Coronaviruset sätter långvariga spår i våra liv
40 000 människor har dött – än syns inte pandemins kulmen
Kina har det värsta bakom sig, Italien och Spanien är inne i ett fruktansvärt skede och i USA eskalerar fallen av covid-19 i rasande takt. Att epidemin är inne i olika faser på olika håll i världen är ändå bara en orsak till att ingen kan säga när den ska avta.
Hur man än läser statistiken över nya fall och antalet dagliga dödsfall i Italien och Spanien är det för tidigt att bedöma om epidemin precis håller på att kulminera i de två svårast drabbade länderna, eller när den ska mattas av. Det beror på att viruset sprids så effektivt av människor utan symtom, säger experter till HBL. Deras tips är att Nordeuropa kommer att klara sig lindigare undan, men att viruset kommer att påverka våra liv i flera år framöver.
De dagliga rapporterna om antalet nya bekräftade fall och dödsfall i covid-19 från pandemins epicentra kan inte än tolkas som att epidemin har nått sin kulmen i Sydeuropa. Sedan Italien rapporterade sin högsta dagliga dödssiffra, 919, i lördags har antalet varit lägre. Spaniens epidemikurva ligger lite efter och där noterades det högsta dödstalet hittills på ett dygn, 849, på tisdagen.
I Italien har den dagliga dödssiffran hållits mellan 600 och drygt 900 sedan 20 mars, i Spanien sedan 24 mars. Det är ändå för tidigt att prognostisera om epidemin har nått sin kulmen i de här länderna, eller när det i annat fall ska ske.
– Det är ytterst svårt eller di
rekt omöjligt att bedöma när epidemin kulminerar i Europa eller globalt. Den befinner sig i olika faser i olika delar av världen, säger Pekka Nuorti, professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet.
Mycket tyder ändå på att Kina, där utbrottet började, har ridit ur den första vågen.
– Europa och USA har gått in i en fas av eskalering där antalet nya fall har ökat exponentiellt, men variationerna är mycket stora regionalt, säger Nuorti.
Där Lombardiet och Madridregionen är riktigt utsatta har andra delar av Italien och Spanien kommit lindrigare undan. Tyskland igen har lyckats hejda epidemin så effektivt att man kunnat erbjuda grannländerna hjälp. I Finland har 17 personer dött i epidemin.
– Det är för tidigt för att säga något definitivt, men Nordeuropa ser ut att kunna hejda epidemin ganska effektivt. Det är osannolikt att vi är på väg mot liknande situationer som i Italien eller Spanien, säger Ville Holmberg, klinisk lärare i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet.
Ödesdiger fotbollsmatch
Enligt CNN kan smittospridningen i Norditalien och Spanien delvis kopplas till en fotbollsmatch. Hela 3 000 spanjorer reste till Bergamo för att se Valencia möta Atalanta i Champions League den 19 februari. På läktarna trängdes de med 40 000 italienare. De lokala barerna fylldes av fans som såg matchen på tv.
Immunologen Francesco Le Foche säger till Corriere dello Sport att folksamlingarna under matchen mycket väl kan ha varit en orsak till utbrottet: ”I efterskott känns det vansinnigt att matchen spelades inför publik, men då var situationen inte tillräckligt klar”.
Två dagar efter matchen diagnostiserades den första norditalienska patienten med covid-19 utanför Bergamo, men enligt italiensk expertis är det uppenbart att viruset hade varit i rörelse ett bra tag före det.
Just detta – att de symtomfria och de med lindriga symtom är så viktiga för spridningen – gör epidemin svårstoppad och dess fortsatta utveckling extremt svår att prognostisera, säger Pekka Nuorti. Först trodde man att infektionen bara smittar från djur till människor, och när det klarnade att infektionerna överförs som droppsmitta människor emellan dröjde det ytterligare innan de symtomfrias roll klarnade. Riktigt klar är den inte än.
– Uppskattningarna varierar stort, men håller vi oss till medeltalet av de trovärdigaste rapporterna kan vi anta att hälften av alla som sprider smittan är symtomfria. Det möjliggör en effektiv global spridning, säger Nuorti.
På sistone har epidemin blossat upp i USA som har 165 000 bekräftade fall. Det är fler än någon annanstans men jämförelsen är missvisande eftersom testningsfrekvensen varierar stort. Helt klart är ändå att epidemin nu eskalerar i USA.
– Det prövar hälso- och sjukvårdens resurser, säger Nuorti.
Smitta färre än en
I Lombardiet, Madridregionen och nu senast också i New York har vårdpersonal och polis smittats, vilket försvårar krishanteringen även om de svårast drabbade regionerna har högklassig hälso- och sjukvård.
– Vi ska hoppas att Italien redan har upplevt det värsta, och att viruset inte sprids till nya områden, säger Ville Holmberg.
Minimal närkontakt mellan människor är det bästa man kan göra i länder som inte har testat storskaligt. I Sydkorea som tidigt satte in en intensiv och påkostad testning kunde man effektivt isolera de infekterade, spåra och klippa av smittkedjorna.
– Sydkorea tillämpade en gammal och beprövad metod för att bekämpa sådana här epidemier, och det verkade fungera. Efter det har också Europa satsat på att testa mer, säger Holmberg.
Utan kunskap om det verkliga antalet smittade kan man inte förutspå när pandemin kulminerar i Europa och att vi inte vet mycket om epidemibilden i Ryssland, Indien eller på den afrikanska kontinenten omöjliggör alla globala prognoser.
– Vi vet att så länge varje infekterad person smittar två eller tre andra sprids epidemin exponentiellt och snabbt, men så snart varje infekterad person i snitt smittar färre än en annan person börjar epidemin avta, säger Nuorti.
”Vi får leva med det”
Mänskligheten kan vidta olika strategier för att kuva en viruspandemi. I The Atlantic redogörs för tre olika sätt – ”ett mycket osannolikt, ett mycket farligt, och ett mycket utdraget”.
Det osannolika går ut på att alla länder samtidigt lyckas slå ner viruset. Men då pandemin redan är utbredd och alla länder inte förmår bekämpa den är det i praktiken uteslutet.
Det farliga går ut på att man kallt låter en ansenlig del av befolkningen stryka med medan resten blir immuna. Flockimmunitet vore det snabbaste sättet att bli av med plågan, men mätt i mänskliga kostnader det dyraste med obskyra dödstal och utslagna sjuk- och hälsovårdssystem.
Det utdragna sättet är vad vi håller på med, att på kort sikt hejda epidemin med isoleringsåtgärder och efterhand lätta på restriktionerna. Det utrotar inte viruset. På längre sikt behöver vi kväsa otaliga lokala utbrott tills ett vaccin finns, och det dröjer.
Vi vet ändå inte hur det utdragna alternativet kommer att utfalla eller när en ny epidemivåg kan komma. De som har smittats i den första vågen blir sannolikt immuna, oklart om immuniteten varar i ett par år eller på livstid.
– Viruset kan bli som en ny influensa som kommer i vågor. Vi kanske inte blir av med det på flera år. Vi kommer antagligen att få lära oss att leva med det snarare än att vi blir av med det, säger Holmberg.
Det nya normala
Eftersom vi inte heller vet när den första vågen börjar avta är det för tidigt att säga när restriktionerna på samhället kan börja hävas.
– Den svåraste frågan är att avväga när man lätta på de allra besvärligaste restriktionerna utan att öppna för en ny epidemivåg, säger Ville Holmberg.
Inför den andra vågen finns all orsak att öka testkapaciteten så att alla med symtom genast kan testas, och att se till att vårdkapaciteten är tillräcklig, menar Holmberg.
– Då kunde man stegvis återgå till ett mera normalt liv.
Riktigt normalt blir det knappast till en början.
– Det kan bli aktuellt med två veckors karantän för alla som återvänder från en utlandsresa de närmaste två åren. Det kommer att behövas någon form av begränsningar ända tills det finns ett vaccin eller en fungerande vårdmetod, säger han.