Ökat våld syns nu i polisens statistik
Sedan undantagsförhållanden utlystes och finländarna började isolera sig i sina hem har polisens hemutryckningar ökat i antal. Det gäller också dem som handlar om våld i familjen. Också hos Förbundet för mödra- och skyddshem syns problematiken i att kontakterna till de öppna tjänsterna nästan fördubblats, men oron är stor för att alla nu inte kan eller vågar söka hjälp.
Under de senaste veckorna har kurvan över polisens utryckningar som gäller familjevåld legat klart över fjolårets. På Förbundet för mödra- och skyddshem oroar man sig nu för att alla inte kan eller vågar söka hjälp då motsvarande ökning inte syns hos skyddshemmen.
Coronapandemin syns nu också som en ökning i polisens statistik över hemutryckningar. Samtidigt som finländarna började isolera sig i sina hem för ungefär en månad sedan började polisens kurva över hemutryckningar dra ifrån fjolårets kurva. Vecka 15 var antalet hemutryckningar på grund av familjevåld 535, mot strax under 400 under samma tid i fjol. Under exempelvis vecka tolv, då Finland utlyste undantagsförhållanden, var den här typen av utryckningar en tredjedel fler än samma tid i fjol.
– Det har varit väntat. Då barer och restauranger håller stängt, folk är hemma och svårigheter och problem hopar sig ökar risken för våld i hemmen, ofta i kombination med alkoholbruk, säger polisinspektör Pekka Heikkinen vid Polisstyrelsen.
Hemutryckningarna delas in i tre typer i polisens statistik, och också de som gäller en störande person eller störande oljud har ökat rejält – de senares antal mer än fördubblats.
Det beror i stort sett på samma orsaker – då många allmänna platser håller stängt uppstår oroligheter i stället i hemmen.
– I bakgrunden ligger ofta sociala problem, och faran är att då nattlivet är stängt dricker folk hemma och risken för våld eller störande beteende ökar. Personer i svag socioekonomisk ställning är mer utsatta, och det avspeglar sig också på de unga. Att en del unga nu hänger tillsammans ute berättar också något om att man kanske inte kan vara hemma, och polisen hyser en oro för de här unga, säger Heikkinen.
Då man märker att man är rädd hemma, eller att man håller på att förlora kontrollen – då ska man söka hjälp. Det är ett kritiskt ögonblick, och ju fortare man söker hjälp desto bättre. Riitta Särkelä Förbundet för mödra- och skyddshem
Dubbelt så många tar kontakt
Men våldet finns inte bara bland utsatta grupper, utan kan gälla alla slags familjer, säger Riitta Särkelä, generalsekreterare på Förbundet för mödra- och skyddshem. Förbundets medlemsföreningar driver 19 av landets 29 skyddshem, och erbjuder också öppna tjänster både för dem som utsatts och dem som utövar våld i en nära relation.
På förbundet oroar man sig nu för att efterfrågan på skyddshemmens tjänster inte har ökat trots att bland annat polisens statistik tyder på ökat våld i hemmen. Det gör också förbundets egna siffror.
– Under de senaste veckorna har antalet kontakter till de öppna tjänsterna nästan fördubblats, och ligger nu på 1 700 kontakter i veckan. Också i våra chattar på nätet har vi haft fler diskussioner under de fyra senaste veckorna än på hela början av året före det, säger Särkelä.
En annan förändring är att våldet nu är ett centralt tema i alla förbundets chattjänster – inte bara i den som fokuserar just på våldet. Också i tjänsterna riktade till skilsmässofamiljer, babyfamiljer och familjer med missbruksproblematik stiger nu våldet eller rädslan för våld upp till ytan i många av diskussionerna, berättar Särkelä.
I skyddshemmen i huvudstadsregionen är det i stort sett fullsatt, och det gäller också i flera andra av landets stora städer. Men det är inget utöver det vanliga – och det här oroar Särkelä.
– Vi är oroliga för att folk nu inte kan ta sig bort från hemmet ens i akuta situationer. Det är möjligt att folk tänker att de inte kan åka till ett skyddshem nu på grund av isoleringen, men ett värre scenario är att de faktiskt inte kan åka, säger Särkelä.
Samtidigt som polisens statis
tik visar på stigande kurvor är det en stor del av brotten, inte minst inom hemmets väggar, som aldrig syns någonstans.
– Isoleringen är en utmärkt grogrund för dold brottslighet, säger Heikkinen.
Både Särkelä och Heikkinen betonar vikten av att polisen samarbetar med andra aktörer och hänvisar offren till sociala myndigheter och skyddshem.
– Problemen kan vara mycket mångfasetterade, och då barn är inblandade samarbetar polisen alltid med barnskyddet. Det är viktigt att de som utsätts hänvisas till stöd och skydd, säger Heikkinen.
Att enbart föra bort våldsverkaren fungerar inte.
– Då är sannolikheten stor att våldet fortsätter då personen återvänder, säger Särkelä.
Trots att antalet skyddshemsplatser ökat något under de senaste åren är antalet fortfarande långt under rekommendationen på 500 platser i enlighet med Istanbul-konventionen. I Finland finns sammanlagt 209 familjeplatser.
– Att utöka antalet skulle vara nödvändigt, säger Särkelä som så många gånger förr, men det är en fråga för den statliga budgeten.
Sök hjälp innan våldet briserar
Genom de öppna tjänsterna som upprätthålls av medlemsföreningarna i Förbundet för mödra- och skyddshem kan man få samtalsstöd individuellt eller i par, och Särkelä har ett viktigt budskap till alla som nu känner att stämningen hemma börjar bli explosiv:
– Då man märker att man är rädd hemma, eller att man håller på att förlora kontrollen – då ska man söka hjälp. Det är ett kritiskt ögonblick, och ju fortare man söker hjälp desto bättre – då har man större chans att förhindra ett våldsamt beteende från att utvecklas. Att söka hjälp är ingen skam utan klokt och modigt med tanke på eventuella barn och hela familjen, säger Särkelä.
Pekka Heikkinen betonar att föräldrar nu har ett särskilt ansvar för att inte förvärra situationen.
– Varje ansvarsfull vuxen förstår att då det finns problem och stämningen är spänd är alkohol något som förvärrar situationen. Nu skulle det gälla att ordna vardagen så att situationen inte urartar, och hellre fokusera på att göra saker med barnen.