Inget nytt avtal i sikte för över 400 000 kommunanställda

Hela vårdbranschen, alla lärare som undervisar på distans och många andra kommunanställda står från och med 1 april utan kollektivavtal. Parterna har bett om medlingshjälp från riksförlikningsmannens byrå.

Förhandlingarna inom hela kommunsektorn inleddes redan den 14 januari, redan då under svåra förhållanden. Både vårdfacken och lärarfacket OAJ krävde löneprogram utöver den allmänna linjen inom industrin, medan kommunerna sammantaget uppvisade en mycket svag ekonomi i fjol. Rundan har dessutom präglats av att löntagarna ville ha bort de extra 24 timmarna ur konkurrenskraftsavtalet, och i stället har de flesta branscher infört andra former av flexibilitet i arbetstiden.

Sedan kom coronakrisen, som Kommunarbetsgivarna beräknat att kan sänka kommunekonomin med omkring 1,5 miljarder i år. Samtidigt hör många av de anställda det handlar om till de yrkesgrupper som vid frontlinjerna i coronakrisen.

På tisdagen träffades huvudförhandlingsgruppen på eftermiddagen, och kort senare hade de kommit fram till att de inte kommer vidare på egen hand, meddelar både Kommunarbetsgivarna och en av löntagarnas förhandlingsorganisationer Juko, som representerar bland annat lärarna och läkarna.

Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen konstaterade under veckoslutet att det ännu är en bit på väg till att nå en lösning.

– Vi sitter ännu fast i startställningen, säger vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen i en videohälsning under pågående förhandling.

– På grund av undantagsförhållandena genomförs inte arbetskonflikter, eftersom coronaepidemin förutsätter att alla professionella inom vården och socialsektorn finns tillhanda, skriver Tehy i ett pressmeddelande.

Kommunfältets avtal löper ut den sista mars. Under avtalslöst tillstånd råder de tidigare arbetsvillkoren.

Vårdarna vädjar också till staten

På grund av coronakrisen och kommunernas utsikter vädjar vårdfacket Tehy och Super till staten för att stödja kommunernas ekonomi. Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) har redan tidigare förberett statens hjälp med att täcka sådana skatteintäkter som fördröjs när företagen skjuter upp dem.

Vårdarna har alltjämt som mål att få en lönenivå som ”minst” motsvarar industrins, och vill bli av med de 24 extratimmarna. Dessutom vill vårdfacket ha ett vårdreformsavtal som förbereder branschen inför vårdreformen.

Jukos ordförande Olli Luukkainen, som också leder lärarfacket

OAJ, säger i ett pressmeddelande att parterna ber om medlingshjälp av riksförlikningsmannens byrå.

Det är alltså fråga om ett förhandlingsstöd som tas in utan att någondera parten varslat om konfliktåtgärder.

– En lösning nåddes inte på egen hand. Vi ser nu framåt och enades om att vi tar in förlikningsmannens hjälp. Utomstående hjälp behövs vid alla förhandlingsbord, skriver Luukkainen.

– Det är uselt att löntagarna behandlas så här i den största avtalsrundan. Nästan alla andra branscher har nått nya avtal, men i kommunbranschen är flera månaders förhandlingar ett magplask. Ändå bär kommunanställda nu ansvar i de rådande undantagsförhållandena.

Också den statliga sektorns och kyrkans avtal löper ut vid månadsskiftet.

Universiteten nådde däremot ett nytt avtal förra veckan. Avtalet följer den allmänna lönelinjen, det vill säga 3,2 procent under två års tid. I avtalet finns två allmänna löneförhöjningar på 1,1 procent, i augusti i år samt juni nästa år, och två lokala lönepotter på 0,5 procent vart år.