Så olika hanterar Norden förbud i coronakrisen
Sverige skiljer sig markant från hur de andra nordiska länderna hanterar restriktioner och förbud under covid-19-krisen.
Frivilliga åtgärder och ett slags tro på sunt svenskt förnuft verkar vara taktiken i coronakampen i Sverige. De svenska skolorna håller fortfarande öppet. Kultur- och idrottsverksamhet kan, om man så önskar, fortsätta normalt. Sveriges gränser har förblivit öppna mot i så gott som alla europeiska länder inom EES-området inklusive Schweiz.
På en befolkning om tio miljoner rapporterade svenska myndigheter under torsdagen 144 personer i intensivvård på svenska sjukhus och en total dödssiffra på 42. Diskussionen om att skärma av Stockholmsområdet, som har 37 av de här dödsfallen, går het i Sverige även om glesbygden på andra håll också välkomnar gäster till påskhelgen.
Undantagslagar
Finland har gått längst med vårt undantagstillstånd, som skärps ytterligare med det kommande reseförbudet till och från Nyland. De utökade maktbefogenheterna har börjat väcka kritik hos en del finländska författningsrättsjurister.
Men också i Norge har en liknande lagändring gett statsminister Erna Solberg (Høyre) extra maktbefogenheter. Också i Danmark tillämpar statsminister Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) krisparagrafer ur landets epidemilagstiftning.
Sverige och Island hanterar coronakrisen inom ramen för ordinarie lagstiftning.
Förbud att träffas
Sverige tillåter fortfarande sammankomster på upp till 500 personer, och bland annat kultur- och idrottsevenemang kan fortfarande pågå. I de övriga nordiska länderna är det betydligt strängare och man tillåter möten bara mellan maximalt 5 till 20 personer.
Danmark förbereder sig att gå ner till den tyska nivån om att bara två personer får mötas utom familjen. På Island är reglerna strängare i regioner med hög smittnivå, i en kommun på nordvästra Island får bara en person i ett hushåll åt gången lämna det, medan man kartlägger vilka på orten som är smittade.
Två av länderna har också infört nya straff för den som bryter mot restriktionerna. I Danmark kan man dömas till 1 500 kronor (200 euro) i böter för karantänsbrott. I Norge har riksåklagaren satt ribban betydligt högre, 20 000 norska kronor (1 700 euro) – alternativt två veckor i fängelse.
Restauranger och kaféer
Sverige tillåter fortfarande att restauranger och kaféer håller öppet. Bara barservering är förbjuden, och serveringen bör ske till borden. Norge
har som regel stängt alla restauranger och kaféer, men kan bevilja undantag ifall man kan ordna bordsservering med bord med en meters avstånd för max 50 gäster. I Oslo råder utskänkningsförbud för alkohol. Danmark har stängt restaurangerna.
I Norge, Danmark och Island har man förbjudit service med närkontakt. Frisörer, massörer, kosmetologer, tatuerare eller optiker har fått stänga för tillfället. Något sådant förbud har inte diskuterats i Finland eller Sverige.
Skolor och barnomsorg
Sverige håller fortfarande grundskolan öppen, medan gymnasier och universitet har gått över till distansundervisning. Island håller också skolor och dagis öppna, men tilllåter bara grupper på maximalt 20 barn. I tätortsområdet kring Reykjavik är skolorna stängda.
Stugor och fritidsboende
I de nordiska länderna har man avrått folk från att bege sig ut på landet för att vänta ut coronastormen på stugan.
I Danmark har myndigheterna avrått från resor inom landet. Norge har med sitt stora antal fritidsbostäder, hytter, helt och hållet förbjudit norrmän att nu bo på sina fritidsbostäder
Åbos nya salutorg och gatorna runtomkring kommer vintertid att hållas snö- och isfria med solvärme som lagrats i leran under torget. Tekniken att lagra värme i marken har testats tidigare, men aldrig i den skala som planeras under Åbo salutorg.
Solen värmer upp stenläggningen och de asfalterade gatorna på sommaren. Under beläggningen finns vattenrör som värms upp av solen. Det varma vattnet leds ner i leran längs med stålpålar och lagras till vintern. Då pumpas värmen upp till ytan igen och gör att snö och is smälter och att torget och de omkringliggande gatorna inte behöver skottas.
Värmesystemet ska också värma upp parkeringshallen som bolaget Turun Toriparkki bygger under Åbo salutorg. Investeringskostnaderna för Åbo stad är drygt fyra miljoner euro.
Lagra spillvärme
Spillvärme är framtidens energilösning, säger Rauli Lautkankare vid Åbo yrkeshögskola. Och det handlar inte bara om att ta tillvara spillvärme från industrin. Till exempel värmeenergin från husväggar och asfalterade vägar som värms upp i solen kunde också tas tillvara. Men för att ta tillvara solenergi behöver man kunna lagra den, eftersom solen värmer under årstider då vi inte behöver energin för uppvärmning.
Därför är det av största vikt att kunna lagra värmen. Lautkankare skriver en doktorsavhandling om att säsongslagra spillvärme och vad han kallar gratis värme från till exempel solen.
Åbo yrkeshögskola deltar i flera EU-finansierade projekt för att ta tillvara spillvärme. Yrkeshögskolans roll är att bedriva forskning och sammanföra olika aktörer i branschen.
Bergvärme drar mera el
Energikonsultföretaget Nolla E har planerat energilösningen för Åbo salutorg och parkeringshallen. Företagets vd Nikolas Salomaa säger att företagets primära uppdrag är att hitta de billigaste energilösningarna för sina kunder, men att det hittills alltid sammanfallit med den mest miljövänliga lösningen.
På frågan om vad skillnaden är mellan bergvärme och att ta tillvara spillvärme förklarar Salomaa att bergvärme drar mera el.
– Om vi vill bli helt koldioxidneutrala räcker inte bergvärmesystem.
Orsaken är att bergvärmepumpen använder mycket mera el än den cirkuleringspump som behövs när man lagrar och utnyttjar spillvärme. Av den energi som spillvärmesystemet genererar behövs bara fem procent elenergi för att hålla i gång cirkuleringspumparna.
– För tillfället går 40 procent av Finlands energiförbrukning till uppvärmning. Om all uppvärmning skulle ske med bergvärme skulle andelen sjunka till cirka 15 procent, men med spillvärmesystem skulle förbrukningen sjunka till 5 procent.
Tvåtusen pålar
Parkeringshallen kommer att hållas uppe av 2 000 pålar som går så långt som 50 meter ner i marken. 800 av dem ska användas för att lagra värme. Vattenrören fästs vid dessa pålar, och varmvattnet från markytan leds ner i marken längs med rören och värmer upp dem. På det här sättet bildas ett helt område under torget som hålls varmt ända tills värmeenergin behövs på vintern.
Lera leder värme dåligt jämfört med exempelvis sten. Lerjorden under Åbo salutorg lämpar sig därmed bra för värmelagring. Men det tar fem år innan stålrören värmts upp så mycket att systemet kan fungera med full kapacitet. Tills dess kompletteras solenergin med fjärrvärme.
Godkändes efter politisk armbrytning
Torgparkeringen har under lång tid varit ett tvistefrö i Åbopolitiken. Efter att det storskaliga centrumprojektet två gånger röstats igenom i fullmäktige med en rösts marginal har nästan alla vändningar i projektet lett till politisk armbrytning.
Värmesystemet var den senaste tvistefrågan för politikerna att ta ställning till. Av de största partierna stödde Samlingspartiet och Socialdemokraterna solvärmesystemet medan De gröna var kritiska till flera punkter i förslaget.
Kritikerna har tyckt att kostnaderna på över 4 miljoner euro för Åbo stad är för dyrt och att Åbo blir försökskanin för en energilösning som aldrig tidigare har genomförts i den här omfattningen.
Motståndet räckte ändå inte för att fälla projektet som gick igenom med tre rösters marginal i fullmäktige i slutet av februari.