Många mottagningar gapar tomma
Företagshälsovården går ut på att förebygga och upprätthålla arbetsförmågan. Om folk väntar för länge med att ta kontakt kan det bli problem, det gäller inte bara långtidssjuka äldre personer utan också folk i arbetsför ålder som annars är grundfriska.
Jarkko Mäkelä,
ledande företagsläkare vid Mehiläinen
Medan en stor del av sjukvårdspersonalen slåss vid frontlinjen mot det nya coronaviruset, sitter den andra halvan och rullar tummarna då ingen längre besöker mottagningarna för mindre akuta besök. Vid Terveystalo har man nu inlett samarbetsförhandlingar för att omfördela resurserna.
Mitt i coronakrisen gapar både jourmottagningar och privata läkarcentraler i landet tomma.
– Behovet ändrades över en natt. Närmottagningen tömdes, medan distansbehovet sköt i höjden. För att inte sitta arbetslösa medan kollegorna på frontlinjen svettas i sin skyddsutrustning var vi tvungna att på några dagar bygga om hela verksamheten för att möta det nya behovet, berättar en företagsläkare vid Terveystalo.
På både Mehiläinen och Terveystalo har man ökat den digitala rådgivningen och flera läkare än vanligt jobbar med video, telefon eller chatt. I stället gapar mottagningslistorna tomma, både de privata och de kommunala.
Läkarkåren är nu rädd att folk stannar hemma för länge. Många sjukvårdsdistrikt varnar för följderna om patienter med långvariga sjukdomar undviker att söka vård för att inte belasta sjukvården eller av rädsla för att bli smittade.
– Jag hoppas att alla som insjuknar allvarligt söker hjälp. Det finns en risk om många som behöver vård drar ut på det för länge, säger överläkaren Vesa Lund som ansvarar för jourmottagningen vid Satakunta sjukvårdsdistrikt till Yle.
– Avboka inte läkartider om det inte finns någon orsak. Ingen vill att långtidssjuka blir ännu sjukare för att de inte får vård nu. I värsta fall har vi ett enormt vårdbehov när krisen är över, varnar överläkaren Päivi Mäkelä-Bengs vid samkommunen Keusote för social- och hälsovårdstjänster i Mellersta Nyland.
Den som är rädd för att besöka en mottagning uppmanas därför ta kontakt per telefon för att diskutera vårdbehovet.
I länder som Italien och USA förekommer uppgifter om att folk dött hemma då de inte vågat ringa efter hjälp. Också här hemma vittnar läkare om patienter med till exempel gallstens- eller hjärtproblem som tagit kontakt i alltför sent skede.
Permitteringar möjliga
Samtidigt sitter många företagsläkare nu tomhänta när ingen vågar ta kontakt. Lauri Korkeaoja, direktör för samhällskontakter och Petri Bono, ledande överläkare vid Terveystalo, bekräftar att det varit väldigt tyst på företagshälsovårdens mottagningar de senaste veckorna.
– Däremot har användningen av våra distanstjänster ökat, antalet distansmottagningar är nu ungefär tio gånger fler än normalt, säger Korkeaoja.
Terveystalo har inlett samarbetsförhandlingar för att omfördela resurserna. Enligt företaget handlar det främst om att flytta folk till rätta uppgifter, men det kan även leda till permitteringar om ingen kommer till mottagningen.
– Inom tandvården är det till exempel väldigt tyst just nu. Syftet är därför att flytta personal till de tjänster som nu behövs, säger Korkeaoja.
Över 8 600 tjänster är varslade.
Kan era läkare flyttas över till den offentliga sektorn? – Jo, och det görs redan, vi producerar hela tiden tjänster för den offentliga sektorn. I och med krisen har den offentliga sektorn fått fler och nya behov som vi på bästa sätt försöker fylla, säger Korkeaoja och tillägger:
– I den här krisen finns inget som privat och offentlig vård. Vi måste samarbeta. Varje vecka har vi möte med Institutet för hälsa och välfärd THL och med sjukvårdsdistrikten för att se till att samarbetet säkras.
Många av företagsläkarna är självständiga yrkesutövare, men i och med regeringens beslut om tvångsförflyttningar inom vården kan även de omplaceras enligt behov. Hittills har förflyttningar skett på frivillig basis.
– Hela personalen, också företagsläkarna, berörs. Vi har ett tätt samarbete med kommunerna och sjukvårdsdistrikten och är beredda att producera tjänster för dem, påpekar Korkeaoja.
”Inga förfrågningar har kommit”
På Mehiläinen har inga företagsläkare ännu behövt rycka in för att hjälpa den offentliga sektorn. Men det är lätt att göra förflyttningar så fort det finns ett behov, säger ledande företagsläkaren Jarkko Mäkelä.
– Men ännu har vi inte blivit kontaktade för att hjälpa till.
Också Mehiläinen har så långt som möjligt övergått till distanstjänster, men Mäkelä betonar att det fortfarande är möjligt att besöka läkarcentralerna.
– Alla luftvägsinfektioner sköts numera på separata kliniker så det är tryggt att betjäna personer vid de övriga läkarcentralerna, säger han.
Mäkelä hoppas också att folk inte ska tveka att söka vård medan epidemin pågår.
– Det är viktigt att sköta om sig själv. Företagshälsovården går ut på att förebygga och upprätthålla arbetsförmågan. Om folk därför väntar för länge med att ta kontakt kan det bli problem, det gäller inte bara långtidssjuka äldre personer utan också folk i arbetsför ålder som annars är grundfriska, säger han.
Också på Mehiläinen har man märkt att arbetsbördan minskat sedan krisen bröt ut. Jarkko Mäkelä är ändå glad över att folk överväger sina besök och drar nytta av de digitala tjänsterna om det bara är möjligt.
– Hela vår personal har fått lära sig nya sätt att utföra sina jobb. Vi måste utnyttja läkarkapaciteten inom den öppna vården så effektivt som möjligt, och då gäller det att beakta också de digitala tjänsterna, säger han.