid Roskilde Universitet säger till tidningen Politiken att det finns kapacitet att testa ”snabbare än folk kan öppna munnen och avge sitt saliv”.