Coronatest kan ge fel svar
Just nu ropar hela världen efter test för att spåra covid-19. Sjukhus i flera länder står i kö för att få köpa tillförlitliga snabbtest, men på marknaden rör sig kvalitet av olika slag. – Risken för felslut är stor och tester botar ingen, säger läkaren El
Om vi kunde få pålitliga svar på vem som haft covid-19 och blivit immun kunde politikerna börja öppna samhället igen. Men testerna är inte alls oproblematiska, säger laboratorieläkaren Eliisa Kekäläinen.
Eliisa Kekäläinen är laboratorieläkare och specialiserar sig för tillfället i klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitet.
På arbetsplatsen i Huslab-huset i Mejlans är hon en av dem som arbetar med coronavirusprover. När folk högljutt kräver fler tester säger Kekäläinen att minst två frågor kommit att saknas i samtalet – frågor som är grundkunskap för immunologer. Den första handlar om sensitivitet, alltså om hur känsligt ett test är, den andra om graden av noggrannhet.
Test kan av olika orsaker ge felaktiga negativa resultat, vilket betyder att det finns sjukdom även om testet inte klarat av att visa det. Test kan också ge falska positiva utslag och visa sjukdom där sjukdom inte alls finns.
Test kan ge felresultat om de inte mäter riktigt det som de utger sig för att mäta, men också som en följd av praktiska problem före själva analysen. I kedjan från att en vårdanställd samlar slem ur ditt svalg till att testresultatet är avläst finns svaga länkar.
– Det är till exempel svårt att göra allt helt lika när det gäller provtagning, förpackning, transport och förvaring av prover, säger Kekäläinen.
Känslig process
För tillfället analyseras alla prover inom HUS med PCR-teknik. Det betyder att ett prov ur patientens näsa eller svalg förs in i en maskin som kopierar virusets arvsmassa (RNA) tills det finns så mycket virusmassa att den kan mätas. Om det här svalgprovet förvarats i fel temperatur kan den känsliga arvsmassan ha fallit sönder på vägen. Då syns den inte trots att patienten faktiskt har sjukdomen man testat för.
Analysprocessen kan också ge falska utslag av sjukdom. För det behövs så lite som en försynt nysning, att en frisk persons provrör hanteras med handskar som av misstag kontaminerats av salivdroppar från en smittad.
Själva PCR-testet är bra, säger Eliisa Kekäläinen. Om inga misstag sker i hanteringen av proverna är resultatet pålitligt. Kunde laboratorierna dessutom få in snabbtest som bygger på samma metod – inte på ”gammaldags och osäkra” antigentester – skulle den nu rätt tidsödande testningsprocessen snabbas upp.
– Men så har vi det vi inte alls kan påverka, och det är hur viruset förökas i mänskliga individer, säger Kekäläinen.
Viruset förökar sig över tid, vilket gör att en smittad kan ha försvinnande lite virus i början av sin sjukdom och stora mängder några dagar senare. Dessutom väljer viruset olika förökningsplatser i olika individer. Där en har sin samling i näsans celler har en annan den i sina upphostningar.
– Näsa och svalg har visat sig ge bäst resultat, därför tar vi proverna där, men risken för falska resultat finns just för att individerna är individer, säger Kekäläinen.
Försök pågår
I den industri som arbetar med att utveckla medicinsk apparatur är det bråttom just nu. Nyligen berättade Karolinska institutet i Stockholm och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg att de utvecklar antikroppstest för att snabbt visa om man haft sjukdomen och eventuellt blivit immun.
Under måndagen gick till exempel Uleåborgsföretaget Istoc ut med en produkt som lovar svar om smitta på några minuter efter ett blodprov ur fingertoppen – på distans och med hjälp av mobiltelefonen.
Kekäläinen säger att det finns seriösa företag som verkligen arbetar med att ta fram snabba och pålitliga test.
– Men utan gedigen kunskap i immunologi är det i praktiken helt omöjligt att avgöra om ett test är tillförlitligt eller inte. Det som berättas är ju försäljarens marknadsföring. Det finns många stora frågetecken här. Om ett test i själva verket ger många felaktiga positiva svar så är det ju ett farligt utgångsläge då folk tänker att de nu tryggt kan gå ut bland andra, säger hon.
Med osäkra testmetoder kan alltså alldeles för många finländare tänka att de nu varit sjuka, är immuna och kan gå ut bland folk igen. Om testresultatet råkar vara falskt innebär det att de nu rör sig ute antingen med risk att insjukna och som oförsiktiga smittspridare.
– När det gäller självtester som säljs på nätet så avråder jag absolut från att köpa dem, säger Kekäläinen.
I Sverige har Läkemedelsmyndigheten till exempel nyss stoppat företagen Zandcells och Dental Clinic Swedens hemtest för covid-19 som opålitliga.
Risk för falska svar
Det många länder nu väntar på är tillförlitliga antikroppstester för att i efterhand visa om en person haft covid-19 eller inte. De här testen spårar inte virusgener eftersom de försvunnit ur kroppen när sjukdomen är över, utan de antikroppar som bildats i blodet som ett försvar mot sjukdomen.
En av frågorna är då hur länge de här antikropparna syns: en viss period efter sjukdomen eller för evigt.
– Det tar kring några veckor för antikropparna att bildas, men hur länge de finns kvar vet ingen, vi har ju ingen erfarenhet av den här sjukdomen, svarar Kekäläinen.
Tror du att man borde testa alla finländare för om de haft covid-19 eller inte?
– För den enskilda personen har de testen begränsad betydelse, de är ju inget bot, men epidemiologiskt kan man efteråt få viktig information om spridningen, säger hon.
Om antikropparna bara syns en begränsad tid måste testet göras så länge antikropparna syns. Om sjukdomen inte alls gett symtom vet man inte när den kan ha infallit och när ett test då borde tas. Ett annat problem är vad Kekäläinen kallar ”immunförsvarets quick anda dirty-metod”, att kroppen vid virusanfall riggar sina mest grundläggande antikroppar, IgM, för att krossa fienden.
– Om testet då analyserar enbart denna ena ganska ospecifika antikropp, men inte andra klasser av antikroppar, som till exempel IgG, är det en kraftig varningssignal för att man kan få en stor mängd falska positiva svar.
❞ Det finns många felmöjligheter när man analyserar coronavirusprover och dessutom är alla test som finns på marknaden inte tillförlitliga. Eliisa Kekäläinen Laboratorieläkare