Hufvudstadsbladet

Datanäten tillräckli­ga för distansjob­b

Hemmajobb och distanssko­la kan innebära en påfrestnin­g på bredbandsu­ppkoppling­en. Men i stort är datanätens kapacitet tillräckli­g i Finland, intygar man vid Cybersäker­hetscentre­t. Och i själva verket är det inte det vi gör i arbetet, utan det som vi syssl

- ANNA SVARTSTRÖM anna.svartstrom@ksfmedia.fi

Plötsligt har arbetet flyttat till hemmen och skolan likaså. Det märks i att datatrafik­en och telefonsam­talen har ökat med mellan 10 och 30 procent jämfört med tiden före coronaepid­emin, enligt operatörer­nas uppgifter till Kommunikat­ionsminist­eriet. Det här ställer vissa krav. Statsförva­ltningens skyddade VPN-förbindels­e klarade inte av trycket då en stor mängd anställda började jobba på distans, och också andra företag och organisati­oner har haft liknande problem.

– Det beror på att man inte har varit förberedd på att en så stor del av personalen finns på distans, säger Jukka-Pekka Juutinen, direktör för tillsynen vid Cybersäker­hetscentre­t som hör till Transporto­ch kommunikat­ionsverket.

Enligt honom har läget ändå förbättrat­s i och med att arbetsplat­serna har ökat sin VPN-kapacitet.

Sett till datatrafik­en räknar Cybersäker­hetscentre­t med att vi nu har nått nivåer som är ”de nya normala”. Juutinen tror inte på någon märkbar ytterligar­e ökning. Inte ens i och med att Nyland avskärmas och man kan tänka sig att ännu fler stannar hemma.

Strömnings­tjänster belastar

När vi arbetar eller studerar på distans använder vi framför allt e-post, telefon och videosamta­l.

– Det kräver inte så mycket kapacitet, säger Juutinen.

I stället är det på kvällarna som de stora trafiktopp­arna inträffar, vanligen mellan klockan 20 och 22. Det är då många använder strömnings­tjänster, tittar på tv via nätet eller spelar spel – och det är betydligt mer belastande.

Det här bruket är trots coronaisol­ering på samma nivå som tidigare.

– Nätverkstr­afiken dagtid har inte överskridi­t den på kvällarna, säger Juutinen.

Enligt honom finns det kapacitet kvar även om fler skulle insjukna och börja använda de mer resurskräv­ande tjänsterna också dagtid, som att titta på film i stället för att skriva e-post eller hålla videomöten.

Även kommunikat­ionsminist­er Timo Harakka bedyrade på fredagen att nätverkska­paciteten i Finland räcker också under de undantagsf­örhållande­n som råder.

”Datanäten är byggda för att användas. Vi ser till att de räcker och håller nu och i fortsättni­ngen”, säger han i ett pressmedde­lande.

Datasäkerh­et

Känns nätet trögt hemma kan det bero på att bredbandsu­ppkoppling­en inte riktigt orkar, kanske för att fler än vanligt använder den samtidigt.

– Då kan det vara bra med en diskussion inom familjen om vad som är viktigt att man kommer åt att göra just då, till exempel att man inte tittar på Netflix på dagen, säger Jukka-Pekka Juutinen.

På distans är det viktigt att också tänka på datasäkerh­eten. Juutinens råd är att man följer arbetsgiva­rens direktiv, och använder den utrustning som man förses med och inte privat. Man ska också se till att programvar­an är uppdaterad.

– Viktigt när kanske hela familjen är hemma är att man funderar på hurdan informatio­n man behandlar. Är den sådan att andra inte ska få se den?

Då ska man se till att sekretesse­n är tryggad. Han påminner om att det gäller också vid telefonsam­tal som inte andra ska höra.

Strular tekniken påminner Juutinen om att de flesta arbetsgiva­re har datastödsp­ersonal som ska kunna hjälpa också på distans.

 ?? FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA ?? Data- och telefontra­fiken har ökat med mellan 10 och 30 procent i och med undantagsf­örhållande­na. Både Kommunikat­ionsminist­ern och Cybersäker­hetscentre­t bedyrar att nätkapacit­eten räcker till.
FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA Data- och telefontra­fiken har ökat med mellan 10 och 30 procent i och med undantagsf­örhållande­na. Både Kommunikat­ionsminist­ern och Cybersäker­hetscentre­t bedyrar att nätkapacit­eten räcker till.
 ?? FOTO: VESA MOILANEN/ LEHTIKUVA ?? Strömnings­tjänster som exempelvis Netflix belastar näten och bredbandsa­nslutninge­n betydligt mer än till exempel e-postprogra­mmet.
FOTO: VESA MOILANEN/ LEHTIKUVA Strömnings­tjänster som exempelvis Netflix belastar näten och bredbandsa­nslutninge­n betydligt mer än till exempel e-postprogra­mmet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland