Helsingfors nordiska skola blev knepig fråga – flyttas till hösten
Mycket hänger fortfarande i luften för den nordiska skola med cirka 500 elever som föreslås. Beslutsfattarna valde att titta närmare på skolan först på hösten.
Under nämnden för fostran och utbildnings senaste möte i tisdags föreslog den biträdande borgmästaren Pia Pakarinen (Saml) att frågan om den nordiska skolan bordläggs ända till september.
Enligt Martina Harms-Aalto, som är SFP:s representant i nämnden, var det ingen som opponerade sig mot det.
– Nämnden konstaterade att det just nu inte finns förutsättningar att få svar på alla de frågor som till exempel jag ställt.
Harms-Aalto har bland annat frågat Undervisningsministeriet om hur man motiverar att det skulle behövas en lagändring.
Enligt förslaget skulle den nordiska skolan ha två officiella undervisningsspråk, finska och svenska. Men i lagen om grundläggande utbildning kan en skolas undervisningsspråk bara vara antingen finska eller svenska. Det skulle alltså krävas en lagändring för att ändra på det här.
– Sektordirektören meddelade på mötet att Undervisnings- och kulturministeriet har slagit fast att ett specialtillstånd eller en dispens inte kommer ifråga för den nu föreslagna modellen. Jag vill veta hur man motiverar detta, säger Harms-Aalto.
Frågan om tvåspråkiga skolor är ett eldfängt ämne. Till exempel för SFP har den finlandssvenska skolans språkautonomi alltid varit mycket viktig.
– Den här regeringen kommer inte att öppna lagen. Nu kan vi använda tiden fram till september till att fundera på hurdant koncept som kunde vara tänkbart, säger HarmsAalto.
Hon öppnar upp för en typ av utvidgat språkbad.
– Själva läroplansinnehållet går säkert att använda, men det är förvaltningsmodellen som är det besvärliga, eftersom man i det nu föreslagna konceptet föreslagit att den ska förvaltas i bägge undervisningsväsendena, det finska och det svenska.
Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten inom sektorn för fostran och utbildning, har tidigare sagt till HBL att det redan finns ett avancerat språkbad inom den finska skolförvaltningen.
– Jag tror inte på att en sådan modell skulle kunna motsvara den nya modellen för en hållbar nordisk skola. En förutsättning för att den nordiska skolan ska fungera är att den också har ett starkt svenskt elevunderlag och uppbackning från svenskt håll.
Den nordiska skolan har fyra alternativa placeringar: Ärtholmen, Böle, Hertonäs eller Botbyhöjden. I Ärtholmen finns planer på ett nordiskt kvarter med bostäder, daghem och restauranger. Enligt förslaget skulle nordiska skolan ha cirka 500 elever och de skulle läsa olika ämnen på vartdera språket. De skulle också läsa två modersmål: finska och svenska.