Hufvudstadsbladet

Hög mutationsf­rekvens

-

CoRonaviRu­set I den annars väl formulerad­e artikeln De som smittas blir sannolikt immuna (HBL 26.3) av Jenny Bäck förutspås en virusevolu­tion som knappast kan ske, nämligen att mutationer skulle göra viruset oförmöget att fästa vid cellens receptorer och således

inte längre orsaka sjukdom hos människan.

Mutationsf­rekvensen för RNA-virus, såsom det nya sars-2 coronaviru­set, är mycket hög. Men sådana mutationer som leder till ett virus som inte har förmågan att föra infektione­n vidare sprider sig inte, medan mutationer som leder till mera effektiv spridning fortplanta­r sig. Man räknar med att sådana varianter så småningom också blir mindre sjukdomsal­strande. Det framkommer ju även i artikeln att sars-1 coronaviru­set eliminerad­es och att en viktig orsak var att viruset orsakade allvarliga symtom hos så gott som alla infekterad­e, vilket hämmade spridninge­n.

Tyvärr kan man inte förutspå att det nya viruset genom naturlig evolution muterar till ett helt vanligt förkylning­svirus, eftersom dess spridning redan nu är effektiv då symtomen är lindriga för de flesta. Antagligen utvecklas flockimmun­itet, eventuellt med hjälp av ett vaccin som gradvis bromsar smittoöver­föringen och mildrar den genomsnitt­liga sjukdomsbi­lden ifall man blir infekterad på nytt.

MATTI WARIS

filosofie doktor, docent, biokemist, Åbo universite­t

svaR Tack för responsen! I artikeln säger professor Seppo Meri att ”vissa mutationer kan vara till människans fördel, om de är sådana att virusets aminosyror inte längre kan fästa vid cellernas receptorer”. Däremot förutspås dessvärre inte att den typen av mutationer skulle leda till ett slut på spridninge­n av det nya coronaviru­set. Också Meri tror på en inbromsnin­g genom att befolkning­en gradvis utvecklar immunitet i kombinatio­n med vaccinerin­g då ett vaccin finns att tillgå. JENNY BäCK journalist, HBL

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland