Utarbeta prislista, Lillrank!

CoRonaviRuset ”Konsekvenserna är försumbara”, anser Paul Lillrank, professor vid Aalto-universitetet i en insändare (HBL Debatt 30.3).

För enligt Lillranks bedömning: ”Coronaviruset är en av de influensor som regelbundet sveper över världen och orsakar något mellan en halv och en miljon dödsfall årligen.”

Tid är pengar, allt har sitt pris, sägs det. I den så kallade vilda västern kunde det vara värre att stjäla en häst än att skjuta en människa. Prissättningar bygger inte på någon absolut naturlag, utan det är vi människor som uppskattar, och det konsekvenstänket (som inte bör förväxlas med konsekvent tänk) kan berätta mycket om oss, våra moralpreferenser och vårt samhälle.

Det är vanskligt att värdera, väga på våg – och ibland hinner man bara inte (vi reagerar mänskligt utan att konfrontera fördelar med nackdelar; huruvida den aktuella insatsen är lika med resursslöseri).

Hur många brandmäns liv ska man tänkas riskera för att rädda en människa och en katt ur ett övertänt hus? Hur många människor får stryka med i ett försvarskrig (för att värna om landets frihet och kapitalets egendomar), som eventuellt är dödsdömt på förhand?

Jag minns diskussioner som florerade i min ungdom, om antalet döda i trafiken per år i Finland, att det vore bra att få ner det till 500 döda (vilket liksom ansågs som ett acceptabelt ”pris”).

Nej, det finns inte så många vettiga Exceltabeller att tillgripa.

Men som Lillrank framhåller kan åtgärder som Finland och en hög med andra länder tillgripit komma att ”förstöra ekonomin, driva småföretagare i konkurs och otaliga människor i stress, utbrändhet, desperation och av detta följande hjärtattacker och självmord”. Listan kunde utökas med bland annat stigande alkoholproblem och familjevåld.

Nu skulle det gälla för Lillrank att i sitt ämbete utarbeta en prislista så att var och en skattebetalare och röstberättigad kunde kolla in hur pass försumbara konsekvenserna han avser de facto är. Eftersom coronaviruset är ett reellt hot mot riskgrupper, och dessa kanske annars också får ta del av samhällets resurser i högre utsträckning än gemene finländare, kunde det ha konsekvenser för beräkningar jag väntar mig att Lillrank inom kort presterar.

Så där vid sidan om kunde han dessutom avslöja den forskning som kategoriserar det aktuella coronaviruset som ”en av de influensor som regelbundet sveper över världen”. Själv är jag förstås ingen professor, men om jag förstått rätt är covid-19 inte att jämföra med vanliga influensor (det vore som att kalla Aaltouniversitetet ett medborgarinstitut).

I fråga om hur många som smittas av bärare av coronaviruset respektive influensor är siffrorna olika (klart att det finns alltför litet tillförlitlig kunskap att tillgå just nu, men beräkningar gör gällande att personer som lider av covid-19 kan smitta ner två, tre personer, medan en som har influensa 1,3 andra).

Vad dödligheten beträffar är siffran 0,1 procent för vanlig influensa, medan covid-19 är dödligare. Siffror varierar från land till land. Men allmänt har det hittills talats om kring 3-4 procent.

En forskningsrapport i den medicinska tidskriften Lancet gör gällande att dödlighetsprocenten är ”bara” 0,66, det vill säga att coronaviruset skulle döda 6–7 gånger effektivare än vanlig influensa. I den bedömningen har man försökt beakta alla lindrigare fall som inte statistikförts (samma omständigheter kunde i så fall föreligga i fråga om influensavirusets procentberäkningar).

Om däremot de icke-bokförda coronafallen exkluderas är dödlighetsprocenten enligt Lancets artikel 1,38 procent. Och även här uppges samma siffror som tidigare figurerat; att av över 80-åringar som fått covid-19 avlider uppemot var tionde.