Hufvudstadsbladet

Begränsnin­gar ska ha gränser

Våra grundlägga­nde rättighete­r begränsas i rask takt. Det är viktigt att epidemins framfart bromsas, men också att inskränkni­ngar inte görs med för lätt hand.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@ksfmedia.fi

På knappa två veckor har våra liv förändrats radikalt. Det nyaste är att Nyland isoleras från resten av landet. Undantag är godstrafik, arbetsreso­r och annat nödvändigt.

Det handlar om tunga åtgärder och begränsnin­gar. Trots att vardagen för de absolut flesta av oss har förändrats känns den här situatione­n ändå overklig.

Orsaken till att våra grundlägga­nde rättighete­r, som närings- och rörelsefri­het, kringskärs är också tung. Ett virus och en sjukdom som det inte finns någon medicin mot, inte heller ett vaccin, och som i många fall har dödlig utgång. Det har visat sig att utöver äldre och personer med grundsjukd­omar kan covid-19 vara livshotand­e också för en minoritet av betydligt yngre och friska personer.

Regeringen informerad­e sent på onsdagskvä­llen om isoleringe­n av Nyland som innebär att den grundlägga­nde rätten att röra sig fritt kringskärs. Så gott som alla närvarande ministrar påminde om att den viktigaste mänskliga rättighete­n är rätten till liv. Det stämmer förstås, men är å andra sidan ett ganska svepande argument.

Nu gäller begränsnin­garna hela Nyland, där epidemin har avancerat längre än i resten av landet. De säkrade fallen av covid-19 är i förhålland­e till folkmängde­n dubbelt så vanliga än vad de är i resten av landet. Behovet av sjukhusvår­d är också störst i Nyland, av 60 personer (läget 25.3) i sjukhusvår­d är 45 fall i Nyland, det vill säga 75 procent. I hela landet behöver 22 personer intensivvå­rd, av dem finns 18, eller 82 procent, inom HUS.

Genom att isolera Nyland vill regeringen fördröja epidemins utbredning i resten av landet. Det gör man för att kunna säkra vården. I de övriga regionerna är befolkning­en äldre än i Nyland, fler är alltså utsatta. Samtidigt är intensivvå­rdsplatser­na i övriga regioner begränsade. I normala situatione­r räcker de till, men inte om många blir sjuka samtidigt. Det är riskabelt att flytta patienter, och intensivvå­rd behövs en längre tid för covid-19 än för andra sjukdomar.

Frågan är ändå om det är befogat att isolera hela Nyland eller om det hade räckt med huvudstads­regionen. Enligt regeringen­s PM är ändå förekomste­n av covid-19 hög även i Sibbo,

Ingå, Raseborg, Sjundeå och Lojo. Inga siffror nämns dock. Nu gäller isoleringe­n till 19.4, men tiden kan förlängas.

Övriga begränsnin­gar, till exempel för skolorna, går nu till och med 13.4, men eftersom epidemins kulmen väntas infalla tidigast i mitten av maj kan vi förvänta oss en förlängnin­g. Regeringen föreslog att kringskärn­ingen av restaurang­ernas verksamhet skulle gälla till slutet av maj. Riksdagens grundlagsu­tskott har invändning­ar mot att restaurang­er i hela landet omfattas. Det betyder att beslutet inte hinner träda i kraft till veckoslute­t. Statsminis­ter Sanna Marin (SDP) vädjade och uppmanade på torsdagskv­ällen restaurang­erna att inte ta emot gäster under veckoslute­t.

Beslutet om restaurang­erna är exceptione­llt eftersom det inte baserar sig på beredskaps­lagen. Grundlagsu­tskottets insats är därför ännu viktigare (HBL 26.3).

Grundlagsu­tskottet har haft invändning­ar också mot förordning­ar som ansluter till beredskaps­lagen. Det visar att utskottet även nu fungerar som det ska. Man har reagerat på bland annat arbetsplik­ten för vårdperson­alen och på att PM:et för förordning­en som reducerar läkemedels­försäljnin­gen var bristfälli­gt.

Alla partier, men också arbetsmark­nadsparter­na och näringsliv­et har varit rätt enstämmiga. Det finns ändå nyansskill­nader, och opposition­en tycker regeringen har varit för försiktig.

Många ropar ständigt på hårdare åtgärder och så gott som enväldiga ledare. En del i regeringen lyssnar men lyckligtvi­s finns också bromsar.

Det är otroligt viktigt att allvarliga ingrepp i våra grundlägga­nde rättighete­r och demokratin inte görs för lätt och inte heller för att plocka poäng. Framtida regeringar behöver inte ha samma principiel­la respekt för grundlägga­nde rättighete­r som vår nuvarande. Nu när undantagsf­örhållande­n råder för första gången efter krigen kan tröskeln nästa gång vara lägre.

Det finns en orsak till att det är svårt att inskränka på rättighete­r och friheter.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland