I höst uppdateras tv-lagen
– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld, säger kommunikationsminister Timo Harakka då ministeriet börjar arbetet med att uppdaterade förordningen.
Kommunikationsministeriet inleder arbetet med att uppdatera listan över de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse.
I lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) har antagits en förordning som listar de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler. De evenemang (tävlingar och mästerskap) som nämns i förordningen får alltså inte läggas bakom betalmur.
– Vi tar jämställdhet och allas lika värde i beaktande då vi inleder arbetet med att uppdatera förordningen. Det handlar om en tolv år gammal förordning som måste granskas kritiskt och uppdateras enligt de kriterier som finns, säger Päivi-Maria Virta, ledande sakkunnig på Kommunikationsministeriet.
HBL lyfte i februari fram jämställdhetsproblematiken då fotbollsEM och VM för herrar och ishockeyVM för herrar finns med på listan medan motsvarande mästerskap för damer inte nämns i lagstiftningen.
Landslagsstjärnorna Linda Sällström och Ronja Savolainen uttryckte sin oro för att deras sporter kan hamna i medial skugga om de bolag som äger sändningsrättigheterna väljer att placera dem bakom betalmur.
Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara sade i HBL att han anser att jämställdhetsaspekten måste tas i beaktande nästa gång lagen uppdateras och Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, kallade förordningen för ”ett exempel på föråldrade strukturer som vi måste ta tag i och förändra”.
Åländska riksdagsledamoten Mats Löfström (svenska riksdagsgruppen) lämnade in ett skriftligt spörsmål om den ojämställda tv-lagen.
Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) meddelade i mitten av mars att ärendet tas upp för diskussion och behandling i samband med att lagstiftningen ändras.
– De tävlingar som kan omfattas av förordningen ska uppfylla några kriterier, förklarar Päivi-Maria Virta som är sakkunnig i reglering av tv- och radioverksamhet.
Minst två av följande kriterier måste vara uppfyllda: Grenen och tävlingen ska vara av stort intresse i landet, den ska anses vara en del av den kulturella identiteten, landslaget ska delta i turneringen och den ska nå en viss mängd människor (tvtittare).
Kommunikationsministeriet skriver i sitt pressmeddelande att listan kommer att hållas rätt kort för att inte påverka bolagens möjligheter och vilja att köpa rättigheter till de stora idrottsevenemangen.
– Det handlar om att begränsa aktörernas ensamrätt att sända ett evenemang. Därför kan inte antalet tävlingar vara för stort, säger Virta.
Ofta är tv-rättigheterna till de populäraste tävlingarna mycket dyra och då vill också de bolag som köper rättigheterna ha möjlighet att få inkomster för att täcka kostnaderna.
– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld. Det finns orsak att se över läget med damernas stora mästerskap och paralympiska spelen. Att stärka jämställdheten och allas lika värde är viktigt, säger kommunikationsminister Harakka.
Också om både jämställdhetsombudsman Maarianvaara och minister Blomqvist uttryckt sin klara åsikt om att också damernas turneringar bör omfattas av förordningen kan Virta inte ta ställning till frågan i det här skedet.
– Damidrottens betydelse och uppskattning har ökat märkbart och tydligt sedan förordningen skrevs 2008 och det tar vi förstås i beaktande i det förberedande arbetet, säger hon.
Den nya förordningen ska vara klar i höst då de större lagändringarna trätt i kraft.