Beslut om Raseborg väcker bestörtning
Besvikelsen är stor efter HUS beslut att samjouren vid Raseborgs sjukhus läggs ner i höst. Inga operationer som kräver nedsövning görs då längre vid sjukhuset. En majoritet av sjukvårdsdistriktets styrelse gick emot de västnyländska kommunerna och en arbetsgrupp som har utrett frågan.
Raseborgs sjukhus blir av med sin samjour i höst, och kan i och med det inte längre ge avancerad akutvård eller göra ingrepp som kräver anestesi. HUS styrelseordförande Ulla-Marja Urho motiverar beslutet med att en åldrande befolkning sällan behöver akuta operationer.
Det går inte att ta miste på upprördheten i Anita Westerholms röst. En timme efter att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS har avslutat mötet där styrelsen har röstat för att lägga ner samjouren vid Raseborgs sjukhus, letar hon fortfarande efter orden. Hon är andra vice ordförande för SFP i Raseborgs stadsstyrelse.
– Det är upprörande. Arg, jag är hemskt arg.
Styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt beslutade på måndagen att stänga samjouren vid Raseborgs sjukhus och i stället anhålla om undantagslov hos Social- och hälsovårdsministeriet om att få inrätta en dygnet runt jour med en allmänläkare på plats. Beslutet verkställs i höst.
Utfallet av omröstningen i HUS styrelse var 11 röster mot samjour, fem för och en blank röst.
SFP:s, Socialdemokraternas och Vänsterförbundets styrelserepresentanter röstade emot beslutet, medan De gröna, Centern, Sannfinländarna och en av Helsingfors universitets representanter röstade för. Den andra universitetsrepresentanten röstade blankt.
SFP:s enda representant i HUS styrelse Björn Månsson kom med ett motförslag om att samjouren skulle fortsätta tills vidare, tills det nya västnyländska landskapet har inlett sin verksamhet och själv skulle få ta ställning till vilken roll Raseborgs sjukhus spelar i landskapets serviceutbud.
– Jag är grymt besviken. Sjukhuset blir ju kvar, men utan operationer i anestesi. Kvar blir en dygnet runt-jour för allmänmedicin, inklusive kirurgiska ingrepp i lokalbedövning.
Anita Westerholm har engagerat sig i frågan om Raseborgs sjukhus redan en längre tid och startat en namninsamling som fick 10 300 underskrifter. Hon säger att det fanns många argument som enskilt borde ha räckt för att samjouren skulle få fortsätta.
Både arbetsgruppen som har berett ärendet och kommunerna som har tillfrågats har stött förslaget om en fortsatt samjour i Raseborg.
– Som beslutsfattare ska man ta till sig det som finns på bordet, och jag kan inte säga att det har gjorts nu, säger Westerholm.
Varför inte vänta på reformen?
Den kommande social- och hälsovårdsreformen väcker också frågor. Varför så bråttom med denna avveckling undrar Anita Westerholm? Detsamma undrar Finlands svenska socialdemokraters ordförande Anette Karlsson.
– Jag tycker inte det är en bra tid att fatta sådana här beslut nu.
Karlsson, som bor i Borgå, säger att det som händer i Västra
Nyland ofta landar i Östra Nyland ett par år senare. För tillfället ser hon ändå inget akut hot mot sjukhuset och samjouren i Borgå.
– Om det blir fem landskap i landskapsreformen stärks Borgå sjukhus roll och Östra Nyland blir en starkare region.
I Västra Nyland har man tre sjukhus, men avstånden är också längre.
– Då behövs ju också sjukhusen, det är lång väg från Hangö till Lojo.
”Sällan akuta operationer behövs”
HUS styrelseordförande Ulla-Marja Urho (Saml) säger att beslutet bygger på två centrala frågor: Behovet av vård och bristen på personal.
Att lägga ner samjouren betyder ändå inte att läkarjouren försvinner.
– Samjouren kräver anestesiläkare dygnet runt sju dagar i veckan och det har varit mycket svårt att få tillräckligt med personal till sjukhuset. Det blir hela tiden värre och värre.
Urho bor i Helsingfors men har också en bostad i Ekenäs och säger sig känna till Västra Nyland bra. Hon lyfter fram att befolkningen minskar samtidigt som medelåldern stiger.
– Människor på området behöver allmän jour och möjlighet att tala med läkare, kanske dygnet runt. Behovet av rehabilitering ökar också. Men det är ganska sällan man behöver opereras akut.
Akuta operationer ska i stället utföras i Lojo eller på Jorvs sjukhus i Esbo.
I hög grad en språkfråga
Anita Westerholm anser att det är ohållbart att avveckla en fungerande tvåspråkig vårdhelhet, när den i stället borde utvecklas.
Anette Karlsson säger att det finns risk för att språkfrågan glöms bort när vårdenheter centraliseras. De nya landskapen kan förvisso fatta sina egna beslut, men vården lyder under HUS som har en stark finsk arbetsmiljö.
– Då finns risken att vården på svenska minskar och försämras.
Jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) som är från Raseborg betonar att HUS-ledningen nu måste presentera en lösning som ger västnylänningarna en likvärdig rätt till vård.
Är loppet nu kört för samjouren, eller finns det en bakdörr någonstans? – Det är nog kört, åtminstone för samjouren. Sedan har man sagt att man vill utveckla sjukhuset och det hoppas jag verkligen att man lyckas med. Jag förutsätter också att den allmänna jouren fortsätter att vara öppen dygnet och året runt.
Två år av ny tillvaro
I Österbotten stod Jakobstad för två år sedan inför samma öde som Raseborg nu. Man kan inte ge avancerad akutvård på sjukhuset, eller genomföra åtgärder som kräver sövning eller bedövning av anestesiläkare.
Därför har man inte anestesiläkare över huvud taget.
– Det är klart det är en stor omställning som vi nu försökt leva med i två år, säger tf social- och hälsovårdsdirektör och chefläkaren PiaMaria Sjöström i Jakobstad.
Hon är rädd att rekryteringen kommer att lida på sikt.
– Ett problem blir att få tillräckligt bra personal. Tiden att specialisera sig blir kortare här, och det finns en stor risk att man inte kommer tillbaka hit efter en specialisering på 3–4 år någon annanstans.
Även Benita Öberg, Raseborgs socialoch hälsovårdsdirektör, är oroad över personalsituationen på sjukhuset.
– Det känns litet osäkert, hur ska jouren skötas om personalen flyr?
Att beslutet kom mitt i coronakrisen är också ganska olägligt, säger hon. – Jag är orolig inför sommaren. Hon säger ändå att gäller att inte ge upp.
– Jag önskar att vi kan bygga upp något bra tillsammans kring sjukhuset, en verksamhet där primäroch specialistvård arbetar integrerat. Jag hoppas vi i det nya landskapet kan få en social- och hälsovårdscentral vid sjukhuset. Vi får inte ge upp, vi måste hitta vår nisch.
❞ Som beslutsfattare ska man ta till sig det som finns på bordet, och jag kan inte säga att det har gjorts nu.
Anita Westerholm (SFP) Andra vice ordförande i Raseborgs stadsstyrelse ❞ Jag fick stöd för mitt förslag av Socialdemokraterna och Vänsterförbundet. De andra svek.
Björn Månsson (SFP)
Medlem i HUS styrelse