”Vi kan ta saker på allvar och skämta om dem i alla fall”
I exceptionellt krävande tider behövs humorn mer än någonsin för att skapa distans till det som känns ångestfyllt, säger humorforskaren Jarno Hietalahti.
Coronaviruset har hittills resulterat i tiotusentals dödsfall och drabbat hela världsekonomin.
Vardagen ser för många alldeles annorlunda ut än förr, en del sitter i karantän, andra distansjobbar. En del är permitterade, andra har blivit sjuka. Gemensamt är ändå att många är oroliga över hur osäkert samhället är.
Men medan coronaviruset löper amok i världen anhopas sociala medier av mems och skämt om coronaviruset.
Nu är humorn på sätt och vis viktigare än någonsin, säger humorforskaren Jarno Hietalahti vid Jyväskylä universitet vars specialområde är mörk humor.
– Humorn finns alltid med oss i livet, vi behöver den för att skapa jämvikt. Det går att ta saker på allvar och samtidigt skämta om dem, säger Hietalahti.
Många äldre personer har vägrat följa regeringens rekommendationer om att de inte ska röra sig ute på grund av smittorisken. Ett exempel på ett skämt som kan klassas som mörkare humor är när sjukdomen covid-19 kallas ”boomer remover”, ungefär ”borttagare av efterkrigsgenerationen”, eftersom personer över 70 är en stor riskgrupp som riskerar dö av viruset.
I Finland består dödsfallen hittills enbart av äldre personer.
– Om det handlar om överlägsenhet och förakt mot de äldre, kunde det vara bra att tänka till lite innan man använder sig av sådana uttryck. Jag hoppas personligen att det handlar mer om indiskretion och hur ordparet rimmar. Det kan låta roligt om du inte bryr dig om hur allvarlig coronasituationen är.
Partierna fick som de ville
Oftast är syftet med humor inte att vara elak, utan ett sätt att skapa distans till ett ångestfyllt tillstånd, enligt Hietalahti, som gör skillnad på humor och attityderna bakom.
– Viceguvernören Dan Patrick i Texas, USA, har sagt att 70-åringar bör vara redo offra sina liv för att förhindra att den amerikanska ekonomin lider mer. Mot det uttalandet blir det ännu mer obetänksamt att kasta ur sig att viruset är en ”boomer remover”.
Ett annat skämt som figurerar i finska sociala medier handlar om hur partierna ska ha fått som de velat efter att coronaviruset kommit till Finland.
– Sannfinländarna har äntligen stängt gränserna, De gröna har fått ner flygplanen på marken, Vänstern har tömt hyllorna i matbutikerna, Centern har fått Paavo Väyrynen i hemkarantän, Samlingspartiet har öppnat stödkranarna för företag och Kristdemokraterna har lyckats stänga barerna.
Ingen politiker har sannolikt velat ha pandemin – men med hjälp av skämtet ser man kanske också någon ljusglimt i bedrövligheterna, enligt Hietalahti.
Det går inte att förbjuda vissa skämt – allt går att skämta om, anser Hietalahti. Men hur skämtet se
■
dan tas emot är ändå en annan sak – alla skämt passar inte i alla sammanhang.
– Det är mänskligt att skämta om svåra saker. Många vitsar föds ur konflikter och hur ett samhälle ser ut i den stunden. Det är överraskningen som skapar komiken.
Sitter i samma båt
Nu när det blivit aktuellt att Nyland eller huvudstadsregionen kan stänga gränserna skapar det ångest hos många invånare. Med påsken på intågande är det inte optimalt att sitta fast när regeringen har meddelat att restauranger stängs och det rekommenderas att man hålls inomhus.
– Inte vill jag säga att vi klarar oss genom det här med att skoja, men utan humor kunde det nog kännas helt hopplöst.
Genom humorn kan vi dock nå varandra trots att vi inte umgås med varandra fysiskt.
– Det här viruset rör oss alla och kanske kan det här fungera som en påminnelse att vi alla sitter i samma båt, säger Hietalahti.
Om man tittar på historien är det tydligt att människor också under tidigare katastrofer har kunnat skämta om jobbiga ämnen. Hietalahti ger terrorattacken på World Trade Center i New York eller tsunamin i Thailand som drabbade många nordiska turister som exempel.
– Där en katastrof inträffar börjar humorn.
Marginaliserade grupper har också ett rykte om att vara humorsinnade – utsätts man för orättvisor kan humor vara en försvarsmekanism, enligt forskning.
– Till och med i koncentrationslägren skämtade fångarna, det fanns en vilja att lyfta stämningen och tecken på mänsklighet också där.
Finländare kan ha en fördel i krisen – finländarna är generellt ett jordnära folk med en krass humor och ”sisu”.
– Det finska sättet att njuta av att vara ensam och ta hand om sig på sina sätt erbjuder även humoristiska perspektiv på den här krisen. Lite Kaurismäkiaktig, tyst humor.
Varför hjälper humorn oss?
– Den skapar distans till svåra situationer. Fast det nu känns som att människor står på knäna kommer det en tid efter detta också. Världen förändras och här finns också möjligheter att ändra på mänsklighetens kurs. Dock vet jag inte om det känns som en tröst eller ett krav.